SAMMANFATTNING Sveriges Befolkning blir allt äldre och antalet personer över 80 år ökar. Många vill bo kvar hemma men äldre med stora hjälpbehov flyttar till äldreboende. Syftet med studien var att belysa äldres uppfattningar om att vara äldre och deras syn på äldreboende. Vidare hur de ser på att själva bo på ett äldreboende och deras syn på att diskutera en framtida flytt till äldreboende med anhöriga eller vårdpersonal. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och intervjuer gjordes.

Minst 500 000 av Sveriges Befolkning har kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och ungefär 250 000 har hjärtsvikt. De två patientgrupperna hade många likartade symtom och en sjuksköterskeledd gemensam primärvårdsmottagning för dessa patienter kunde innebära många vinster. Ett av distriktssköterskans kompetensområde var att ha stödjande samtal om hur den enskilde patienten hanterade sin sjukdom. Syftet med uppsatsen var att jämföra copingförmåga och copingstrategier mellan patienter med KOL och patienter med hjärtsvikt, samt att undersöka eventuella skillnader av grad av ångest, depression, påverkan på funktion av fatigue och andfåddhet utifrån copingförmåga och användande av olika copingstrategier.  Metoden var en beskrivande och jämförande tvärsnittsstudie. Patienter med KOL respektive hjärtsvikt från primärvården i tre landsting ingick i studien och de fick svara på en hemskickad enkät.

Sjukvårdsrådgivningen via telefon är väl förankrat hos Sveriges Befolkning då det varje år rings många samtal dit. Avsaknaden av visuell kontakt och den begränsade tillgången till problemet gör att triage och rådgivning försvåras. Telefonsjuksköterskan kan inte ta del av den icke verbala kommunikationen såsom exempelvis ansiktsuttryck, kroppshållning eller sjukdomstecken på kroppen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som har betydelse för telefonsjuksköterskans triage och rådgivning i kontakt med den vårdsökande. I litteraturstudien som grund för resultatet har metoden varit att granska fjorton artiklar med kvalitativ ansats ur ett sjuksköterskeperspektiv.

Denna litteraturstudie, som skrivits enligt Axelsson (2012, s. 203) belyser patientersupplevelser av att leva med svårläkta venösa bensår, ett tillstånd som drabbar främstäldre över 65 år. Idag lever ca 0,3 till 1 % av Sveriges Befolkning med denna sjukdom,som orsakas av venös insufficiens. Sjukdomen kommer i och med att vi lever längretroligtvis att öka, vilket innebär att sjuksköterskan behöver ha kunskaper om hur dessapatienter upplever sin livssituation, i syfte att ge en god omvårdnad. Att leva medsvårläkta venösa bensår innebär ofta tät och långvarig kontakt med sjukvården ochdärför är skapandet av en god vårdrelation mellan patient och sjuksköterska central.

Sett till Livsmedelsverkets kostrekommendationer är intaget av läsk och andra söta livsmedel idag alldeles för högt bland Sveriges Befolkning. Flera studier visar ett samband mellan intag av läsk sötad med socker och övervikt. Som gymnasieelev idag är det ingen svårighet att få tag i läsk. På många skolor säljs läsk i skolcaféterian och det finns ofta butiker i närheten av skolorna som säljer läsk. Baserat på detta valde vi att göra en undersökning om konsumtion av läsk bland gymnasieungdomar, var och varför de dricker läsk och deras uppfattningar om läsk, socker och hälsa.

Andelen äldre i Sveriges Befolkning blir allt fler då människor lever längre samtidigt som det föds fler barn. Det finns ett flertal studier som tar upp betydelsefulla områden för hälsan som påverkas av åldrandet och som är viktigt att bibehålla hela livet ut. Några av dessa är en god kosthållning, den funktionella förmågan och ett fungerande socialt nätverk. Flera projekt har bedrivits inom äldreområdet med fokus på dessa områden och några av dessa har utvärderats. Resultaten från projekten har varit varierande och det saknas kunskap om vad det är som gör att projektet vart framgångsrikt eller inte.

Bakgrund.Kranskärlssjukdom är den vanligaste dödsorsaken bland både män och kvinnor i Sveriges Befolkning. Kranskärlssjukdom är ofta förknippadmed både känslomässiga upplevelserdär den egna hälsan ställs i fokus och oro inför framtiden.Även livskvaliteten är ofta försämrad idenna patientgrupp.Syfte. Syftet med studienvar att undersöka i hur stor omfattning patienten upplever oro och nedstämdhet,samt hur de skattar det totala hälsotillståndetföre kranskärlsröntgen ochsex månader efterutskrivning. Även undersöka om det förelåg några könsskillnader gällande oro/nedstämdhet och det totala hälsotillståndet. Metod.

Både typ 2-diabetes och D-vitamin brist ökar hos världens Befolkning och ett samband mellan förekomsten av dem båda har setts i olika studier. Typ 2-diabetes ger en minskad känslighet för insulin samt en ökad resistens där cellerna svarar dåligt på insulinet. Med tiden tröttas de insulinproducerande ?-cellerna ut och sekretionen avtar. Vitamin D bildas ur 7-dehydrokolesterol i hudens celler vid UV-ljusbestrålning eller tas upp från födan.

Bakgrund: Sveriges Befolkning lever allt längre och därmed ökar antalet äldre. Då den största riskfaktorn för att utveckla demenssjukdom är hög ålder, beräknas även antalet personer med demens att öka. Professionell omvårdnad anses idag vara den bästa behandlingen. Demensdagvård bedrivs inom kommunal demensvård och syftar till att erbjuda besökare social samvaro, struktur och meningsinnehåll. Reflektion möjliggör för omvårdnadspersonal att utbyta erfarenheter och utvecklas i sin yrkesroll.Syfte: Att beskriva och analysera ett reflekterande arbetssätt hos omvårdnadspersonal i demensdagvård.Metod: Kvalitativ intervjustudie, analyserad med stöd i kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Det reflekterande arbetssättet är konstruktivt och sker genom en regelbunden och öppen kommunikation, vilket leder till ett medvetet förhållningssätt till besökaren och sina egna handlingar.

Bakgrund: Sveriges äldre Befolkning ökar samtidigt som medellivslängden bland äldre människor stiger. Forskning visar att malnutrition hos äldre har ökat och fler ligger i riskzonen för att drabbas av malnutrition. Som en konsekvens är det därför troligt att malnutrition som fenomen och problem kommer att öka hos äldre. Malnutrition diagnostiseras inte ofta och uppmärksammas inte tillräckligt inom vården, vilket kan ge negativa effekter hos de äldre.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa orsaker till malnutrition och konsekvenser av malnutrition hos äldre från sextiofem år.Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på sexton vetenskapliga artiklar med kvantitativ design.Resultat: Samtliga artiklar berör vad som orsakar malnutrition samt vilka konsekvenser det kan få för äldre. Resultatet i denna studie redovisas i två delar; orsaker till malnutrition (genus, ålder, medicinering och demens) och konsekvenser av malnutrition (försämrad livskvalité, depression (psykisk ohälsa), högre mortalitetsrisk, högre infektionsrisk samt långa sjukhusvistelser).Slutsats: Studien visar att orsaker och konsekvenser av malnutrition hos äldre inte har uppmärksammats tillräckligt då prevalensen av malnutrition är hög och stiger.Klinisk betydelse: Trots att det forskas mycket om malnutrition hos äldre stiger antalet som drabbas av malnutrition.

Världsmarknaden för läkemedel växer stadigt då världens Befolkning blir allt äldre och allt fler människor världen över har råd med läkemedel. Trots en ökande marknad minskar läkemedelsbranschens lönsamhet vilket delvis kan förklaras med minskad produktivitet i den kliniska forskningsfasen (då läkemedlet testas på människor). Antalet kliniska prövningar i Indien och Kina ökar kraftigt. Har detta något samband med läkemedelsföretagens strävan efter högre FoU-produktivitet? Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som är av vikt vid val av land att etablera kliniska prövningar i, vilka affärsmodeller som används vid etablering av kliniska prövningar i Indien och Kina samt vilken påverkan en etablering i dessa länder har på företagens FoU-produktivitet.

Illegal fildelning är ett världsomfattande problem som har skapat heta debatter i många länder. I Sverige är den illegala fildelningen ett vanligt förekommande fenomen. För att komma till rätta med denna verksamhet har vår egen upphovsrättslag uppdaterats och den omdiskuterade IPRED-lagen införts. Trots detta är företeelsen illegal fildelning fortfarande vanligt förekommande i dagens Sverige. Den här studien har haft som syfte att undersöka varför personer fortfarande fildelar samt vad som skulle få dem att sluta med denna verksamhet.

År 2009 klassades 10 ? 12 % av Sveriges vuxna Befolkning som överviktiga eller feta, en siffra som stadigt ökar. Fetma och övervikt kan leda till följdsjukdomar så som diabetes typ 2,hjärt- kärlsjukdomar, infertilitet, cancer m.fl. Fetma bör klassas som en kronisk sjukdom och således behandlas därefter, det vill säga genom gedigen patientutbildning för förbättradegenvård. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka metoder sjuksköterskan kananvända för att bidra och ge stöd till en vuxen, överviktig eller fet patient, vid en sundviktreducering och en hållbar livsstilsförändring.

Bakgrund: Sedan 1990-talet har stroke ökat från 15 till 21 procent bland män och kvinnor i åldern 35-44 år. Sveriges Befolkning lever längre idag, framförallt för att hjärt- och kärlsjukdomar har minskat. Däremot har förekomsten av stroke bland yngre ökat. Det är cirka 400 unga vuxna varje år som insjuknar vilket påverkar deras familj och arbetssituation. Orsaken till varför stroke ökar i yngre åldrar kan bero på förändrade levnadsvanor.

Studiens syfte är att utföra en analys på de argument som förs på Facebook angående den eventuella gruvetableringen i Jokkmokks kommun och se om dessa kan relateras till olika perspektiv på social förändring i ett lokalsamhälle. Den valda metoden för studien är en kvalitativ textanalys och dess empiriska del baseras på debattinlägg hämtat från olika grupper på Facebook. Jokkmokk är till ytan den näst största kommunen i Sverige och hälften av dess yta utgörs av ett vidsträckt fjällområde. Kommunen har under de senaste 50 åren minskat sin Befolkning med 50 procent och idag är invånarantalet 5119. De tre största arbetsgivarna idag är Jokkmokks kommun, Vattenfall och Norrbottens läns landsting.