Sveriges Befolkning blir allt äldre och år 2050 beräknas en fjärdedel av Befolkningen vara över 65 år. Detta medför ett ökat behov av tillgänglighetsanpassade bostäder som till exempel mellanboende. Samtidigt håller sig Sveriges Befolkning friskare och på grund av detta minskar vårdbehovet och efterfrågan av särskilda boenden. Trygghetsboende är en typ av mellanboende. Det är till för människor över 70 år som känner sig i behov av ett tillgängligt utformat boende och kanske känner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett särskilt boende.

Tidigare studier visar att återvinningsstationer med en god lokalisering och tillgänglighet ökar människors benägenhet till att källsortera. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Östersunds återvinningsstationer kan lokaliseras för en ökad tillgänglighet och därmed en förbättrad insamling av hushållsavfall. Uppsatsen analyserar dagens återvinningsstationer och människors attityder till källsortering i syfte att presentera en optimerad lokalisering av Östersunds återvinningsstationer. Metoden består av en litteraturstudie, en enkätundersökning, fältobservationer samt en statistik-­ och tillgänglighetsanalys av stadens Befolkning och trafikflöden.Östersunds tolv återvinningsstationer är idag lokaliserade intill handelsplatser och bilvägar i utankanten av stadens bostadsområden. Anläggningarna utnyttjar inte sin maximala tillgänglighet och begränsar därmed människor utan bil att källsortera.

Vissa områden i Sverige har blivit stark efterfrågade på grund av dess läge och en ökad Befolkning. En rapport från Riksantikvarieämbetet visar statistiken att övervägande delen av våra kust- och skärgårdsområden är mycket attraktiva som boende- och rekreationsmiljöer. Sveriges Befolkning ökar och därmed ökar behovet av nya bostäder ständigt. Vilka områden och vilken mark tas i anspråk för detta ändamål? Boverket redogör för att bristen på fria ytor i tätorterna gör att grönområden tas i anspråk i större utsträckning vilket kan påverka invånarnas tillgång till grönområden.

Sverige idag är inte ett Sverige som för över 40 år sen. Skillnaderna är stora, inte minst landets Befolkning. Vid en återblick på hur LO- tidskriften Fackföreningsrörelsen mellan åren 1966- 68 hade för syn på invandring har jag funnit stora skillnader på hur en sådan stor organisation som LO och det den står för har ändrat inställning under åren. En del av det som stod i tidskriften på 1960- talet hade orsakat ramaskri i medierna idag. Jag har i mitt arbete valt att undersöka vilken syn på invandring som LO- tidskriften Fackföreningsrörelsen hade under införandet av den nya invandringspolitiken som infördes 1967- 68 och som hade till syfte att reglera invandringen.

Med en växande Befolkning och förtätning av innerstaden ökar konkurrensen om markytan i centrala Uppsala. I denna uppsats analyseras användningen av markytan på St: Eriks torg i Uppsala. St: Eriks torg är beläget mitt i centrala Uppsala, omgivet av flera kulturhistoriska byggnader, och används för nuvarande som en parkeringsplats. Alternativen som analyseras är att fortsätta låta torget användas som en parkeringsplats eller att konvertera torget till dess ursprungliga användningsområde, ett torg med torghandel. Alternativen analyseras med hjälp utav en kostnadsnyttoanalys där kostnader och nyttor för alternativen monetäriseras i största möjliga mån.

Psykisk ohälsa ökar i samhället, 20 % av Sveriges Befolkning riskerar att någon gång i livet drabbas av depression. 600 personer varje år drabbas av kronisk njursvikt vilket innebär att dialysbehandling kan bli aktuellt. Att leva med en livslång sjukdom, som det innebär när man behandlas med dialys, och samtidigt drabbas av psykisk ohälsa innebär ett stort lidande för den enskilda individen. Genom att sjuksköterskan bemöter patienterna med empati och medmänsklighet så skapar denne goda förutsättningar för att relationen ska präglas av tillit och ärlighet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan kan identifiera och förebygga depression hos människor som behandlas med dialys.

En tiondel av Sveriges Befolkning är drabbade av tinnitus så chansen är stor att svenska sjuksköterskor träffar på individer drabbade av detta fenomen i sitt dagliga arbete. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om tinnitus hos allmänsjuksköterskor och sjuksköterskestudenter, med två specifika frågeställningar. Den första var vilket bevis det finns för ett samband mellan tinnitus och depression, ångest, kognitiva besvär och sömnbesvär. Den andra frågeställningen handlade om på vilket sätt som kognitiv beteendeterapi har effekt på tinnitusrelaterade besvär. Metoden för den systematiska litteraturöversikten var Goodmans sju steg modifierad av Willman et al (2006), och ett modifierat protokoll av Carlsson & Eiman (2003) användes för att kvalitetsbedöma de artiklar som hittats i litteratursökningen.

Sedan slutet av 1900-talet har flyttningsströmmarna i Sverige huvudsakligen riktats mot några få urbana regioner där den ekonomiska tillväxten varit störst. I kommuner som befinner sig utanför dessa dynamiska regioner blir antalet invånare allt färre och äldre. Detta medför negativa konsekvenser för kommunernas verksamhet då färre måste försörja allt fler, samtidigt som kompetens och underlag för den kommunala verksamheten försvinner med de som flyttar. För att kommunerna ska kunna fortsätta att bedriva sin verksamhet i framtiden, anses i denna uppsats att de istället för att försöka öka sin Befolkning, först och främst bör inrikta sig på att hushålla med den Befolkning de har kvar. Genom att samla Befolkningen med hjälp av riktade flyttningar, är det möjligt för kommunerna att effektivisera sin verksamhet, samtidigt som arbetet med att uppnå en hållbar stadsplanering underlättas.

 SammanfattningIntroduktion:Sveriges Befolkning blir allt äldre och därigenom ökar antalet demensdrabbade personer. Aggressivt beteende hos demenssjuka är vanligt och kan innebära ett lidande för dem. Vårdgivares förhållningssätt påverkar utfallet av omvårdnadshandlingar. Syftet: Syftet med studien var att belysa vårdgivarens förhållningssätt i omvårdnaden av demenssjuka personer med aggressivt beteende. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar utgivna mellan 2001-2011.

Bakgrund: Promotion och prevention är en del i det hälsofrämjande arbetet och ökad fysisk aktivitet är en av åtgärderna till bättre hälsa och förebyggande av folkhälsosjukdomar. Evidens för att använda fysisk aktivitet mot kroniska sjukdomar är hög, men siffror pekar på att Sveriges Befolkning inte är tillräckligt fysiskt aktiva. Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevd hälsa och fysisk aktivitets nivå samt intresset för fysisk aktivitet i hemmiljö med coaching av legitimerade sjukgymnaster Metod: Undersökningsgruppen var män och kvinnor i åldern 18-60(+) år som valdes ut bland Befolkningen i Norrbotten. Datainsamling gjordes via en kort enkät och personer rekryterades via företag, föreningar och universitet. I studien ingick 108 deltagare och det var en jämn fördelning mellan män och kvinnor.

Sveriges Befolkning blir allt äldre och år 2050 beräknas en fjärdedel av Befolkningen vara över 65 år. Detta medför ett ökat behov av tillgänglighetsanpassade bostäder som till exempel mellanboende. Samtidigt håller sig Sveriges Befolkning friskare och på grund av detta minskar vårdbehovet och efterfrågan av särskilda boenden. Trygghetsboende är en typ av mellanboende. Det är till för människor över 70 år som känner sig i behov av ett tillgängligt utformat boende och kanske känner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett särskilt boende.

Sveriges Befolkning blir allt äldre och år 2050 beräknas en fjärdedel av Befolkningen vara över 65 år. Detta medför ett ökat behov av tillgänglighetsanpassade bostäder som till exempel mellanboende. Samtidigt håller sig Sveriges Befolkning friskare och på grund av detta minskar vårdbehovet och efterfrågan av särskilda boenden. Trygghetsboende är en typ av mellanboende. Det är till för människor över 70 år som känner sig i behov av ett tillgängligt utformat boende och kanske känner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett särskilt boende.

Runt 5% av världens Befolkning drabbas av bipolär sjukdom. Sjukdomen innebär att patientens stämningsläge pendlar mellan hypomani eller mani och depression med alla därtill hörande symptom och hinder samt en livslång läkemedelsbehandling. Bipolär sjukdom innebär att i perioder befinna sig i depressionens djupaste mörker för att i andra perioder befinna sig i manins gränslöshet men också den osäkerhet och oförutsägbarhet som pendlingarna mellan de två tillstånden innebär. Bipolär sjukdom medför ett stort lidande och många hinder i vardagen för patienten. Med denna litteraturstudie belyses hur patienten upplever livet med bipolär sjukdom.

Bakgrund: Fetma och övervikt ökar hos världens Befolkning och är idag ett globalt hälsoproblem. Det finns ingen skillnad för prevalensen av fetma mellan de båda könen i Sverige, men globalt sett ses en skillnad. Fetma kan leda till följdsjukdomar, vilka kan ha en negativ fysisk och psykisk påverkan på individens hälsorelaterade livskvalitet. En allt vanligare behandlingsmetod av fetma är viktminskningskirurgi. Att välja fetmakirurgi som behandlingsmetod är idag vanligare för kvinnor än för män.

Jönköpings kommun har utformat en utbyggnadsstrategi för hur man ska nå en Befolkning av 150 000 i seklets mitt. Utbyggnadsstrategin är utformat så att målet skall nå med hjälp av en hållbar utveckling.Kommunen beslutade att lägga ner skolan på området Kungsängen och omvandla det till ett bostadsområde. Projektet är i planeringsfas och några förslag på utformningen har ännu inte utförts av några byggherrar.Rapporten inriktar sig på att fastställa ett rimligt värde på bebyggelsetätheten i området kv. Kungsängen. För att kunna nå rimliga värden på områdets exploateringsgrad har en variation av analyser och beräkningar utförts.