SammanfattningKommunernas Befogenheter styrs av ett antal regler som finns författade i Kommunallagen (1991:900) (KL) 2 kap. Reglerna i KL 2 kap. är ett resultat av den praxis som Regeringsrätten (RegR) utarbetat under många är vad gäller den kommunala kompetensen.Som huvudregel gäller att kommunerna inte har tillträde till det egentliga näringslivets område. Dock har RegR tillerkänt kommunerna rätt att allmänt främja näringslivet. Sedan KL från 1991 infördes finns det uttryckligen stadgat att kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget, i 2:8 st.

I Sverige har det under senare tid uppstått en het debatt om att den grova organiserade brottsligheten blir ett allt allvarligare samhällsproblem och att rättsväsendet inte förmår möta den nya brottsliga utvecklingen. Detta har skapat en oro och rädsla bland allmänheten som lätt leder till ökade krav på ?lag och ordning?. När medborgarna kräver kraftfullare insatser mot brottsligheten är det i slutändan till landets politiker som kraven riktas. De politiska partierna måste föra en för medborgarna legitim och förtroendefull kriminalpolitik för att bevara förtroendet till rättsväsendet och samhällssystemet.

Studiens övergripande syfte är att undersöka omeffektiviteten utmanar rättssäkerheten vid skattekontrollen i kontantbranschen.Jag undersöker om lagstiftaren har tagit hänsyn till näringsidkarensgaranterade rättigheter enligt Europakonventionen om mänskliga rättigheter (EKMR)vid införande av skattekontrollagen. Utgångspunkten är att undersöka om kontrollavgifterutgör ett straff, om kontrollbesöken är i själva verket taxeringsbesök,taxeringsrevision eller överraskningsrevision samt om kontrollköpen kan varabrottsprovokation eller bevisprovokation, Det är därför aktuellt att undersöka åtgärdernaoch konsekvenserna utifrån artikel 4, 6 samt 8 i EKMR. Val av enbart vissabranscher samt Befogenheter tillsynsmyndigheten, Skatteverket, har fått gör detockså aktuellt att undersöka skattekontrollagen kontralikabehandlingsprincipen, proportionalitetsprincipen samt om arbetsmetodernaoch arbetsuppgifterna tillhör Skatteverkets normala beskattningsverksamhet.Skatteverkets  vision är ?ett samhälle där alla vill görarätt för sig?. Skatteverket utgår därför ifrån att medborgarna vill göra rättför sig men gör även kontroller för att ge legitimitet åt skattesystemet samtmotivera medborgarna till att medverka i beskattningen och finansieringen av deoffentliga utgifterna.

I den moderna byggprocessen ingår många aktörer som alla har individuella intressen att tillgodose. Samverkansentreprenad är ett försök att i projektet skapa gemensamma mål som, ifall de uppnås, medför att även de individuella aktörerna uppnår sina mål. Tanken är att aktörerna skall samverka för att uppnå de gemensamma projektmålen. Detta skapar en miljö med ständigt informationsutbyte som förhoppningsvis leder till ett effektivare genomförande. Samverkansentreprenader har ofta en ganska omfattande ledningsorganisation, vilket medför att den blir resurskrävande.

SammanfattningVår undersökning handlar vad de anställda inom en kvinnodominerad och en mansdominerad arbetsplats sersom viktiga faktorer inom den individuella lönesättningsprocessen. I linje med vad tidigare forskning inomområdet kommit fram till visar vårt resultat att de anställda på den mansdominerade och kvinnodomineradearbetsplatsen värderar skilda faktorer som viktiga vid lönesättningsprocessen.Bakgrund:Lönen är ett ämne som belysts från flera olika forskningsområden. Mycket av detta kan bero på att den såhårt kan kopplas till dagens arbetsliv. Begreppet lönearbete ligger här helt i linje med forskningen påområdet och påtalar det mer kapitalistiska förhållningssättet att separera produktionen från hushållet. Settfrån dagens perspektiv är det av betydelse att få en förståelse för hur de enskilda arbetstagarna ser på dekontinuerliga lönesamtalen och hur deras förutsättningar till förändringar i löneanspråk och slutgiltig lön tarform.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Vattenfall Norden Sverige. Vattenfall beslutade år 2006 att till slutet av år 2009 ska alla bolag inom Sverigedelen av Vattenfall Norden befinna sig på steg 4 enligt Arbetsmiljöverkets fyrgradiga bedömningsskala för systematiskt arbetsmiljöarbete. Syfte och mål med arbetet har varit att genomföra en utvärdering av Vattenfalls systematiska arbetsmiljöarbete och att redogöra för hur steg fyra enligt Arbetsmiljöverkets bedömningsskala kan mätas i koncernen. Även resultatet från den årliga utvärderingen av det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Vattenfall Sverige för år 2006 skulle redovisas och den fyrgradiga skalan tydligare beskrivas. Tillsammans med Vattenfall beslutades det ganska omgående att undersökningen skulle göras genom en enkät som skulle skickas ut till Vattenfalls bolag inom Norden Sverigedelen.

Tjänstesektorn utgör ungefär 80 % av Sveriges BNP, men har länge präglats av lägre produktivitet än tillverkningssektorn. Detta skulle kunna förändras genom konceptet lean som innebär effektivisering av flöden och syftar till att erbjuda kunden exakt vad den vill ha med hjälp av mindre insatser i form av personal, utrustning, tid, utrymme och aktiviteter. Nyttan med lean inom produktionssektorn är bevisad och effektiviteten förmodas öka två till tre gånger efter en implementering inom dessa företag. Konceptet hävdas även vara användbart inom tjänstesektorn och andra kontexter, men det råder fortfarande tvivel om effekten konceptet har på prestationer och lönsamhet i tjänsteorganisationer. Avsaknaden av sådana bevis har påverkat konceptets spridning utanför produktionsindustrin.

Att på förhand bestämma hur mycket som ska köpas in för att täcka en ännu okänd efterfrågan, är en fråga som många inköpare kämpar med. I takt med att resurser ska utnyttjas allt effektivare blir kraven högre på minskat resursslöseri. Det ställs allt högre krav på korrekta prognoser samtidigt som det har blivit allt svårare att prognostisera enskilda artiklar. Sortimenten har utökats, artiklars livslängd har förkortats och företagsförvärv förvränger efterfrågestatistiken. Samtliga av dessa problem kämpar Ahlsells centrallager i Hallsberg med.

Sammanfattning.Arbetstillfredsställelse kan påverkas av en rad olika faktorer, och för att uppnå goda resultat inom ramen för detta område krävs engagemang från både chefer och anställda. För att ta reda på hur arbetstillfredsställelsen ser ut på en arbetsplats kan bl.a. enkätstudier genomföras.Uppdragsgivare för denna uppsats är ett hotell i Stockholm som årligen arbetar med så kallade klimatanalyser, som samtliga anställda på hotellet får fylla i elektroniskt. Enkäten är utformad på samma sätt år efter år, för att jämförande analyser ska vara genomförbara. Hotellet anser denna analys som mycket givande, men saknar förklaring till varför några av frågorna visar sämre resultat än övriga.

Kraven på att landstingen ska erbjuda hög servicekvalitet inom vården ökar ständigt och det finns för närvarande områden, som bemötande och tillgänglighet, att förbättra. Samtidigt är en ny trend inom denna bransch att tilldela enheter inom den större organisationen mer inflytande över dess egen arbetssituation och styrsätt. En styrform som blivit allt vanligare i Västerbotten är intraprenad, vilken medger större Befogenheter för personalen och ska främja intraprenöriellt arbete inom organisationen. Ökat intraprenörskap inom organisationer har visat sig ha en positiv effekt på bland annat servicekvalitet, vilket är centralt för hur vårdtagare upplever besök vid hälsocentraler. Med denna bakgrund och ett intresse för entreprenörskap samt servicekvalitet utgick studien från följande problemformulering.Hur påverkar hälsocentralers styrform vårdtagarens upplevda servicekvalitet?Studiens syfte var att skapa förståelse för hur olika styrformer påverkar den upplevda servicekvaliteten genom att undersöka skillnader och likheter mellan en intraprenad och en traditionellt driven hälsocentral ur ett servicekvalitetsperspektiv.Ett delsyfte var att visa vilka åldersgrupper och vilken könstillhörighet som inverkar mest på resultatet samt ge vissa rekommendationer för hur hälsocentralerna kan förbättra servicekvaliteten.Studiens ansats är deduktiv och baseras på den teoretiska referensramen innefattande teoretiska resonemang vilka bland annat behandlar entreprenörskap, intraprenörskap och servicekvalitet.

Flertalet händelser under 2000-talet, som Göteborgskravallerna, massgripanden av fotbollssupportrar för våldsamt upplopp och flera våldsamma upplopp i samband med Reclaim the city manifestationer, är oroande. Till exempel uppgav de gripna och omhändertagna Djurgårdssupportrarna att polisens handlande skall ha skett godtyckligt. Kan detta tyda på att det i samhället finns en tendens, att vi är på väg mot ett åsidosättande av individens skydd i form av fri- och rättigheter, till förmån för bekämpandet av brott.Denna studie har till syfte att undersöka konflikten mellan individens fri- och rättigheter och myndigheternas Befogenheter vid gripanden och omhändertaganden. Detta innebär att med Europakonventionens artikel 5 som utgångspunkt, undersöka överensstämmelsen med svensk rätt och eventuella konflikter mellan individens fri- och säkerhet och samhällets regler för bekämpning av brott.Studien anger kriterier för hur en prövning kommer till och i viss mån även Europadomstolens funktion. Den presenterade lagtexten ur konventionen samt att konventionen och nationell rätt tolkas utifrån domstolens utlåtanden i ett antal relevanta mål.Främst kan det sägas vara målen Kurt v.

Den första januari 2001 fusionerade åtta av Sveriges lantmännenföreningar samt SLR till en rikstäckande förening, SvL. Denna delas in i marknadsområden, MO:n, vilka drivs med resultatansvar inför koncernstyrelsen. Genom MO:na bibehålls lokal kontakt med jordbruksproduktionen i landet. Uppsatsen granskar förhållandet mellan SvL och MO:na. MO:na ska genom givna ansvarsområden och med resultatansvar optimera resultatet i det egna området.

Sammanfattning De invandrare som kommit till Sverige under de senaste åren anses av vissa studier, vara mer välutbildade, det vill säga mer grundligt skolade än svenskar. Trots detta har de haft svårigheter att få en fast förankring i det svenska arbetslivet. Dessa invandrare skulle kunna tillföra vårt arbetsliv och vår samhällsekonomi mycket, men det är få arbetsgivare som vill ta tillvara på deras kompetens. Med anledning av ovan har vi i denna uppsats valt att utvärdera EU-projektet ?Tillvaratagande av invandrarnas högskolekompetens? inom Karlshamns kommun.

Sammanfattning De invandrare som kommit till Sverige under de senaste åren anses av vissa studier, vara mer välutbildade, det vill säga mer grundligt skolade än svenskar. Trots detta har de haft svårigheter att få en fast förankring i det svenska arbetslivet. Dessa invandrare skulle kunna tillföra vårt arbetsliv och vår samhällsekonomi mycket, men det är få arbetsgivare som vill ta tillvara på deras kompetens. Med anledning av ovan har vi i denna uppsats valt att utvärdera EU-projektet ?Tillvaratagande av invandrarnas högskolekompetens? inom Karlshamns kommun.

Bakgrund: Globala och nationella krav i "det nya arbetslivet", påverkar individen till att försöka upprätthålla en bred kompetens, flexibilitet i ett alltmer individualiserat samhälle. Den ökade ohälsan skapas av problem som otrygga arbetsförhållanden, en stressigare arbetsmiljö för både fast anställd och tillfällig arbetskraft. Personalens arbetsätt utkristalliseras på många olika sätt i verksamheterna, vilket får konsekvenser för det gemensamma arbetet och dess mål. Följden blir att var och en arbetar utifrån sin troliga teori och det vardagliga "praktiska" görandet tar över arbetet alltmer i verksamheten. Detta försvårar arbetet mot gemensamma mål, visionen om den teoretiska kunskapen har gått förlorad.