Svensk filmindustri idag finansieras huvudsakligen genom statliga medel. Dock finns det inte tillräckligt med finansiella medel jämfört det antal svenska filmer som produceras varje år. När finansieringen är otillräcklig kan det vara av största vikt att förstå och kunna arbeta med finansiell bootstrapping som verktyg för att kunna slutföra produktionen av filmen. Finansiell bootstrapping är ett begrepp som kan fungera som ett resursanskaffande verktyg för att tillföra resurser till en produktion till en lägre kostnad än marknadspriset, eller till ingen kostnad alls. Denna uppsats syftar till att undersöka om detta verktyg finns inom svensk filmproduktion ? och i så fall vilka som använder verktyget och varför.

SammanfattningKandidatuppsats i nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet.Nationalekonomi, NAC 346, Vårterminen 2006Författare: Christina Nilsson och Helena StareHandledare: Håkan Locking och Klas SandénTitel: Hur kommer det sig att de verkställande direktörerna har så hög lön? ? Ett empiriskt test av tre teorierBackgrund: Verkställande direktörers ersättning har länge gett upphov till debatter runt om i världen. Detta eftersom deras lön ökar allt mer och skapar en allt större klyfta till de övriga anställda. I Sverige år 2000 tjänade näringslivets toppchefer 46,4 gånger mer än industriarbetaren.Syfte: Att kontrollera om någon av de tre teorierna, neoklassiska teorin, turneringsteorin samt agentteorin, kan ge någon förklaring till varför löneersättning är så hög som den är. De vi undersökte i denna uppsats var följande hypoteser: Hypotes A: En verkställande direktörs ersättning varierar med 1) företagets storlek, 2) företagets prestation, 3) den verkställande direktörens ålder, 4) den verkställande direktörens utbildning, samt 5) den verkställande direktörens anställningslängd i företaget.

Syfte och frågeställningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frågeställningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet är ett rättvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det någon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och små föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mätinstrument utgjordes av enkäter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbådar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingår i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien är ett samarbete mellan IH och RF där RF angav vad de ville ha undersökt.

SammanfattningKandidatuppsats i nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet.Nationalekonomi, NAC 346, Vårterminen 2006Författare: Christina Nilsson och Helena StareHandledare: Håkan Locking och Klas SandénTitel: Hur kommer det sig att de verkställande direktörerna har så hög lön? ? Ett empiriskt test av tre teorierBackgrund: Verkställande direktörers ersättning har länge gett upphov till debatter runt om i världen. Detta eftersom deras lön ökar allt mer och skapar en allt större klyfta till de övriga anställda. I Sverige år 2000 tjänade näringslivets toppchefer 46,4 gånger mer än industriarbetaren.Syfte: Att kontrollera om någon av de tre teorierna, neoklassiska teorin, turneringsteorin samt agentteorin, kan ge någon förklaring till varför löneersättning är så hög som den är. De vi undersökte i denna uppsats var följande hypoteser: Hypotes A: En verkställande direktörs ersättning varierar med 1) företagets storlek, 2) företagets prestation, 3) den verkställande direktörens ålder, 4) den verkställande direktörens utbildning, samt 5) den verkställande direktörens anställningslängd i företaget.

Befattningshavare av både stora och små organisationer har kommit till en punkt där det är viktigt att förstå vikten av sociala medier och ställa frågan, hur? och inte om? de ska möta sina kunder på denna nya arena. Sociala medier är fortfarande något väldigt nytt för många, och har förhållandevis få regler och rutiner för hur organisationer ska hantera det på bästa sätt.Syftet med denna studie är att undersöka hur de undersökta kommunerna arbetar med och väljer att hantera sociala medier som ett kommunikationsverktyg för att stärka relationen till sina medborgare.Frågeställningen som har använts för att besvara syftet är:Hur ser de undersökta kommunerna på sociala medier?Vad är syftet med användningen av sociala medier inom dessa kommuner?Hur väljer dessa kommuner att hantera användningen av sociala medier inom organisationen?Jag har valt att genomföra en kvalitativ undersökning som består av intervjuer och en dokumentundersökning av kommunernas riktlinjer och policys. Intervjuerna har genomförts med vad anser vara högkvalitativa källor, det vill säga chefsinformatören på Ljungby kommun och kommunikationschefen på Växjö kommun.

SammanfattningKandidatuppsats i nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet.Nationalekonomi, NAC 346, Vårterminen 2006Författare: Christina Nilsson och Helena StareHandledare: Håkan Locking och Klas SandénTitel: Hur kommer det sig att de verkställande direktörerna har så hög lön? ? Ett empiriskt test av tre teorierBackgrund: Verkställande direktörers ersättning har länge gett upphov till debatter runt om i världen. Detta eftersom deras lön ökar allt mer och skapar en allt större klyfta till de övriga anställda. I Sverige år 2000 tjänade näringslivets toppchefer 46,4 gånger mer än industriarbetaren.Syfte: Att kontrollera om någon av de tre teorierna, neoklassiska teorin, turneringsteorin samt agentteorin, kan ge någon förklaring till varför löneersättning är så hög som den är. De vi undersökte i denna uppsats var följande hypoteser: Hypotes A: En verkställande direktörs ersättning varierar med 1) företagets storlek, 2) företagets prestation, 3) den verkställande direktörens ålder, 4) den verkställande direktörens utbildning, samt 5) den verkställande direktörens anställningslängd i företaget.

Aitik i Gällivare kommun är en dagbrottsgruva vars huvudprodukt är kopparkoncentrat som transporteras till Rönnskärsverken för vidareförädling. Gruvbrytningen sker på ett konventionellt sätt med stora producerande enheter, i likhet med andra dagbrottsgruvor. För att säkerställa dagens produktion och vara förberedd för en framtida produktionsökning vill man identifiera och därigenom möjliggöra en eliminering av de flaskhalsar som finns i brytningsprocesserna. Syftet med denna studie har varit att identifiera flaskhalsar som ger upphov till produktionsminskningar och brist på malm till anrikningsverket, och sedan utifrån dessa ge förslag på allmänna och specifika åtgärds- och förbättringsförslag. För att lokalisera problemen gjordes en fallstudie och en genomgripande nulägesbeskrivning av de sex processtegen från tillredningen till lagren i malmladorna.

Syfte: Hantering av valutarisker i ett exporterande företag kan vara avgörande för att nå framgång. Syftet är att undersöka hur valutariskexponering uppstår samt att se hur valutarisk hanteras i två exporterande företag. Uppsatsen behandlar ett stort multinationellt företag och ett mindre företag. Studien jämför olika förhållningssätt i de två företagen samt hur extern respektive intern hantering av riskerna kan skilja sig.Metod: I studien har en kvalitativ ansats tillämpats genom intervjuer med representativa Befattningshavare i de båda företagen. Intervjuerna utgår från ett hermeneutiskt synsätt som sedan också till stor del är genomgående i uppsatsen.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra olika professioners, i ettrektorsområde, syn på användningen av LUS som verktyg i mål- och resultatstyrning i och förskolutveckling.Teori: Studien är en fallstudie. Resultatet relaterar till tre olika skolutvecklingsteorier.Metod: För att få tillgång till de olika professionernas beskrivningar enligt ovan harhalvstrukturerade intervjuer genomförts individuellt med specialpedagoger, rektorer ochhögre Befattningshavare, i studien benämnda chefer. För att få tillgång till läraresbeskrivningar har fokusgruppintervjuer använts. Samtliga intervjuer utom en, där informanteninte önskade, spelades in. Alla inspelade intervjuer transkriberades till datorskrift.

Uppsatsen du har framför dig baseras på en kvalitativ studie gjord på ett av Sveriges största byggföretag vid införandet av en arbetsmodell som företaget kallar Strukturerad produktion. Modellen baseras på Lean production. Syftet är att studera Strukturerad produktion samt dess införande. Vi svarar på syftet genom att undersöka hur Befattningshavare inom företaget diskuterar förändringsprocessen, vilket formuleras genom våra frågeställningar. Hur ser modellen för Strukturerad produktion ut, vilka är de bärande idéerna? Hur går processen för införandet av Strukturerad produktion till? Vilka översättningar görs för att anpassa modellen till organisationen?I teoridelen har vi valt att utgå från ett brett spektra för att sedan ?tratta ner? teorin.

Denna uppsats behandlar hur revisorsyrket utvecklats som profession med speciell betoning på hur antalet kvinnor inom revisorsyrket och hur kraven på revisorns oberoende har ändrats under de senaste 30 åren. Vi kommer att beskriva detta utifrån olika författare, men även med utgångspunkt i vad våra aktörer anser. Förr var det en ovanlighet att ha en akademisk utbildning. Numera är det fler som utbildar sig, vilket har resulterat i att revisorn inte har samma status som förut. Skandaler runtom i världen under senare år har gjort att kritiska blickar har riktats mot revisorskåren och inte minst dess oberoende.

Bakgrund och problem: Företag är dagligen utsatta för en mängd affärsrisker somhotar verksamhetens lönsamhet och överlevnad. Vid tidigare forskning har detframhållits att det behöver forskas mer kring vilka syften företag har medaffärsriskhantering och vad som kan uppnås med hjälp av affärsriskhantering. Huraffärsriskhantering påverkar lönsamheten har inte klarlagts. Företagen förefaller intekommunicera sina syften med affärsriskhanteringen och varför man väljer att hanteraaffärsrisker med det ena eller andra verktyget.Syfte: Studiens huvudsyfte är att förklara varför företag genomför deriskhanteringsåtgärder de vidtar. Studiens två bisyften är att kartlägga vilkaaffärsrisker som företag är utsatta för och att kartlägga vilka verktyg som företaganvänder för att hantera affärsriskernaMetod: Möjliga syften till affärsriskhantering härleds ur forskningslitteratur ochprövas därefter empiriskt med hjälp av intervjuer med ledande Befattningshavare igruv- och metallbranschen.

Goda relationer är av stor vikt för att kunna knyta långa och hälsosamma kundkontakter. Detta är särskilt viktigt på den industriella marknaden, där kontakterna vanligtvis varar över decennier. Frågan är då hur företag kan skapa dessa starka band gentemot sina kunder och vilka personer som bär ansvar för att detta skall inträffa, vilket är något som vi ämnar besvara i denna studie. Vi har dessutom presenterat vilka personer som är involverade i relationerna och vad dessa gör. För att redogöra hur en kundrelation kan se ut har vi redovisat tio egenskaper som kännetecknar relationen.

Bakgrund och problemdiskussion: Risker är någonting som har stor påverkan på företagets lönsamhet. Riskerna kan gälla alltifrån finanskriser till medvetna fel från ledande Befattningshavare eller medarbetare. Enron var en skandal som fick betydande konsekvenser i världen. USA införde en ny lagstiftning som en följd av det inträffade. Avsikten var att minska risken för bristande rapportering.

Den här uppsatsen behandlar ett problem som identifierats bland små till medelstora svenska modeföretag: det stora beroendet av outsourcade produktionsagenter och fullprisproducenter. Syftet med uppsatsen är att identifiera de förutsättningar och hinder dessa modeföretag kan stöta på när de försöker integrera dessa utlagda kompetenser till en intern lösning. Genom detta hoppas författarna kunna tillföra nya perspektiv för Befattningshavare som är intresserade av att omstrukturera sin nuvarande inköpsmodell.De metoder som använts för att samla in det teoretiska och empiriska underlaget var skrivbordsstudier, såväl som strukturerade och ostrukturerade djupintervjuer med grundaren av ett svenskt jeansföretag, samt en anställd på en stor svensk modekedjas inköpsavdelning.Resultaten understryker den strategiska betydelsen för växande modeföretag att äga sin inköpsfunktion. Genom att äga kompetenserna för mönsterkonstruktion och inköp kan företag minska sitt beroende av externa organisationer och öka flexibiliteten i sin produktutvecklingsprocess. De hinder som identifierats utgörs bland annat av en ökad affärsrisk under övergången till en intern inköpsavdelning till följd av avsiktliga störningar i värdekedjan av producenterna, samt de extra kostnaderna för det ökade administrativa arbetet.This essay focuses on a problem identified among small to mid sized Swedish fashion companies: the large dependence on out sourced production agencies and full price producers.