Text som utforskar och reflekterar över akustisk ekologi i musik och hur en kompositörs roll inom denna typ av arbete kan se ut..

An attempt were made to record the 1st movement of Beethoven?s Op. 57, with the objective of performing it as close to Beethoven?s will as possible, in the tradition of the ?historically informed performance? movement.The result of evaluating source material rendered a list of the most relevant material for this study, and hopefully that might prove useful for other studies with similar objective concering HIP and composer-intention based ?autenticity?.However, Beethoven?s will was only vaguely captured in the limited source material accounted for in this study, rendering it moderate-to-small reliability. It?s probably possible to achieve a higher degree of goal achievement, given more time and through the utilization of music psychology to further extrapolate the detailed parameters of Beethoven?s presumed extramusical will.The recording made was not to my satisfaction and has strengthened my view that the interpreter should take council from the collected knowledge of scholarly sources but must ultimately remain free in whether and how to utilize that knowledge.Lastly, I?ve measured the bpm in the resulting recording with a error margin of ±0,02 s.

Detta arbete handlar om luft och artikulation används i trombonspelet. Först skriver jag om luft och artikulation i mera generella drag. Hur tungan rör sig och hur luften ska användas för att få ut så mycket som möjligt i varje andetag. Efter att jag skrivit om luft och artikulation mer generellt så reflekterar jag sen över min egen luftanvändning och min egen artikulation. Vad jag gör som är bra och vad som kan förbättras.

The aim of this master?s project is to explore ways to perform piano music conceived dramatically. I do this through performance of Beethoven?s Appassionata Op. 57 and of Scriabin?s Piano sonata no.

Syftet med denna undersökning är att studera första satsen ur Beethovens pianosonat nr 32 i c-moll, op. 111, ur ett interpretperspektiv för att därigenom bidra till en fördjupad förståelse av verket. Min huvudsakliga metod är en detaljerad analys av kompositionen för att klargöra min förståelse av verket samt redogöra för de insikter som varit avgörande för min interpretation. Jag undersöker även den biografiska, kulturella och sociala kontext där verket tillkommit. Resultatet visar att en djupare förståelse av verkets struktur och faktur är betydelsefull för att förtjänstfullt kunna interpretera verket: vikten av den fixerade ordningen av de tre förminskade septimackorden, submediantens funktion som utökad dominant samt hur huvudtemats motiv fylls med karaktärsmässigt olika uttryck relaterade till artikulation, dynamik, kompositionsteknik och stämdubbling kan inte underskattas.

The thesis contains mainly personal experiences relating to classical piano improvisation, based on the CD record Härlig är jorden, Piano improvisations in Various Classical Styles. Sex classics: Mozart, Stravinsky, Bartók, Chopin, Debussy and Liszt play the main roles in that record.The idea is (apart from aiming at stimulationg the styles as faithfully as possible) to look at the various classical styles as different musical rooms created by the composers for us to enter and use. It is also a personal pedagogical goal to structure my ideas, including formulating the strongest possible requirements on the quality of my improvisations. A leading theme manifesting itself in different quises (depending on the style used) is not only a means for improving quality further. The audience has shown a great interest in this form.

Syftet med denna undersökning var att medelst egen inspelning och analys av tempoaspekter i inspelningar av första satsen ur Beethovens pianosonat nr 31 i Ass-dur, op. 110 bidra till ökad förståelse för agogik i musikalisk interpretation. För att besvara syftet formulerade jag forskningsfrågorna:1. Hur kan jag som interpret använda mig av andras inspelningar vid utformandet av min interpretation?2.

Olsson, Per-Henning: Petterssons sjunde symfoni. En jämförelse mellan formen i Allan Petterssons Symfoni nr 7 och Gustav Mahlers Symfoni nr 9, sats I. D-uppsats i musikvetenskap, ht 2001. Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet.Uppsatsen syftar till att belysa Allan Petterssons symfonikomponerande, med avseende på form. Detta görs genom en jämförelse mellan Pettersson och Gustav Mahler.

Av analysen kan Michelle sammanfatta att om hon skulle starta en kvartett i framtiden för till exempel lansering skulle hon ha en kvartett redan färdig och redo för repetition innan start av liknande projekt. Momentet att hitta potentiella medlemmar till stråkkvartetten på så kort tid är orimligt och även om hon hittade medlemmar till kvartetten så skulle det inte hålla i längden. Efter att Michelle fått erfarenhet av personer som inte hållit de muntliga avtal som faktiskt gjordes kommer hon lägga mer tid på att finna rätt personer. Dessutom hade alla de punkter angående mål, promotion och avtal diskuteras med kvartetten detaljerat för att allihop ska få en likvärdig respekt och förståelse i det samarbete som komma skall. Inget bör vara otydligt.