Vi vet alltför lite om hur teknikÀmnet gestaltas i skolan och Ànnu mindre om hur det gestaltas i förskolan. Jag Àr utbildad förskollÀrare men arbetar i nulÀget dels pÄ en kommunal verksamhet som ger utbildning inom teknik samt pÄ teknikkurser riktade till lÀrare pÄ ett universitet. Min kommunala arbetsplats anordnade nyligen en fortbildning i Àmnet teknik riktad till förskollÀrare och barnskötare i kommunen. Under denna kurs, dÀr jag arbetade som lÀrare, började jag se mönster som intresserade mig. Deltagarna uttryckte muntligt en viss svÄrighet med teknikÀmnet medan de inte fysiskt visade detta.

I min essÀ utgÄr jag frÄn en hÀndelse i min verksamhet som Àr en stressig situation för mig. Jag upplever att vi har fÄtt ett hÄrdare arbetsklimat pÄ förskolan sedan den reviderade LÀroplanen för förskola kom 2011 och undersöker dÀrför hur samhÀllsklimatet idag Àr och bakgrunden till den reviderade LÀroplanen för förskola och vad den innebÀr för oss pedagoger. Jag tar reda pÄ vad stress Àr och hur det pÄverkar barn och vuxna samt undersöker vad begreppet pedagogisk kvalitet stÄr för. I mina reflektioner lyfter jag fram olika sÀtt som jag och mina kollegor hanterar stress och vÄrt pedagogiska uppdrag pÄ. Jag funderar Àven över om vi vuxna producerar stress till barnen samt vad barnen fÄr för pedagogisk verksamhet under pedagogernas rÄdande arbetsbelastning.Avsikten med min essÀ Àr att förstÄ hur jag pÄ bÀsta sÀtt ska kunna hantera vÄra ökade Ätaganden och samtidigt undvika stress för barn och pedagoger och skapa de bÀsta förutsÀttningarna för barnen att fÄ en verksamhet med pedagogisk kvalitet.Min undersökning visar att LÀroplanen för förskola har reviderats för att barn ska fÄ den kunskapsbas de behöver för att klara sig i samhÀllet.

De senaste decenniernas revisionsskandaler har skadat det höga förtroendet för revisionsbranschen och orsakat att politiker skapat striktare reglering för revisionen, bÄde i omvÀrlden och i Sverige. Ytterligare forskning behövs om de nya regleringarnas effekter. En kunskapslucka finns Àven enligt vÄr mening om hur revisorerna sjÀlva upplever de senaste Ärens regelutveckling. SÄledes behövs det skapas en fördjupad kunskap om hur revisorsprofessionen och revisionsarbetet har pÄverkats av regleringsutvecklingen.Studien har bÄde ett teoretiskt och ett praktiskt syfte. Det teoretiska syftet med studien Àr att kartlÀgga ifall det har skett en avprofessionalisering av revisorsprofessionen.

Intresset för organisationskultur har varit stort bÄde inom den akademiska forskningen sÄvÀl som i den mer praktiskt inriktade managementlitteraturen. Flera studier har fokuserat pÄ i vilken utstrÀckning organisationskultur gÄr att styra men att studera medarbetarnas egna upplevelser av styrningsförsöken i och med vÀrderingsstyrning tenderar emellertid att vara mindre vanligt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka fyra medarbetares egen upplevelse av vÀrderingsstyrning samt vad de anser att en stark organisationskultur innebÀr för deras arbete, bÄde i form av möjligheter samt svÄrigheter. Studiens empiriska material utgÄr frÄn fyra kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fyra medarbetare frÄn ett vÀrderingsstyrt företag med en stark företagsanda. Resultatet lyfter fram att medarbetarna upplever att företagsandan innebÀr de ser pÄ varandra som en nÀra sammanbunden grupp, likt en familj, som delar gemensamma förestÀllningar och vÀrderingar.

Syftet med detta arbete var att studera och analysera hur lÀrare inom skolan arbetar för att skapa ett livslÄngt intresse för fysisk aktivitet och hÀlsa hos eleverna. Syftet var dessutom att undersöka om lÀrarna har nÄgra förslag pÄ hur man kan utveckla de olika momenten inom idrott och hÀlsa för att frÀmja en livslÄng, aktiv livsstil hos eleverna. För att uppfylla syftet med arbetet utgick jag frÄn följande frÄgestÀllningar: Vad innebÀr ett livslÄngt lÀrande för respondenterna? Hur arbetar lÀrare i idrott och hÀlsa för att utveckla de olika momenten i syfte att frÀmja elevernas livslÄnga lÀrande om fysisk aktivitet och hÀlsa? Har de nÄgra specifika undervisningsstrategier för att uppnÄ detta?Vald metod för arbetet var av kvalitativ karaktÀr bestÄende av intervjuer. Fyra verksamma lÀrare i högstadiet och gymnasiet som undervisar i idrott och hÀlsa utgjorde arbetes respondenter.

Den hÀr uppsatsen har till syfte att Äterge en designprocess, genom att beskriva ett uppdrag och de stÀllningstaganden som gjorts med hÀnsyn dÀrav. Uppdraget har varit att designa belysningsarmaturer för offentliga toaletter i exklusivare miljöer, sÄsom hotell, restauranger och kontor dÀr man vill ha en funktionell belysning av ansiktet. En ljussÀttning vars avsikt Àr att ge ett naturligt ljus som underlÀttar ögats uttolkning av ansiktet och huden, som i sin tur skapar förutsÀttningar för en bÀttre sminkning.Löpande behandlar uppsatsen förhÄllningssÀttet som designer i relation till interna stÀllningstaganden samt gentemot belysningsföretaget Zero, som varit uppdragsgivaren.Uppsatsen tar upp ljuset och hur det förhÄller sig till mÀnniskans sinnesförnimmelser pÄ olika sÀtt. HÀr beskrivs studier av ljussÀttning i olika typer av badrumsmiljöer, kÀnslor inför toalettbesök, hur ljuset beskriver sin omgivning och armaturtyper som kan tillgodose den belysning som efterstrÀvats.Vidare beskrivs fÀrg utifrÄn olika aspekter; sÄsom kulturella konventioner, fÀrgsymbolik samt hur ögat upplever kulörer, för att nÄ fram till vilken typ av kulör som kan lÀmpa sig i badrumsmiljöer.Metoden beskriver designprocessen genom att redogöra för de metoder som anvÀnts för att skapa en förstÄelse för uppdragsgivaren, marknaden och formsprÄk. Denna process beskriver Àven skissande och idégenerering, samt konstruktionsplanering och produktionsrelaterade stÀllningstaganden.Resultatet Àr tvÄ armaturer; dels en vÀggarmatur, som Àr tÀnkt att ge ett riktat ljus mot ansiktet dÄ den placeras i det vÀnstra övre hörnet om en spegel.

År 1995 trĂ€dde psykiatrireformen i kraft. Reformen syftar till att förbĂ€ttra psykiskt funktionshindrades livssituation och delaktighet i samhĂ€llet. Efter psykiatrireformen har dock problem uppstĂ„tt i den somatiska vĂ„rden av psykiskt funktionshindrade personer. Bakgrunden tar upp definitioner av psykiskt funktionshindrade, vanliga somatiska hĂ€lsoproblem i denna grupp, stigmatisering och omvĂ„rdnad. Som teoretisk referensram har Peplau valts, dĂ„ hon lyfter fram interaktionen mellan vĂ„rdpersonal och patient.

Syfte: Studiens övergripande syfte Àr att synliggöra vilka diskurser som framtrÀder i en fokusgrupps tal om sÀrskilt stöd i förskolan. Mer preciserat Àmnar studien att undersöka om nÄgon av resultatets diskurser innehar hegemoni samt vilka sociala konsekvenser diskurserna kan tÀnkas fÄ för barnet i förskolan. Teori: Den teoretiska utgÄngspunkt som studien vilar pÄ Àr socialkonstruktionism och studien har inspirerats av en diskursiv ansats. Socialkonstruktionistiska perspektiv har en kritisk instÀllning till kunskap som ses som sjÀlvklar och menar att mÀnniskan konstruerar, upprÀtthÄller och förÀndrar sin uppfattning om vÀrlden tillsammans med andra. Vidare för detta perspektiv fram att mÀnniskans vÀrldsuppfattning pÄverkar hennes handlingar och dÀrmed fÄr den kunskap vi har om vÀrlden sociala konsekvenser.

Inledning: Arbetsrummet Àr nÄgot som psykodynamiskt skolade psykoterapeuter medvetet förhÄller sig till och anvÀnder sig av pÄ olika sÀtt i professionen. Syftet med den hÀr studien var att belysa nÄgra psykoterapeuters tankar om betydelsen av arbetsrummets funktion och utformning.FrÄgestÀllningarna utgÄr ifrÄn vad utformningen pÄ arbetsrummet har för betydelse för den enskilde terapeuten och den psykoterapeutiska processen. Metod: I studien anvÀndes en kvalitativ metod och fem legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning intervjuades.Resultatet visar att de intervjuade psykoterapeuterna har mycket kunskap kring betydelsen av det terapeutiska rummet och dess utformning. De anpassar sig efter rummets arkitektur och försöker fÄ till inredningen pÄ bÀsta sÀtt för sig och patienten. De Àr mÄna om att patienten har det bra.Möblerna och framförallt fÄtöljerna Àr viktiga i arbetet.

Bakgrund: Hur man skapar den bÀsta arbetsron i klassrummet verkar stÀndigt vara ett Äterkommande problem ute pÄ skolorna. Vissa lektioner Àr bÀttre Àn andra och detta kanske inte alltid gÄr att styra över. NÀr anser lÀrare och elever att arbetsron Àr som bÀst? Arbetsro Àr ett svÄrdefinierat begrepp och kan innebÀra olika saker i olika sammanhang, men kanske gÄr det att förbÀttra förutsÀttningarna om vi vet hur vi ska försöka lÀgga vÄra scheman och anpassa lektionerna.Syfte: Att belysa och undersöka nÄgra olika faktorer som kan pÄverka den av elever respektive lÀrare upplevde arbetsron i ett klassrum, oavsett klassammansÀttningen. Faktorerna som har valts Àr av sÄdan karaktÀr att de Àr svÄra att styra över: lektionens tid pÄ dagen, veckodag, hur lektionen ligger i förhÄllande till andra aktiviteter samt hur klassrummet ser ut.

Syftet med denna studie Ă€r att belysa ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv vilka metoder invandrarkvinnor frĂ„n Östeuropa anvĂ€nder för att skapa sig en position pĂ„ den svenska arbetsmarknaden. Samt vill studien belysa vad som varit betydelsefullt för kvinnorna i denna process.FrĂ„gestĂ€llningarna lyder: 1. Hur har kvinnorna frĂ„n Östeuropa gĂ„tt tillvĂ€ga för att skapa sig en position pĂ„ den svenska arbetsmarknaden?2. Vad Ă€r det som har haft betydelse i denna process?Datainsamlingsmetoden Ă€r kvalitativ och baserat pĂ„ Ă„tta ostrukturerade intervjuer med invandrarkvinnor frĂ„n Östeuropa som har migrerat till Sverige i vuxenĂ„lder.Studien intar ett socialkonstruktivistiskt förhĂ„llningssĂ€tt och har makt och genus som teoretiska referensramar.

SyfteSyftet med studien var att ta reda pÄ hur lÀrarna förhÄller sig till genus och bedömning i Àmnet idrott och hÀlsa i Ärskurs 7-9.VÄra frÄgestÀllningar var:Bedöms pojkar och flickor pÄ olika sÀtt?Vilka faktorer tar lÀraren hÀnsyn till i sin bedömning?Hur arbetar lÀraren med feedback?MetodStudien har en kvalitativ ansats dÀr tre idrottslÀrare har intervjuats. LÀrarna valdes ut genom ett bekvÀmlighetsurval.Intervjuerna var semistrukturerade och vi anvÀnde en intervjuguide för att sÀkerstÀlla likvÀrdig information frÄn vÄra respondenter. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjÀlp av genusteori relaterat till bedömning av pojkar och flickor.Resultat Resultaten visade att bedömning Àr nÄgot som lÀrarna anser Àr viktigt. Ibland bedöms eleverna under lektionstid och ibland efterÄt.

VÄrt syfte med denna studie var att undersöka nÀr, hur och i vilket syfte pedagogerna och barnen anvÀnder sig av lÀrplattan i sin verksamhet. För att fÄ syn pÄ det stÀllde vi oss följande frÄgor. Hur resonerar pedagogerna kring anvÀndandet av digitala verktyg i förskolans verksamhet? NÀr, hur och i vilket syfte anvÀnder pedagoger och barn lÀrplattan i förskolans verksamhet? Vilka möjligheter, dilemman och/eller konflikter med digital dokumentation lyfter pedagogerna fram? NÀr vi skriver pedagoger och verksamhet avser vi de tvÄ förskolor i SkÄne som vi har gjort vÄr studie pÄ. VÄr studie bygger pÄ en metodtriangulering, det vill sÀga att vi valde att arbeta med olika insamlingsmetoder för att ge oss en bredare förstÄelse för studien.

En omdiskuterad frÄga inom upphandlingsvÀrlden har pÄ senare tid varit om upphandlande myndigheter i upphandlingar kan stÀlla krav pÄ verksamhetsövergÄng. Ett sÄdant krav innebÀr att myndigheten krÀver att den nya leverantören ska iaktta 6 b § LAS och dess rÀttsföljder, oavsett om 6 b § LAS Àr tillÀmplig eller inte. De rÀttsföljder som 6 b § LAS ger upphov till Àr att arbetstagare hos den nuvarande leverantören gÄr över till den nya leverantören med samma villkor, att övergÄngen inte Àr en giltig grund för uppsÀgning och att de kollektivavtal som berörda arbetstagare omfattas av följer med till den nya arbetsgivaren. 6 b § LAS grundar sig pÄ ett EU-direktiv, det sÄ kallade överlÄtelsedirektivet. För att kunna stÀlla ett sÄdant krav mÄste kravet vara förenligt med upphandlingslagstiftningen, bland annat reglerna kring sociala hÀnsyn, och de upphandlingsrÀttsliga principerna.

Syftet med detta arbete var att studera och analysera hur lÀrare inom skolan arbetar för att skapa ett livslÄngt intresse för fysisk aktivitet och hÀlsa hos eleverna. Syftet var dessutom att undersöka om lÀrarna har nÄgra förslag pÄ hur man kan utveckla de olika momenten inom idrott och hÀlsa för att frÀmja en livslÄng, aktiv livsstil hos eleverna. För att uppfylla syftet med arbetet utgick jag frÄn följande frÄgestÀllningar: Vad innebÀr ett livslÄngt lÀrande för respondenterna? Hur arbetar lÀrare i idrott och hÀlsa för att utveckla de olika momenten i syfte att frÀmja elevernas livslÄnga lÀrande om fysisk aktivitet och hÀlsa? Har de nÄgra specifika undervisningsstrategier för att uppnÄ detta?Vald metod för arbetet var av kvalitativ karaktÀr bestÄende av intervjuer. Fyra verksamma lÀrare i högstadiet och gymnasiet som undervisar i idrott och hÀlsa utgjorde arbetes respondenter.