Vi har undersökt hur studie- och yrkesvÀgledningen organiseras pÄ fristÄende grundskolor i en vÀstsvensk storstad. Vi har tittat nÀrmare pÄ om skolorna har tillgÄng till studie- och yrkesvÀgledning samt hur studie- och yrkesvÀgledningen utformas och regleras. VÄra huvudsakliga kÀllor Àr hÀmtade frÄn friskolornas riksförbund, Skolverket, skollag, lÀroplan och regeringens hemsida. I kunskapsbakgrunden berÀttar vi om hur fristÄende skolor och studie- och yrkesvÀgledningens utveckling har sett ut genom historien och fram till idag. Vi lyfter debatten om konkurrensen mellan fristÄende skolor och kommunala skolor.

Uppsatsen handlar om mobbning och hur detta synliggörs i idrottsföreningar. Ledarna inom idrottsföreningar har intervjuats med en narrativt inspirerad metod för att pÄ sÄ sÀtt nÄ deras erfarenheter av hur mobbningen pÄ detta omrÄde ser ut. Intervjupersonerna berÀttar hur de hanterar mobbning personligen och hur detta hanteras inom respektive idrottsförening. Vi lyfter Àven fram hur ledarna ser pÄ ledarskap i allmÀnhet och hur de ser pÄ sitt eget ledarskap. Vidare ser vi ocksÄ till deras utbildningsbakgrund.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att synliggöra elevers uppfattningar om datorns möjligheter och hinder i relation till deras lÀrande. Detta Àr ett omrÄde som Àr intressant att undersöka, eftersom datorn i detta sammanhang ska hjÀlpa elever i lÀrandet. DÀrför bör elevers uppfattningar om datorns möjligheter och hinder lyftas fram för att utvÀrdera datorns prestanda som ett lÀrandeverktyg. Undersökningen har genomförts pÄ tvÄ gymnasieskolor, en i Halland och en i SmÄland, som nyligen infört projektet En-till-En. Vi har inspirerats av den fenomenografiska intervjumetoden och intervjuat tretton stycken elever vid fyra olika tillfÀllen.

AbstraktLiksom skolan utgör en arena för alltmer pluralistiska elevgrupper med vitt skilda erfarenheter strÀvar konstmuseer idag efter att vara en representativ arena för en alltmer globaliserad konstvÀrld. Den problematik de stÄr inför, samt hur de hanterar den dÄ de arbetar för att inte reproducera en normerad maktrelation mellan vÀsterlandet och resten av vÀrlden Àr kÀrnan i mitt arbete. Med postkoloniala frÄgestÀllningar om makt och diskurser försöker jag belysa vilken identitet vi i den vÀsterlÀndska kulturen ger bÄde dem vi beskriver, samt oss sjÀlva, nÀr vi definierar "icke-vÀsterlÀndsk" konst pÄ ett specifikt sÀtt. För att kanalisera de postkoloniala frÄgestÀllningar jag undersöker tittar jag nÀrmare pÄ utstÀllningen Africa Remix, (Moderna Museet i Stockholm 2006 ? 2007) eftersom den var en utstÀllning som medvetet förhöll sig till den representationsproblematik som jag undersöker.

Denna studie belyser hur pedagoger och annan personal inom skolan och fritidshem anvÀnder sig av drama som arbetsverktyg. Teoriöversikten innefattar hur dramapedagogiken uppstÄtt, hur olika forskare ser pÄ drama och skolverkets lÀroplan (2011).Studiens resultat visar att de intervjuade informanterna anvÀnder sig av drama pÄ olika sÀtt. DÀribland i inlÀrningssituationer, konfliktlösningssituationer och att för att stÀrka elevernas sjÀlvkÀnsla och samarbetsförmÄga. Informanterna lyfter fram bÄde Àmnesintegration, temaarbeten och olika teaterförestÀllningar som arbetssÀtt i studien.Studiens resultat visar Àven vad informanterna anser att drama som arbetssÀtt leder till. Det som framkom var att de ansÄg att eleverna fick en direktkunskap vid anvÀndandet av drama, eleverna fick en bÀttre förstÄelse för varandra vid konflikter och att drama passar för bÄde svag och starkpresterade elever.

Den 23 Mars 1980 röstade svenska folket om kÀrnkraften. Den politiska debatt som fördes innan valet var pÄ mÄnga sÀtt bÄde komplicerad och motsÀgelsefull. Komplicerad dÀrför att perspektiven pÄ kÀrnkraften var sÄ mÄnga och för att frÄgan splittrade traditionella politiska och ideologiska grÀnser. MotsÀgelsefull, för trots den uttalade ambitionen om en saklig debatt tycktes det omöjligt att fÄ till stÄnd och trots mÄnga av frÄgornas vetenskapliga grund och debattörernas vurm för faktamÀssighet tycktes de viktigaste orsakerna till debattörernas stÀllningstagande vara outtalade och av ideologisk art. Denna uppsats försöker dels ÄskÄdliggöra debatten, dels finna orsakerna till dess komplexa och motsÀgelsefulla natur.

Dagens organisationer anvÀnder sig allt mer av integrerade systemlösningar för att pÄ sÄ sÀtt kunna bli effektivare i sina processer (Myerson, 2001). Det finns flera orsaker som lig-ger till grund till detta, sÄ som till exempel lÀgre kostnader för organisationen, och att göra den mer konkurrenskraftig pÄ marknaden (Myerson, 2001). Fördelen med integrerade sy-stem Àr att de möjliggör för till exempel att tvÄ skilda avdelningar inom en organisation kan kommunicera med varandra, med hjÀlp av mindre eller större nÀtverk, oberoende av var de Àn befinner sig i vÀrlden. Med hjÀlp av detta sÄ kan de dela vital information, vilket kan be-hövas inom de respektive avdelningarna. DÄ de flesta organisationer pÄ ett eller annat sÀtt arbetar med kundinformation, som till exempel personnummer, sÄ mÄste det finnas nÄgon form av skydd mot bÄde yttre och inre hot.Dessa hot mot integrerade system i organisationerna leder till misstro hos kunden samtidigt som det Àven lyfter fram de problem som kan skapas av dem, vilket leder till att kunderna kan komma att frÄga sig sjÀlva om deras personliga information Àr tillrÀckligt skyddade.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om kommunens befintliga integrerade system Àr till-rÀckligt pÄlitliga nÀr det kommer till individens personliga information.För att kunna nÄ fram till ett resultat sÄ fokuserade vi arbetet pÄ hur det ser ut i praktiken, eftersom det inte finns sÄ mÄnga studier kring integrerade system och sÀkerhet rörande per-sonlig information.

Studiens övergripande syfte Àr att fördjupa kunskaper om och söka nya perspektiv pÄ estetiska lÀrprocesser i relation till demokrati- och vÀrdegrundsfrÄgor. Den teoretiska ansatsen hÀmtas frÄn poststrukturalistisk teoribildning med förgreningar inom genusteori. Studien Àr strukturerad i tre delar inom vilken den första utgörs av en samlÀsning mellan kunskapsomrÄdet scenkonstnÀrlig teori/praktik och pedagogisk teori/praktik. Dessa diskurser karaktÀriseras av ifrÄgasÀttanden av konsten som ?god? respektive antaganden om vÀrdeneutrala pedagogiska modeller och det ?goda? samhÀllet som automatisk följd av bildning och fostran.

Malmö Högskola LÀrarutbildningen 60 p Skolutveckling och ledarskap Höstterminen 2006 ABSTRACT Annette Karlgren (2006). LÀrmiljöns betydelse för elever i behov av sÀrskilt stöd. (The significance of the learning environment for students with special educational needs). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 60 p, Malmö högskola. Syfte Jag har under det senaste Äret kunnat stifta bekantskap med en friskola i södra Sverige. Friskolan ifrÄga inriktar sig mot elever i grundskolans senare del.

SammanfattningDenna studie belyser samt problematiserar elever med ADHD's perspektiv pÄ skolan, den tar upp vad ADHD innebÀr och orsaken till ADHD. Den tar upp hur de olika underkategorierna beskrivs samt vad som kan vara problematiskt för elever med dessa svÄrigheter inom skolan. Den undersöker Àven förÀldrar till barn med ADHD's perspektiv pÄ deras barns skolsituation. Vi valde att göra tvÄ delstudier, den ena riktade sig till eleverna och den andra till förÀldrarna. Vi intervjuade fyra stycken elever med ADHD och en förÀlder till varje barn.

Bilderboken Sagan om den lilla hinden kom ut 1924, bara na?gra a?r efter att kvinnlig ro?stra?tt info?rts i Sverige. Denna studie pekar pa? forskning som uppma?rksammat att Beskow tidigt fo?rde in samha?llskritik i sina barnbokstexter och att kvinnors yttrandefrihet la?g henne varmt om hja?rtat. Studien bekra?ftar och fo?rdjupar den bilden och visar bland annat att Beskow i Sagan om den lilla hinden anva?nder sig av sofistikerade littera?ra strategier fo?r att uppmana till motsta?nd mot sna?va och inskra?nkta samha?llsnormer samt pla?dera fo?r en friare samha?llsdebatt.

Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen. Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge- menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en del av.

I den hÀr uppsatsen undersöks en gÄrd i Ljusdalsbygden i HÀlsingland som kallas UtigÄrden. PÄ gÄrden finns idag en byggnad som kallas mangelstugan dÀr mÄleri och tapeter frÄn 1806-1807 finns bevarat. FrÄgestÀllningen Àr nÀr, hur och varför den inreddes samt vem eller vilka som kan ha utfört arbetet. Syftet Àr att frÄngÄ generella förklaringar, lÀgga ett mer individuellt perspektiv pÄ en interiör och pÄ sÄ vis ge den ett mervÀrde. Arkivariska kÀllor och litteratur tolkas tillsammans med den fysiska byggnadens interiör för att i viss mÄn kartlÀgga den sociala och ekonomiska kontexten som omgav interiören.

Syftet med studien Àr att analysera personalens upplevelser av en patientnÀra e-hÀlsotjÀnst med hjÀlp av ett sociotekniskt systemperspektiv som tar hÀnsyn till sociala, organisatoriska och tekniska faktorer. Vi ville nÀrmare undersöka vilka faktorer som pÄverkar personalens anvÀndning av e-hÀlsotjÀnsten, hur e-tjÀnsten integreras i det dagliga arbetet samt hur e-hÀlsotjÀnsten har pÄverkat interaktion och informationsförsörjning mellan vÄrdgivare och patient.HÀlsoplaner som införs i syfte att fungera som verktyg för bÄde personal och patient Àr ett aktuellt omrÄde och det Àr relevant att se den kliniska uppfattningen av e-hÀlsotjÀnsten eftersom ny teknik och nya lösningar inom hÀlso- och sjukvÄrd pÄverkar de kliniska rollerna och arbetsprocesserna inom hÀlso- och sjukvÄrden.Studien genomfördes med blandad metod som innebÀr att kvalitativa och kvantitativa data samlas in parallellt och prioriteras lika. Datainsamling gjordes genom intervjuer och enkÀtundersökning.Resultatet visade att personalen upplever Min hÀlsoplan som ett vÀrdefullt bidrag till vÄrdprocessen framförallt ur patientperspektiv. OmrÄden som upplevs begrÀnsa anvÀndandet Àr av teknisk natur. Resultat och analys visar tydligt att flera omrÄden pÄverkar varandra nÀr det kommer till upplevelse och anvÀndning av e-hÀlsotjÀnster i vÄrden och vikten av att ha ett helhetsperspektiv samt en organisation som tar hÀnsyn till hur interaktion mellan aktörerna pÄverkar personalens uppfattning och upplevelse av Min hÀlsoplan.

Den 23 Mars 1980 röstade svenska folket om kÀrnkraften. Den politiska debatt som fördes innan valet var pÄ mÄnga sÀtt bÄde komplicerad och motsÀgelsefull. Komplicerad dÀrför att perspektiven pÄ kÀrnkraften var sÄ mÄnga och för att frÄgan splittrade traditionella politiska och ideologiska grÀnser. MotsÀgelsefull, för trots den uttalade ambitionen om en saklig debatt tycktes det omöjligt att fÄ till stÄnd och trots mÄnga av frÄgornas vetenskapliga grund och debattörernas vurm för faktamÀssighet tycktes de viktigaste orsakerna till debattörernas stÀllningstagande vara outtalade och av ideologisk art. Denna uppsats försöker dels ÄskÄdliggöra debatten, dels finna orsakerna till dess komplexa och motsÀgelsefulla natur.