I modersmÄlsundervisningen finns stora möjligheter att erbjuda invandrareleverna en meningsfull sprÄkutvecklingsmiljö som tar hÀnsyn till deras etniska och kulturella bakgrund. Men Àmnet möter ocksÄ flera hinder, vilka i hög grad pÄverkar undervisningen. Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka möjligheterna för modersmÄlsundervisningen att frÀmja sprÄkutvecklingsprocessen, med sÀrskilt fokus pÄ lÀs- och skrivprocessen, hos elever med annat modersmÄl Àn svenska.Uppsatsen innehÄller en teoretisk del som utgÄr frÄn tidigare forskning. Detta avsnitt visar pÄ modersmÄlsundervisningens betydelse för invandrarelevernas sprÄkliga utveckling och hur denna process Àr nÀra knuten till frÄgor om kultur och identitetsskapande. Den hÀr delen av arbetet lyfter ocksÄ fram de viktigaste problemomrÄden som har identifierats i den tidigare forskningen.

Inkludering, bemötande och mÄluppfyllelse gÄr in i varandra, och de Àr alla sammankopplade med begreppeten skola för alla. Syftet med denna uppsats Àr att genom intervjuer av lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa studera deras tankar kring arbetet med inkludering, bemötande och mÄluppfyllelse för elever med fysiska funktionsnedsÀttningar. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa samtalsintervjuer som metod. Vi har intervjuat sex stycken lÀrare med blandade erfarenheter av elever med fysiska funktionsnedsÀttningar, gemensamt för alla lÀrare Àr att de arbetar pÄ gymnasiet. Resultatet frÄn intervjuerna visar att miljön i form av lokaler som anvÀnds i Àmnet Idrott och hÀlsa skiljer sig befintligt Ät mellan olika skolor.

Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar att bedriva personcentrerad v?rd.

Bakgrund: Nettervik (1994, 2002) och Nikolajeva (1998, 2004) betonar skönlitteratur som kunskapsförmedlare. Kursplanen i svenskÀmnet lyfter fram skolans ansvar att stimulera eleverna till att utveckla sin fantasi och lust att lÀra genom att lÀsa litteratur. VÄr tidigare erfarenhet, bland annat frÄn VFU, Àr ocksÄ att skönlitteratur ofta anvÀnds i skolan. Men vi upplever att böckerna oftast anvÀnds i syfte att "fylla ut" undervisningen eller att ge eleven lÀstrÀning. Vi har dÀrför valt att i vÄr studie fokusera pÄ en klass i Är fem som enbart arbetar med skönlitteratur i sin svenskundervisning.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur lÀrare upplever syftet med att anvÀnda arbetsmetoden grupparbeten i sin undervisning, hur de resonerar kring indelning av eleverna till grupper samt hur de resonerar kring bedömningen av dessa grupparbeten.Studien bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med nio yrkesverksamma lÀrare pÄ gymnasial nivÄ och dÄ syftet Àr att undersöka hur lÀrarna sjÀlva upplever dessa fenomen har resultaten analyserats ur ett fenomenografiskt perspektiv.Resultaten frÄn studien visar att informanterna framförallt vill variera sin undervisning genom olika arbetsmetoder, och just grupparbeten anser de öva olika fÀrdigheter hos eleverna, sÄvÀl Àmneskunskaper som sociala fÀrdigheter. Huruvida det ena prioriteras före det andra resonerar de olika kring, liksom hur gruppindelningen sker och vad som bör ingÄ i bedömningskriterierna. I resonemangen kring gruppindelning belyses olika variablers betydelse, sÄsom ambitionsnivÄ, kön och sociala relationer. Dessa variabler ligger Àven till grund för hur lÀrarna resonerar kring fördelarna med homogena respektive heterogena grupper. Informanterna lyfter Àven deras roll som lÀrare i elevernas grupp-arbeten och hur de kan understödja elevernas uppfyllande av de för grupparbetet uppsatta mÄlen.Dessa resultat tyder sammanfattningsvis pÄ en variation av resonemang kring syftet med denna specifika arbetsmetod och dÀrmed Àven varierande resonemang rörande för-vÀntningar, gruppindelningar och bedömningar av dessa grupparbeten, dÄ det som styr upplÀgget av sÄvÀl uppgift, gruppindelning som bedömning Àr den Äterkommande frÄgan: Vad Àr egentligen syftet? .

Berntsson, Jennie och Rosell Mughal, Fatima (2007). Konflikthantering i handledning- En fingervisning om specialpedagogens uppdrag. (Handling conflicts in supervision- A hint about the mission of teaching in special needs education.) Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Avsikten med vÄrt arbete var att bidra med kunskap om specialpedagogens syn pÄ sitt uppdrag vad gÀller handledningssituationen samt hur specialpedagogen kan agera dÄ en konflikt uppstÄr i handledningssituationen.

Normer, vÀrdegrund och miljön i förskolan Àr nÄgot som framkommer genom helastudien. Informanterna lyfter fram hur de aktivt arbetar med dessa omrÄden ur ettvÀrdegrundsperspektiv. I vÄr studie har vi sett att de funderingar som finns Àr ettdidaktiskt tÀnkande som dagligen leder till ett aktivt arbete dÀr kunskaperna kan skapaen förstÄelse i lÀrandet. Det kan bland annat innebÀra en förvÀntning i ett sammanhangoch antaganden om hur individen bör förhÄlla sig i vissa situationer och att miljön Àr enviktig del i barns lÀrande. VÄr inspiration har uppstÄtt genom tidigare forskning, blandannat avhandlingar av Dolk (2013), Hellman (2013) och Nordin-Hultman (2009) gjort.Studiens syfte Àr att granska förskolans förutsÀttningar i den vardagliga miljön somaktivt verkar för barns lika rÀttigheter och möjligheter till utveckling utifrÄnvÀrdegrunden.

Första linjens ledares roll har under de senaste Ären blivit mer ansvarskrÀvande. Vad Àr dÄ viktigt för ledare i denna position dÄ det kommer till att Ästadkomma förÀndring? Finns det nÄgra utmaningar första linjens ledare stöter pÄ? Denna studie syftar till att belysa första linjens ledares upplevelse av att leda en förÀndringsprocess. TvÄ frÄgestÀllningar skapades; ?Vad anser första linjens ledare som viktigt i sitt ledarskap för att kunna Ästadkomma förÀndring?? samt ?Vilka utmaningar möter första linjens ledare i en förÀndringsprocess??.

Syftet med studien var att undersöka ungdomars uppfattning av hur krÀnkningar i sociala medier kan se ut samt att studera om det finns nÄgot som sÀrskiljer det frÄn krÀnkningar som sker öga mot öga. Eftersom den tekniska utvecklingen skapar förÀndrade förutsÀttningar för det sociala samspelet gör det att personer som arbetar med att förebygga krÀnkningar och mobbning stÀlls inför nya utmaningar. DÀrför Àr studien Àven inriktad pÄ hur skolan kan arbeta med dessa krÀnkningar. Enligt en rapport frÄn BRIS ?Barnens RÀtt I SamhÀllet? fÄr de in fler och fler samtal varje Är som handlar om mobbning och annan krÀnkande behandling.

EssÀn bygger pÄ tvÄ egenupplevda hÀndelser som utspelar sig pÄ tvÄ olika förskolor dÀr jag varit yrkesverksam. De hÀndelser jag valt att beskriva sÀtter barnen Agnes och Victor och mig sjÀlv i handlandets centrum. Gemensamt för Agnes och Victor Àr att de bÄda Àr delaktiga i förskolans verksamhet och att de pÄ olika sÀtt skadar andra barn, vilket skapar svÄrigheter för mig som pedagog. I dessa situationer handlar jag spontant pÄ ett sÀtt som innebÀr en exkludering för Agnes och Victor dÄ det i stunden verkar rÀtt för att skydda de andra barnen. Men detta medför ocksÄ att de frÄntas sin rÀtt till delaktighet och medskapande i sin förskoleverksamhet.Jag syftar till att undersöka hur maktförhÄllandet barn ? vuxen pÄverkar hur jag agerar gentemot Agnes och Victor och om detta kan innebÀra etiska problem, i sÄ fall vilka? Hur kan jag som pedagog ta hjÀlp av etiken i mitt arbete? Genom ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt undersöker jag mitt handlande utifrÄn teorier om makt, etik och specialpedagogik och lyfter med hjÀlp av de tvÄ berÀttelserna fram hur olika sÀtt att handla kring Agnes och Victors agerande kan problematiseras genom specialpedagogiska perspektiv och begrepp.Följande frÄgestÀllningar ingÄr i mitt essÀskrivande: Vilka perspektiv kan jag som pedagog pÄ förskolan inta nÀr jag handlar i mötet med Agnes och Victor? Vad fÄr detta för konsekvenser för de aktuella barnen och verksamheten? Hur anvÀnder jag min makt som vuxen och hur pÄverkar denna Agnes och Victors situation?Genom mitt skrivande utforskar jag de svÄrigheter som finns beskrivna i mina berÀttelser och pÄvisar behov av reflektion tillsammans med andra för att kunna utveckla ett empatiskt och relationellt specialpedagogiskt arbetssÀtt för barn i behov av sÀrskilt stöd..

Bakgrunden till arbetet Àr att Sverige blir ett alltmer mÄngkulturellt samhÀlle och att mÄnga barn idag Àr flersprÄkiga och vi uppfattar det som viktigt att stÀrka barns modersmÄl vilket Àr en förutsÀttning för att utveckla ett andrasprÄk. Syftet Àr att belysa vilket stöd i form av modersmÄlsundervisning eleverna fÄr grundskolans tidiga Är och vad pedagoger i F till Är 5 anser vara ett sprÄkutvecklande arbetssÀtt i skolan. För att kunna undersöka Àmnet har vi stÀllt oss tvÄ huvudfrÄgor; Hur ser modersmÄlsundervisningen i mÄngkulturella skolor? Hur arbetar pedagoger sprÄkutvecklande i mÄngkulturella skolor? Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning och har intervjuat sammanlagt tio pedagoger; fyra klasslÀrare, fyra modersmÄlslÀrare och tvÄ fritidspedagoger pÄ tvÄ olika skolor ? bÄda med stor andel barn med annan Àn svensk kulturell bakgrund Resultatet visar att pedagogerna menar att drama, lÀsning, diskussion, att skriva, musik och bild Àr de viktigaste aktiviteterna för elevernas sprÄkutveckling. ModersmÄlslÀrarna lyfter fram lÀs- och skrivfÀrdighet, grammatik och samtal som viktiga delar i undervisningen. Innemiljön och skolornas utrustning och material tas ocksÄ upp. Alla arbetar pÄ olika sÀtt, men nÀmner ÀndÄ samma hjÀlpmedel och aktiviteter som stöd till den sprÄkliga utvecklingen. SprÄkutvecklingen Àr individuell och en skapande process som krÀver en aktiv engagemang frÄn inlÀrarens sida.

Syftet med studien Àr att undersöka hur man utformar en effektiv alfabetiseringsundervisning för vuxna andra-sprÄksinlÀrare inom ramen för sfi. Studien syftar till att ta reda pÄ vad det innebÀr att arbeta med analfabeter och vad man didaktiskt, samt organisatoriskt pÄ styrningsnivÄ, kan göra för att effektivisera undervisningen. Studien har en kvalitativ utgÄngspunkt och ett induktivt angreppssÀtt som utgÄr frÄn den iterativa teorin grundad teori. Resultatet bygger pÄ semistrukturerade kvalitativa intervjuer av sex informanter. Fyra av informanterna i studien Àr verksamma alfabetiseringslÀrare, som alla arbetar pÄ kommunala skolor i stora stÀder i Sverige, och tvÄ av informanterna Àr experter, eller sÄ kallade eliter, inom Àmnet.

Arbetets syfte Àr att undersöka och diskutera om fysisk utformning kan bidra till eller förebygga segregation, samt att jÀmföra olika principer för att minska rumslig uppdelning och ge ökade möjligheter till social interaktion. Fokus Àr hur stadens struktur och utformning bidrar till, eller försvÄrar, att mÀnniskor befinner sig pÄ samma offentliga platser samtidigt, vilket skapar möjlighet att se och blir sedd av andra mÀnniskor. Att se och bli sedd av andra mÀnniskor Àr nÄgot som flera forskare lyfter som viktigt för att bli ömsesidigt medvetna om varandras existens, och minska uppdelning i ?vi? och ?dem?. I arbetet undersöks Nedre Norrby i BorÄs med hjÀlp av space syntaxverktyg och Gehls kvalitetskriterier.

Projektarbete har blivit en vanlig arbetsform i organisationer. Alfa Laval Àr ett företag som utnyttjar projektarbete för att utveckla verksamheten. Projekten leder dock inte alltid till de resultat som förvÀntas. För att analysera denna diskrepans vill jag lyfta fram projektledarnas uppfattning om sin arbetssituation. Studiens syfte Àr att belysa och analysera villkor för projektledarnas kompetensutveckling inom ramen för OD Supplys verksamhet.

Föreliggande uppsats Àr en genusinriktad och diskursanalytisk studie som undersöker det nya lÀromedlet Perspektiv pÄ historien 1b, (2011), som utkommit i samband med de nya kursplanerna i historia och lÀromedlet Àr specifikt gjord för kursen historia 1b. I studien analyseras om nÀmnda lÀromedel har ett genusperspektiv och om den nya kursplanen föresprÄkar ett sÄdant. Diskursanalysen som anvÀnds utgÄr frÄn Winther JÞrgensen och Philips, diskursteori i Diskursana-lys som teori och metod, (2000). Jag har ocksÄ kombinerat denna diskursteori betrÀffande metod med en sÄ kallad genustrappa, som utgÄr frÄn den Edwertz och Lundström sjÀlva komponerat i deras studie, JÀmstÀlldhets- och genusperspektiv i kurslitteraturen, (2003). Dessutom analyseras ocksÄ nÄgra av förekommande bilder utifrÄn Hirdmans Genuskontrakt hon bl.a.