I denna uppsats undersöks ungdomars anvÀndning av gratis mobilapplikationer. Uppsatsen lyfter fram faktorer som pÄverkar applikationsanvÀndningen och förklarar hur faktorerna i jÀmförelse med varandra pÄverkar anvÀndningen. Genom detta nyanseras Àven skillnader mellan anvÀndningen av gratis-applikationer och betal-applikationer.En kvalitativ studie gjordes i form av tvÄ fokusgrupper dÀr den Ätskiljande faktorn var förvÀrvsinkomst. Deltagarna fick i grupper diskutera olika teman, till exempel pris, sociala pÄtryckningar och attityd kring anvÀndningen av mobilapplikationer. Resultatet av gruppintervjuerna tolkades och analyserades utifrÄn en tolkningsram baserad pÄ företagsekonomiska teorier.

Denna studie unders?ker vilka regler som finns vid m?ltidssituationen p? olika f?rskolor, vad de grundar sig i samt pedagogers uppfattningar kring dessa och hur makt anv?nds f?r att uppr?tth?lla eller f?r?ndra reglerna kring m?ltidssituationen. I styrdokument som ?L?roplan f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) saknas riktlinjer f?r m?ltidssituationer vilket kan leda till os?kerhet kring hur de kan se ut. ?r reglerna outtalade och grundade i f?rskoll?rarens egna uppfattningar och normer eller gemensamt best?mda i f?rskolan? Genom en kvalitativ unders?kning med fr?gelista som metod visar resultatet att reglerna varierar fr?n f?rskola till f?rskola och att de innefattar b?de hur barnen f?r bete sig, vad som ska ligga p? tallriken, att det m?ste smakas och att barnen m?ste v?nta p? varandra innan de f?r g? fr?n matbordet.

LÀroplanerna talar om att en av skolans viktigaste uppgifter Àr att erbjuda överblick och sammanhang sÄ att eleverna ska fÄ möjlighet att ta ansvar och initiativ samt utvecklas. UtifrÄn elevernas olika intelligensprofiler ska pedagogen anpassa arbetssÀtet till varje elevs förutsÀttningar och behov samt frÀmja varje elevs lÀrande och kunskapsutveckling. Utbildningspsykologer som exempelvis Bruner talar om olika inlÀrningsmodeller, olika arbetssÀtt, som hjÀlper pedagogen att uppnÄ detta mÄl men hur förhÄller sig eleverna till allt detta? Jag har valt att undersöka vilka arbetssÀtt eleverna lyfter fram och se hur de motiverar sina svar. Jag har Àven valt att beskriva och pÄ detta sÀtt utveckla kunskap om de olika formerna för undervisning? UtgÄngspunkten för denna undersökning Àr i aktuella medieprogram och debatter som har behandlat pedagogiska arbetssÀtt i relation till olika lÀrarroller, men ocksÄ frÄn egna frÄgestÀllningar sÄ som; hur ser variationen ut mellan de olika formerna för undervisning? Resultatet kom att behandla bÄde elevernas attityder till arbetssÀtt men Àven deras syn pÄ lÀraren som ledare i klassrummet.

Enligt RÀdda Barnen blir mellan 100 000 och 200 000 barn varje Är vittnen till vÄld i sin familj. Endast en tredjedel av de polisanmÀlningar som görs vid dessa fall dÄ barn varit nÀrvarande kommer till socialtjÀnstens kÀnnedom. PÄ senare tid har samhÀllet allt mer börjat uppmÀrksamma dessa barn. Detta har resulterat i en ny lagstiftning som infördes den 15 november 2006 som innebÀr att barn som bevittnat vÄld i hemmet numera skall ses som brottsoffer. Syftet med den-na rapport Àr att belysa den nya lagstiftningen och att ta reda pÄ om man tror att detta kommer att innebÀra nÄgon förÀndring för polisens och socialtjÀnstens ar-bete.

Naturvetenskap Àr en viktig kunskap att besitta för alla i ett samhÀlle. Inte minst för att förstÄ och förhÄlla sig kritisk mot mycket av den information som vi möts av dagligen genom media. De val vi gör pÄverkar oss som individer bÄde lokalt och globalt, inte bara idag utan Àven framÄt. Trots Àmnets betydelse för samhÀllet Àr mÄnga elever allt mindre intresserade av naturkunskap i skolan. Deras brist pÄ intresse för naturvetenskap har visat sig genom flera internationella studier dÀr studieresultaten sÄ vÀl som attityden gentemot Àmnet försÀmrats.

Syftet med examensarbetet var att fÄ en fördjupad kunskap om hur undervisningen i matematik kan skapa förutsÀttningar för elever att utveckla matematisk kommunikationsförmÄga. Vidare studerades tvÄ skolformer utifrÄn vilka likheter och/eller skillnader i förutsÀttningar de olika matematikpraktikerna eventuellt kunde visa. Examensarbetet belyser ett antal faktorer pÄ pedagog-, elev-, grupp och miljönivÄ som pÄverkar hur elever utvecklar matematisk kommunikationsförmÄga. En kvalitativ ansats var utgÄngspunkten och kvalitativa intervjuer och observationer i informanternas arbetsmiljö gjordes. Sju pedagoger och en speciallÀrare har intervjuats och sju observationer har gjorts, tre observationer i grundskolan och fyra observationer i grundsÀrskolan.

Detta examensarbetes syfte Àr att klarlÀgga de formella krav som stÀlls pÄ lÀrares klassrumsledarskap, att belysa sÄdana faktorer som lÀrare sjÀlva kan pÄverka för att uppnÄ ett gott ledarskap i klassrumssituationen samt att diskutera huruvida dessa krav och faktorer Àr förenliga med varandra. Ett ramfaktorteoretiskt resonemang utgör teoretisk grund för vad lÀrare kan pÄverka i sitt ledarskap och en teoretisk tolkning av begreppet classroom management utgör definition av begreppet klassrumsledarskap. Examensarbetet Àr en textbaserad, komparativ undersökning, utförd med kvalitativ, hermeneutisk metod. Efter en inledande litteraturgranskning har en kvalitativ innehÄllsanalys av lÀroplanstexter genomförts för att klarlÀgga styrdokumentens krav pÄ lÀrares klassrumsledarskap. En forskningsöversikt betrÀffande begreppet klassrumsledarskap har genomförts med mÄlsÀttningen att Ästadkomma allmÀngiltiga generalisationer och söka praktiska tillÀmpningar inom omrÄdet.

Denna uppsats har som syfte att undersöka vilka diskurser gÀllande Sverigedemokraterna som konstrueras i ett antal samhÀllskunskapslÀroböcker vilka Àr riktade mot gymnasieskolans kurser. Med utgÄngspunkt i den kritiska diskursanalysen (CDA) analyseras texterna kvalitativt med fokus pÄ tvÄ specifika aspekter gÀllande framstÀllningen av Sverigedemokraterna: hur partiets ideologi definieras samt pÄ vilket sÀtt partiets historia och bakgrund berörs. Genom undersökningen dras slutsatsen att lÀroböckerna i avseende av diskurser kring ideologin framförallt reproducerar diskurser som Äterfinns hos kritiker till partiet. De ideologiska definitioner som Sverigedemokraterna sjÀlva anvÀnder Äterfinns i mycket liten utstrÀckning. I avseende av diskurser kring historien Àr förhÄllandena snara motsatta dÄ mycket litet fokus lÀggs pÄ beskrivningen av partiets kontroversiella och radikala historia, nÄgot som partikritiker ofta lyfter fram som nÄgot centralt i förstÄelsen av partiet.

Sara Salman och Maida Gredic (2011). En kvalitativ studie om sprÄkutvecklingen i en förberedelseklass och dess olika undervisningsmetoder. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Denna studie handlar om vilka undervisningsmetoder som Àr mest lÀmpliga för elever i en förberedelseklass för att utvecklas i det svenska sprÄket pÄ bÀsta möjliga sÀtt. Syftet Àr att lyfta fram tvÄ pedagogers sÀtt att arbeta med barn i en förberedelseklass. Samtidigt vill vi lyfta fram barnperspektivet.

Studien behandlar, den av myndigheten Forum för levande historia utgivna boken ?om detta mÄ ni berÀtta?, av Stéphane Bruchfeld och Paul A. Levine. I studien analyseras olika förklaringar till Förintelsen, som mer explicit eller implicit kan skönjas i texten. Det hela relateras till vad nÄgra andra författare och förintelseforskare, beskriver, och kommit till för slutsatser angÄende de olika förklaringarna dessa representerar, i den av mig utvalda litteraturen.

Syftet med denna uppsats var att skaffa oss kunskap om vilka organisatoriska resurser en fotbollsklubb kan anvÀnda sig av för att uppnÄ sitt frÀmsta mÄl; framgÄng pÄ fotbollsplan. Med hjÀlp av denna kunskap ville vi skapa en övergripande IK-navigator för att illustrera vilka resurser som kan ligga till grund för framgÄng. Uppsatsen har genomförts genom att vi gjort en kvalitativ fallstudie och analyserat de fem ledande klubbarna i Norden. Med hjÀlp av teori, intervjuer och andra empiriska undersökningar har vi analyserat klubbarna och utifrÄn resultatet av denna analys dragit vÄra slutsatser. DÄ syftet var att skapa en IK-navigator Àr det ocksÄ det vi avslutat uppsatsen med och IK-navigatorn Àr dÀrmed vÄr grundlÀggande slutsats.

Det Àr mycket viktigt att en revisor Àr oberoende, detta för att ge en opartisk och rÀttvis bild av finansiella rapporter. Den kommunala revisionen har de förtroendevalda revisorerna som ska granska att verksamheten sköts pÄ ett tillförlitligt sÀtt enligt god revisionssed. Dock har proceduren för utnÀmnandet av de förtroendevalda revisorerna kritiserats i media för att vara partiskt och jÀvigt.Tidigare forskning lyfter fram olika hot som kan pÄverka en yrkesrevisors oberoende och opartiskhet i sitt arbete. Vissa av dessa hot vÀljs ut och undersöks. Har de utvalda hoten Àven en pÄverkan pÄ de förtroendevalda revisorerna i Sveriges kommuner? Hot mot oberoende undersöks i form av tre undersökningsfrÄgor: rÄdgivning, kvalitetskontroller samt lÀngden pÄ uppdraget.

Forskning visar att barn ofta har lite att sÀga till om vid insatsen umgÀngesstöd. Barns instÀllning till umgÀnget efterfrÄgas sÀllan, vilket motiveras med att de Àr för unga, att de pÄ grund av omognad inte förmÄr uttala sig pÄ ett tillförlitligt sÀtt och att de ska slippa vÀlja mellan sina förÀldrar. Barnkonventionens ambivalenta syn pÄ barn som bÄde subjekt med rÀttigheter och skyddsbehövande objekt, avspeglas i den svenska lagstiftningen och kan förklara den passiva roll som barn ofta tilldelas i sammanhanget. Samtidigt visar forskning att barn efterlyser mer delaktighet i frÄgan om umgÀngesstöd. Den hÀr studien undersöker hur bilder av barn konstrueras och hur barn delaktiggörs i domar om umgÀngesstöd, samt hur bilder av barn kan relateras till hur barn delaktiggörs.

 Litteratur som berör begreppet individanpassad undervisning framhÄller bÄde positiva samt negativa aspekter, vad betrÀffar detta arbetssÀtt. Med denna bakgrund fann vi det intressant att undersöka hur verksamma pedagoger i grundskolans tidiga Är, uttrycker sig om individanpassad undervisning. För att studera hur det ser ut i verksamheten, valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod med intervjuer som teknik för insamlande av data. Det material som samlats in har analyserats och beskrivits med hjÀlp av teorianknytning. Resultatet visade att tidsrelaterad individualisering Àr den form som tillÀmpas mest i undervisningen, men respondenterna poÀngterar ocksÄ betydelsen av att anpassa undervisningen till den nivÄ dÀr eleven befinner sig, det vill sÀga svÄrighetsrelaterad individualisering.

VĂ„rt syfte med denna studie Ă€r att undersöka förskollĂ€rare och fritidspedagogers uppfattning om fri lek, hur de ser pĂ„ den fria lekens betydelse för lĂ€rande och utveckling och sin egen roll i den. LĂ€roplanerna för bĂ„de förskola och fritidshem betonar lekens betydelse för barns utveckling och lĂ€rande, bĂ„de fysiskt och psykiskt. Även den forskning vi har tagit del av har framhĂ€vt detta. Begreppet fri lek Ă€r dock nĂ„got som inte definierats tydligt i lĂ€roplaner eller forskning, dĂ€rför blev vi intresserade av hur pedagoger ser pĂ„ detta begrepp och den aktivitet som Ă€ndĂ„ har en given plats i bĂ„da verksamheterna. Studien skaffar sin empiri genom kvalitativ metod dĂ€r fem förskollĂ€rare samt fem fritidspedagoger har intervjuats.