Idén till uppsatsen uppstod efter att ha lÀst Jan Carlsson et al: s avhandling och artiklar inom Àmnet logistiskt förÀndringsarbete. Flera forskare problematiserar avsaknaden av teorier inom ÀmnesomrÄdet samt lyfter fram bristerna i den existerande logistikforskningen som enligt forskarna inte lyckas fÄnga logistikförÀndringarnas komplexa natur.Syftet med uppsatsen var att med utgÄngspunkt frÄn befintlig forskning inom omrÄdet för logistiskt förÀndringsarbete och supply chain management, utvÀrdera och analysera logistiskt förÀndringsarbete i tvÄ företag. UtifrÄn befintliga teorier sammanstÀllde vi en övergripande syntes med syfte att visa vÄr tolkning av hur logistiskt förÀndringsarbete skulle kunna hanteras. Ur denna syntes extraherade vi variabler som ansÄgs vara av betydelse för den empiriska studien. Undersökningen genomfördes som en fallstudie i tvÄ företag med ostrukturerade intervjuer med personer inblandade i förÀndringsarbetet.Resultaten vi kom fram till var att medvetenheten finns om att ta hÀnsyn till flera dimensioner i förÀndringsarbetet men det förarbete företagens utför underbygger inte alltid denna vetskap..

Uppsatsen syftar till att ta reda pÄ hur det kommer sig att medlemslÀnderna i EU ger upp delar av sin suverÀnitet för att ingÄ ett samarbete kring utrikes- och sÀkerhetspolitiska frÄgor (GUSP). För att besvara frÄgan anvÀnds en byrÄkrati- och en diplomatiteori för med utgÄngspunkt i de förÀndringsfaktorer som ligger bakom framvÀxten av GUSP skapa en bred bild av detta unika internationella samarbete. Genom att se till interna drivkrafter och samarbetsvinster visar vi hur samarbetet stÀndigt utvidgats. Som exempel lyfter vi fram ?En Europeisk SÀkerhetsstrategi? frÄn 2003.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur specialpedagoger i Är 4-9 kan arbeta med elever som har matematiksvÄrigheter. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ vilka metoder specialpedagoger kan anvÀnda i sitt dagliga arbete. Vilken Àr specialpedagogens roll i detta sammanhang med tanke pÄ elever med matematiksvÄrigheter och dyskalkyli? Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer och litteratur har vi sökt fördjupade kunskaper utifrÄn vÄrt syfte med vÄrt arbete. I litteraturdelen lyfter vi fram olika omrÄden som har haft betydelse för vÄrt arbetes genomförande sÄsom matematikinlÀrning, pedagogiska hjÀlpmedel, utredningsmaterial och specialpedagogens roll.

VÄrt syfte med denna undersökning Àr att undersöka hur övergÄngen frÄn barnhabiliteringen till vuxenhabiliteringen fungerar. VÄrt syfte Àr ocksÄ att undersöka de likheter och skillnader som finns mellan barnhabiliteringen och vuxenhabiliteringen samt vad dessa kan ha för betydelse vid en övergÄng. Vidare har vi undersökt vilka problem som kan uppstÄ vid en övergÄng. Uppsatsgruppen har undersökt Region SkÄnes habiliteringar, dÀr sex intervjuer har gjorts med de professionella. Vi har intervjuat tre professionella inom barnhabiliteringen och tre inom vuxenhabiliteringen.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.

Kunskapen kring svensk torvmarksbeskogning Àr undermÄlig. En kunskapslucka som till stor del beror pÄ att torvmark tidigare bedömts som ointressant mark i samband med skogsproduktion. Detta beror mycket pÄ det svenska regelverkets restriktioner mot markavvattning och gödsling samt miljöaspekterna som berörs och den aktivare skötsel som krÀvs. Det ökade behovet av skogsrÄvara gör att skogsbruket söker nya marker dÀr torvmarken har potential att etableras för skogsproduktion.Studien Àr en kunskapssammanstÀllning som lyfter fram kunskap kring skogsbruk pÄ svensk torvmark med fokus pÄ föryngringsprocessen. Finland anvÀnder torvmarker i skogsbruket pÄ ett sofistikerat sÀtt.

Arbetet handlar om hur barn ser pÄ och pÄverkas av stress, bÄde i skolan och pÄ fritiden. Syftet med arbetet Àr att skapa en förstÄelse för vad som stressar barn och genom det kunna hjÀlpa barnen att hantera de stressande situationer de hamnar i. Stress Àr kroppens reaktion nÀr vi utsÀtts för krav. Det finns bÄde positiv och negativ stress. Positiv stress kan vara en drivkraft som motiverar, men nÀr kraven blir för stora vÀnds pressen till nÄgot negativt.

I den rÄdande lÄgkonjunkturen som drabbat Sverige Àr det inte ovanligt med organisationsförÀndringar. Med en organisationsförÀndring följer oftast konsekvenser och dÄ exempelvis uppsÀgning av personal. NÀr personal sÀgs upp eller framför allt fÄr ett besked om varsel Àr det av stor vikt att det finns personalstrategier samt att ledningen agerar stöttepelare för sina anstÀllda. Studien syftar pÄ att fÄ en förstÄelse över vad personalen upplevt i form av motivation samt omhÀndertagande efter ett besked om varsel fram till slutgiltigt besked. Studien Àr gjord utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer vilket gjorde att det blev ett mer djup i beskrivningen av upplevelserna frÄn intervjupersonerna. Studien lyfter upp vikten av information bÄde innan, under och efter ett förÀndringsarbete i organisationer samt hur intervjupersonerna upplever att de motiveras. Det resultat som framkommit i studien av den varslade personalen Àr att det endast funnits fÄtalet personalstrategier som organisationerna anvÀnt sig av samt att det i stort har upplevts en minskad arbetsmotivation.

VÄrt syfte med denna undersökning Àr att undersöka hur övergÄngen frÄn barnhabiliteringen till vuxenhabiliteringen fungerar. VÄrt syfte Àr ocksÄ att undersöka de likheter och skillnader som finns mellan barnhabiliteringen och vuxenhabiliteringen samt vad dessa kan ha för betydelse vid en övergÄng. Vidare har vi undersökt vilka problem som kan uppstÄ vid en övergÄng. Uppsatsgruppen har undersökt Region SkÄnes habiliteringar, dÀr sex intervjuer har gjorts med de professionella. Vi har intervjuat tre professionella inom barnhabiliteringen och tre inom vuxenhabiliteringen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur offer för sexualbrott upplever bemötande av polisen, frÀmst under förhör men ocksÄ under rÀttsprocessen. Denna studie lyfter sju berÀttelser angÄende anmÀlan av sexualbrott. Vi har i denna studie analyserat de kvalitativa intervjuerna med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys. Denna analys gjordes utifrÄn teorierna stigma-, system- och stÀmplingsteorin. Genom analysen av intervjuerna har vi bland annat kommit fram till att intervjupersonerna har olika uppfattningar om vad som anses vara ett gott och dÄligt bemötande.

Ansvaret att skapa en god lÀrandemiljö ligger till stor del hos lÀrarna. Vi har undersökt vilka faktorer som bidrar till elevers intresse och drivkraft samt de strategier eleverna sjÀlva beskriver att lÀrare anvÀnder sig av med avsikten att motivera. Genom kvalitativa intervjuer har vi lÄtit Ätta elever frÄn tvÄ skolor tala om sina upplevelser av hur lÀrare motiverar dem i skolan. Det eleverna lyfter i vÄr studie stÀmmer till viss del överens med den motivationsforskning och de framstÀllda teorier vi presenterar. Vi har funnit att olika elever blir bÄde positivt och negativt pÄverkade i sin motivation av olika faktorer beroende pÄ deras personlighet och grundlÀggande behovstillfredsstÀllelse.

Är det möjligt att arbeta med grafik frĂ„n 1980-talet för att forma om och lansera pĂ„ nytt? Kan man komma bort ifrĂ„n klyschor och retro stil för att visa upp en modern syn pĂ„ 1980-talets stil som gĂ„r att anvĂ€nda i dag? Design finns överallt runt omkring oss, det Ă€r en del av vĂ„ra liv och en bestĂ„ndsdel som stĂ€ndigt Ă€ndras av medias rörliga plattform. Den stĂ€ndiga förĂ€ndring som design för med sig blir mĂ„nga gĂ„nger ifrĂ„gasatt och diskuterad inom mediebranschen. Ofta kommer rĂ€tt och fel upp som begrepp inom design om vad som fungerar eller inte, begrepp som jag i mitt arbete lyfter fram och arbetar kring. Genom olika manipulationer och arbete med digital grafik, som pĂ„lĂ€gg av texturer och fĂ€rg/form pĂ„ fotografier, visar mitt arbete en bildserie som Ă€r skapad med fĂ€rg och form frĂ„n 1980-talet. En bildserie som Ă€r framtagen för att fĂ„ svaret pĂ„ om det gĂ„r att lansera gammal grafik pĂ„ nytt och fĂ„ det accepterat i dagens mediala samhĂ€lle..

Syftet med följande arbete Àr att genom studier av ÄtgÀrdsprogram undersöka huruppföljningen och utvÀrderingen ser ut för de elever i skolÄr 3 och 6 som har/har haftÄtgÀrdsprogram i en sammanhÀngande period av mer Àn tvÄ Är. Det sekundÀra syftet Àr attgenom intervjuer studera vilka erfarenheter av uppföljning och utvÀrdering i arbetet medÄtgÀrdsprogram som finns hos rektorer, specialpedagog/speciallÀrare samt klasslÀrare i skolÄr3 och 6. Vi vill ocksÄ undersöka vilken roll specialpedagogen/speciallÀraren har i detta.VÄrt arbete ger en bild av ÄtgÀrdsprogrammets historik samt en översikt av forskning kringÄtgÀrdsprogrammens betydelse för elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi lyfter Àven de olikaspecialpedagogiska perspektiven.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och vi har anvÀnt metodkombination av semistruktureradeintervjuer och dokumentforskning. Vi har genomfört 15 intervjuer, fördelade pÄ tvÄ rektorer,fem speciallÀrare, fyra klasslÀrare för skolÄr 3 samt fyra klasslÀrare för skolÄr 6.Dokumentforskningen omfattar 14 elevers ÄtgÀrdsprogram.Vi har antagit en fenomenologisk ansats för vÄr studie och vi utgÄr frÄn ett sociokulturelltperspektiv med dialogen i centrum.Resultatet visar pÄ att det finns brister vad gÀller uppföljning och utvÀrdering avÄtgÀrdsprogram.

Den hÀr undersökningen har jÀmfört lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) med likvÀrdiga statliga styrdokument ifrÄn Slovakien, Norge och Australien. JÀmförelsen utgick ifrÄn fem utvalda begrepp: lek, dokumentation, inflytande, normer och kön.Arbetets syfte var att skapa en möjlighet att fÄ en inblick i hur respektive land har formulerat sitt statliga styrdokument för förskolan, och pÄ sÄ vis styra hur det pedagogiska arbetet i förskolan ska utformas. Undersökningen har utförts genom en kvantitativ komparativ textanalys med kvalitativa inslag.Metoden som anvÀnds Àr diskursanalys och frekvensanalys. Begreppens frekvens har synliggjorts och sedan lyfts i sitt sammanhang.Begreppet lek uttrycks likvÀrdigt i de styrdokumenten som ligger till grund för denna studie. Samt att alla de fyra berörda dokumenten lyfter jÀmstÀlldhet mellan könen men i övrigt synliggörs begreppet kön pÄ skilda sÀtt. Begreppen inflytande, dokumentation och normer, har en frekvens pÄ fÄ eller ingen utstrÀckning i dessa statliga nationella styrdokument..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka lÀrares förestÀllningar om sitt uppdrag att frÀmja elevers metakognitiva förmÄga och hur de beskriver att de arbetar för att lÀra elever att lÀra sig sjÀlva.I undersökningen anvÀndes fokusgruppssamtal med sammanlagt sex grundskolelÀrare. DÄ samtalen var genomförda transkriberades och sammanstÀlldes de. Resultatet visar att lÀrarna beskriver uppdraget som svÄrt och komplicerat men att metakognition genomsyrar stora delar av undervisningen. NÄgra av lÀrarna Àr vÀl medvetna om vad begreppet metakognition innebÀr medan andra har en vag uppfattning om vad det Àr. I resultatet framtrÀder tvÄ sÀtt att se pÄ elevers utvecklande av metakognitiva förmÄgor.