Syftet med den här studien är att göra en fördjupad undersökning om lärares uppfattningar och förhållningssätt inom skolan beträffande mötet mellan begreppen skolplikt och religionsfrihet i relation till islam. I förhållande till detta vill vi undersöka exemplet slöjan, samt lärarnas uppfattning om vem som bär ansvaret för att skolplikt och religionsfrihet infrias i verksamheten. I studien använder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod. I undersökningen gör vi intervjuer med elva lärare, verksamma på fyra kommunala högstadieskolor i en och samma kommun. Studiens resultat visar att lärarna till största del uppfattar att skolplikt, religionsfrihet och islam går att förena utan stridigheter inom skolan.

Uppsatsen hade som syfte att belysa om skolan är till för den enskildes eller samhällets behov. Undersökningen bestod av sex samtal med rektorer på deras högstadieskolor. Samtalen genomfördes enligt Freires dialektiska pedagogik där samtalsområdena berörde rektorernas människo ? och kunskapssyn. Som teorianknytning användes kritisk teori med utgång från Horkheimers & Adornos Upplysningens dialektik (1981) samt Freires Pedagogik för förtryckta (1976).

Detta arbetes syfte har varit att beskriva och utvärdera"Schyst språk-Inget bråk"projektet som genomfördes på Solhagaskolan i Ryd, Linköping under läsåret 1998-99. Det startades p.g.a. att elevernas språk och beteende inte gick att tolerera längre och för att förbättra stämningen på skolan. Man hade en arbetsgrupp bestående av tre ur personalen som också var de ansvariga. Dessa tre tog kontakt med olika institutioner i närsamhället, som bildade en samverkansgrupp, för att alla som träffar barnen skulle vara enade mot samma mål.

Denna studie behandlar problematiken gällande invandrarelevers lärandeprocess till flerspråkighet. Vidare behandlas problematiken kring digitala hjälpmedel för elever i skolan med fokus på flerspråkighet. Tidigare forskning visar på brister i skolans digitala hjälpmedels behandling, här ser man också att kompetens och inställning är frånvarande i stora delar av undervisningen i dagens skola. Vidare kommer också inställning och syn på digitala hjälpmedel att tas upp för att förstå problematiken kring varför det finns brister i undervisning där digitala hjälpmedel skulle kunna förbättra lärandeprocessen för elever.Utifrån det interkulturellt och sociokulturellt perspektiv har syftet varit att undersöka vari denna problematik har sitt ursprung, vilka förslag på lösningar som ges, samt vilka konsekvenser denna problematik ger upphov till.Hur ser skolan, föräldrar och elever på digitala hjälpmedel och hur kan man i och utanför skolan utveckla ett bättre samspel för att främja lärandet. Ett samarbete mellan skolan och hemmet skulle underlätta för undervisningen och på så sätt ge ett större lärande för både elever och lärare när det handlar om digitala hjälpmedel. .

Vårt examensarbete handlar om mobbning i skolan sett ur pedagogers olika perspektiv. Arbetet är uppbyggt kring forskning som rör mobbning och intervjuer med yrkesverksamma pedagoger i Malmö och Helsingborg. Skolan i Malmö arbetar inte utefter någon speciell modell medan skolan i Helsingborg arbetar efter Olweusmetoden, då de är pilotskola för denna metod. Vårt syfte med arbetet är att få reda på hur olika pedagoger arbetar med sina klasser för att förebygga mobbning. Vår huvudfråga är: På vilka sätt kan man som pedagog arbeta förebyggande mot mobbning? Vi har även tre stycken underfrågor som är: Var har pedagogerna hämtat inspiration från? Märker pedagogerna att deras arbete ger resultat? Kan man, med tanke på skolornas olika förutsättningar, se någon skillnad i förhållningssätt och metoder? Vi har använt oss av intervjuer för att få svar på våra frågeställningar.

Denna uppsats behandlar hedersproblematik där unga kvinnors röster är i fokus. I uppsatsen berättar fyra respondenter som själva levt eller fortfarande lever med hedersproblematik om sina liv och sina erfarenheter. Respondenterna har alla levt ett liv med inslag av hot och våld. De har begränsats i sin vardag och levt med en hotbild från den egna familjen. Även två skolkuratorer har intervjuats.

Fritidshem och skola ska enligt skolverket samverka men hur samverkan ska se ut, nämns inte. Detta har i sin tur bidragit till att arbetssituationen för fritidspedagoger under skoltid ser olika ut. I denna studie undersöks hur fritidspedagogers arbetssituation ser ut i skolan och hur den i sin tur påverkar yrkesidentiteten för fritidspedagoger i deras arbete tillsammans med läraren under skoltid. Undersökningsmetoden som använts är kvalitativa intervjuer eftersom syftet är att få en fördjupad kunskap om informanternas syn på sin arbetssituation. Forskning om fritidshemmets inträde i skolan är knapp vilket har föranlett denna undersökning.

Ljungdahl, Hans och Nilsson, Marcus (2007) Mediekompetens i skolan. (Media Literacy in Secondary School Eduation). Skolutveckling och ledarskap 90p, Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om begreppet media literacy har relevans för skolan och vilket utrymme det ges i undervisningssammanhang i skolan. Vi vill samtidigt öka vår kunskap inom området.

IT-utvecklingen i skolan har gått framåt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man på senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lärare och elever, nämligen IT-kompetens. Vi såg det därmed som intressant att undersöka vad rektorer på olika skolor anser att IT-kompetens är för något, för att jämföra detta med vad de nationella måldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är.Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och består dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av åtta stycken intervjuer.Vår referensram bygger på politiska dokument och nationella måldokument som skriver något kring IT-kompetens i skolan. Vi har även tittat på två stora IT-projekt inom skolan, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens är ett begrepp som har diskuterats mycket på sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gällandes vad begreppet innebar.

Syftet med mitt examensarbete är att bidra med ökad kunskap om och förståelse för invandrarelevers situation i skolan vad gäller bemötande, trivsel och lärande. Frågeställningarna jag utgick ifrån var: Hur upplever invandrarelever sig själva och hur blir de bemötta i skolan av lärare och klasskamrater? Vilka möjligheter respektive hinder ser invandrarelever i skolan? Vilka erfarenheter har invandrarelever genom att de vuxit upp i två olika kulturer? Undersökningen grundas på kvalitativa intervjuer med 10 invandrarelever i en mångkulturell skola i en medelstor stad.De flesta av de intervjuade eleverna är födda i Sverige men trots detta ser ingen av eleverna sig som svenskar. Alla invandrareleverna trivs i skolan med sina lärare och klasskamrater. Det mest positiva med skolan är att lära sig olika saker och att träffa kompisar, men få elever har berättat om sitt språk och ursprungsland på lektioner men däremot för kamrater på raster.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på orsaker till varför mobbning uppstår samt att se vad man kan göra för att förebygga och åtgärda mobbning i skolan. Jag har också tittat på vilka metoder som finns för att bekämpa mobbning. För att veta hur problemet ska angripas och hur val av metod ska ske så har sex orsaker till mobbning tagits upp. Jag har valt att göra en ren litteraturstudie med undantag för de fyra handlingsplaner mot mobbning som finns med för att se i vilken utsträckning skolan arbetar efter någon av de metoder som behandlas i litteraturgenomgången. Metodernas för och nackdelar identifieras och diskuteras samt kopplas ihop med bakomliggande orsaker.

Huvudsyftet med denna kvalitativa studie var att undersöka fil.kand. behandlingspedagogers upplevelser av sitt arbete och vilka arbetsuppgifter de har inom skolans verksamhet. Vidare undersöktes om dessa behandlingspedagoger upplever att de har den kompetens som krävs för detta arbete och om behandlingspedagoger kan kallas en profession. Metoden som användes var kvalitativ med semi-strukturerade intervjuer med tre behandlingspedagoger som är verksamma inom skolan. Resultatet tolkades utifrån bakgrundslitteraturen.

Syftet med vårt arbete var att besvara frågan om vilken betydelse skyddsfaktorer och riskfaktorer har för barn och ungdomar i skolan i förhållande till utvecklandet av negativa beteenden. Vi hade kommit i kontakt med dessa begrepp vid ett flertal tillfällen under vår utbildning, men endast i teorin. Vi ville därför ta reda på hur man ser på detta mer konkret ur skolans perspektiv och hur man arbetar med skyddsfaktorer och riskfaktorer. Vi valde att göra en kvalitativ studie och intervjuade två skolkuratorer och en anställd från Gränsöverskridande teamet. Vi analyserade materialet i sin helhet och tog ut viktiga teman och problemområden som framkommit i materialet.

Denna studie syftar till att belysa elevperspektiv på språkintroduktionsprogrammet. Elevernas perspektiv är därmed kärnan i studien. Vikten ligger på elevernas uppfattning om sin tid på introduktionsprogrammet samt introduktionsprogrammets betydelse för elevernas framtida utbildningsval. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer vilket har skett genom semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Resultatet visar att eleverna är enade i sin syn på språkintroduktionsprogrammet och dess funktion för vidareutbildning.

Denna studie syftar till att belysa elevperspektiv på språkintroduktionsprogrammet. Elevernas perspektiv är därmed kärnan i studien. Vikten ligger på elevernas uppfattning om sin tid på introduktionsprogrammet samt introduktionsprogrammets betydelse för elevernas framtida utbildningsval. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer vilket har skett genom semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Resultatet visar att eleverna är enade i sin syn på språkintroduktionsprogrammet och dess funktion för vidareutbildning.