The purpose of this study was to inquire how social workers perceive and describe financial abuse of older persons. Six qualitative interviews were carried out and the assembled data was then categorized and analyzed using a theory considering exercise of power and ageism as a theoretical frame. Previous research has shown that at least 10% of older persons have been exposed to some form of abuse or violence; however, there is a lack of research carried out in a Swedish context regarding financial abuse specifically. The six persons interviewed in this study all presented financial abuse as some kind of violence and as previous research has shown the study suggests that this is an increasing problem. Further research ought to be carried out to increase the awareness of this particular form of abuse and to facilitate discovery and development of measures to prevent financial abuse of older persons.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrarna pÄ förskolor som har fÄtt utmÀrkelsen Skola för hÄllbar utveckling arbetar med hÄllbar utveckling i förskolan, ta reda pÄ hur förskollÀrares förstÄelse för hÄllbar utveckling ser ut och i vilken mÄn förskollÀrarna i sitt arbete utgÄr frÄn de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hÄllbar utveckling. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner, varav tre stycken arbetade pÄ samma förskola men pÄ olikaavdelningar. Resultatet av vÄr studie visar bÄde pÄ likheter samt olikheter i förskollÀrarnas arbetssÀtt med hÄllbar utveckling i förskolan, dÀr temainriktat arbete, Ätervinning samt barns delaktighet Àr sÄdant som prÀglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hÄllbar utveckling lyfts fram av förskollÀrarna som viktiga delar i deras förstÄelse av hÄllbar utveckling.

The aim of this thesis was to study financial support within the Church of Sweden and the view of the church?s diaconal work. This was done with a quantitative method where a survey sent to a number of churches containing questions about financial support within the church and how they, the respondents, looked at the church?s role as a welfare agent. Of the almost 200 congregations only 23 congregations responded.

Overklighetsk?nslor, b?de som ?verg?ende symtom och i form av diagnosen depersonalisations- och derealisationssyndrom (DDD), f?refaller b?de underbeforskat och underdiagnostiserat. I dagsl?get finns inga generella riktlinjer f?r bed?mning och behandling. Denna studie syftade unders?ka vilka erfarenheter kliniker inom prim?rv?rd och psykiatri har av att m?ta patienter som beskriver overklighetsk?nslor inf?r sig sj?lva och omv?rlden.

Bakgrund och problem: Fo?retagskommunikation a?r en del av det som pa?verkar intressenterna na?r de skapar sig en bild av ett fo?retags identitet, image och rykte. Fo?retag vill genom ansvarskommunikation pa?verka ma?nniskors uppfattningar om dem och pa? sa? sa?tt skapa sig legitimitet. Da? bankbranschen oftast direkt kopplas till den finansiella infrastrukturen kommer andra fra?gor som etik, miljo? och socialt ansvar la?tt i skymundan.

Syfte: Att en kost rik p? m?ttat fett har en negativ inverkan p? blodlipider har l?nge varit klarlagt. D?remot r?der delade ?sikter om effekterna av kolesterolintag p? lipidniv?er hos personer med blodlipidrubbningar. M?nga kolesterolrika livsmedel inneh?ller ocks? en stor andel m?ttat fett.

Syftet med studien Àr att identifiera hur fenomenet motivation konstrueras i tre olika diskurser. Dessa diskurser Àr fokusgruppsamtal med gymnasieelever, lÀroplanen för gymnasiet samt en text om motivationsforskning för skolans vÀrld. Analysen av diskurserna Àr baserad pÄ Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. Studien synliggör skillnader och likheter i de studerande diskursena med sÀrskilt fokus pÄ vad detta fÄr för pÄverkan pÄ elevernas drivkrafter till lÀrande. Analysen visar att lÀroplanen konstruerar ett ideal dÀr eleven ses som ansvartagande med motivation till lÀrande av ett meningsfullt kunskapsstoff.

Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.

 Problem: Debatten kring vilket ansvar ett företag har pÄgÄr omkring oss just nu men intresset för företagsansvar Àr inte nÄgot nytt. NÀringslivets roll i samhÀllet har varit ett bekymmer under lÄng tid och det gÄr att finna bevis för nÀringslivet intresse för samhÀllet i Ärhundraden tillbaka. Idag har vi nÄtt en punkt dÀr vi stÄr inför mÄnga globala hot och hoppet om att övervinna dessa Àr en kraftfull och gemensam anstrÀngning. Detta har i sin tur medfört att det stÀlls stora krav pÄ företag idag vad gÀller deras ansvarstagande sett ur ett ekonomiskt, socialt och miljömÀssigt perspektiv. Samtidigt som det stÀlls höga krav pÄ företag menar vissa att det enda ansvar ett företag har Àr att betala skatter, löner och erbjuda arbetstillfÀllen inom ramen för gÀllande lagstiftning.

Uppsatsen behandlar frÄgan huruvida dagens Ungern bör kunna betraktas som en konsoliderad demokrati. FrÄgan utgÄr ifrÄn teorin om för att ett lyckat demokratiskt samhÀlle ska kunna uppnÄs mÄste fem dimensioner vara uppfyllda: ett vÀl fungerande och demokratiskt institutionaliserat civilsamhÀlle, politiskt samhÀlle och ekonomiskt samhÀlle samt en rÀttstat och statsbyrÄkrati. Uppsatsen tar tre av dessa samhÀlleliga arenor i beaktande samt medborgarnas och politikernas attityder och utgÄr i huvudsak frÄn artiklar, böcker och tidsskrifter. För att ÄskÄdliggöra Ungerns utveckling frÄn demokratisk transition till dagens situation har en viss historisk tillbakablick varit nödvÀndig för att ge perspektiv Ät landets sociala, politiska och ekonomiska hÀndelseförlopp..

PÄ grund av den globala uppvÀrmningen Àr det hög tid att försöka öka mÀngden förnybar energi och minska pÄ anvÀndningen av de fossila brÀnslena. Enligt EU direktiven ska förnybar energi stÄ för 20 % av all anvÀnd energi Är 2020 och kraven kommer enbart att höjas. PÄ bara nÄgra fÄ dagar tar jorden emot mer energi Àn den totala mÀngd som förbrukats under hela mÀnniskans historia och en utmaning inför framtiden Àr att kunna ta tillvara en liten del av solens strÄlar för att kunna tillgodose all den energi som mÀnniskan krÀver. Under de senaste 10 Ären har solcellsmarknaden i Sverige vuxit, men i förhÄllande till andra lÀnder, bÄde i Europa och övriga vÀrlden har utvecklingen varit liten. De lÀnder som stÄr för merparten av den installerade solcellskapaciteten i vÀrlden har haft program för förnybar energi sedan 1990-talet.

I en vÀrld dÀr individer möts av mÀngder av ekonomiska begrepp och ekonomisk information dagligen har forskning visat att mÀnniskor har svÄrt att engagera sig och ha den förstÄelse som krÀvs för att hantera sin egen privatekonomi. Begreppet ?Financial Literacy? nÀmns ofta som en förklaring till mÀnniskors olika kunskapsnivÄ och förstÄelse. I mÀnniskors yrkesmÀssiga roll tas denna förmÄga ofta för given vara uppfylld. Denna uppsats har undersökt ekonomiska kunskaper och ekonomisk förstÄelse hos enskilda nÀringsidkare, en företagsform dÀr privatekonomin och nÀringsverksamhetens ekonomi Àr nÀra sammankopplade.

Sammanfattning ? "All inclusiveturism: The price of greatness is responsibility"Datum: 18 januari 2013NivĂ„: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för hĂ„llbar samhĂ€lls- och teknikutveckling, HST, MĂ€lardalens högskolaFörfattare: Per Barkström (9th October 1986) Malin Blomstedt (20th November 1980)Title: All inclusiveturism: "The price of greatness is responsibility"Handledare: Finn Wiedersheim-PaulNyckelord: All-inclusiveturism, lĂ„ngsiktig hĂ„llbar samhĂ€llsutveckling, CSR, hĂ„llbar turism, ekonomiskt lĂ€ckageFrĂ„gestĂ€llning: Är det möjligt för resebranschen att bidra mer till en lĂ„ngsiktig hĂ„llbar samhĂ€llsutveckling Ă€n den gör idag gĂ€llande All-inclusiveturismen? Hur bör resebranschens förhĂ„llningssĂ€tt gentemot All-inclusiveturism gestaltas ur ett CSR-perspektiv?Syfte: Huvudsyftet Ă€r att beskriva hur resebranschen kan justera sitt förhĂ„llningssĂ€tt gentemot All-inclusiveturism för att bĂ€ttre gagna en lĂ„ngsiktig hĂ„llbar samhĂ€llsutveckling i de lĂ€nder dĂ€r verksamhet bedrivs. Delsyftet bottnar i att undersöka och analysera hur den rĂ„dande All-inclusiveturismen pĂ„verkar samhĂ€llet ur ett lĂ„ngsiktigt hĂ„llbart samhĂ€llsperspektiv.Metod: Studien Ă€r av kvalitativ karaktĂ€r och baseras pĂ„ sekundĂ€rdata i form artiklar, rapporter och böcker för Ă€mnet relevant litteratur samt primĂ€rdata i form av personliga intervjuer med profiler som föresprĂ„kar hĂ„llbar turism. En fallstudie av den svenska resebranschens förhĂ„llningssĂ€tt till en lĂ„ngsiktig hĂ„llbar samhĂ€llsutveckling genomfördes med en deduktiv ansats. Vidare tolkades referensramen och empirins insamlade material för att skapa en analys och slutsats.Slutsats: Givet att nedanstĂ„ende förslag implementeras kan resebranschen justera sitt förhĂ„llningssĂ€tt gentemot All-inclusiveturism för att bĂ€ttre gagna en lĂ„ngsiktig hĂ„llbar samhĂ€llsutveckling i de lĂ€nder dĂ€r verksamhet bedrivs.1.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur barnperspektivet implementeras och realiseras i SocialtjÀnsten. Uppsatsen Àr baserad pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Hur anvÀnder och tillÀmpar socialsekreterarna sig av barnperspektivet i handlÀggningsprocessen? AnvÀnder de sig av nÄgra hjÀlpmedel eller ?arbetsverktyg? för att tillÀmpa barnperspektivet? För att svara pÄ uppsatsen syfte och frÄgestÀllningar, anvÀndes en kvalitativ metod. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fyra socialsekreterare inom avdelningen för ekonomiskt bistÄnd i en av Malmös stadsdelar. Uppsatsens resultat visar att respondenterna Àr för tillfÀllet igÄng med att tillÀmpa ett nytt arbetsverktyg för att integrera ett barnperspektiv i deras handlÀggningsprocess.

The aim of this essay was to create an understanding of teachers strategies to respond to children in economic hardship in school and if these children can participate on equal terms in school. To examine this, we chose to do semi-structured interviews which is a qualitative method. Eight teachers were interviewed from four different elementary schools. In our interviews, we found that all the schools both had elements of inclusion and exclusion, which can result in both equal and unequal terms for participation in school. We also found that the school with the most students in economic hardship had the most inclusive strategies.