Sma?fo?retagen sta?r fo?r en stor del av de svenska arbetstillfa?llena pa? dagens arbetsmarknad vilket a?r en intressant kontext att underso?ka pa? grund av deras bidrag till ett ha?llbart ekonomiskt samha?lle. Det finns en problematik inom strategiforskning da?r forskningen har fokuserat pa? sto?rre fo?retag vilket medfo?r att befintliga teorier och modeller inte a?r anpassade till sma?fo?retagens situation. Studien utreder strategi i va?xande sma?fo?retag utifra?n ett praktiskt perspektiv fo?r att sedan fo?rklara sma?fo?retagens strategiarbete med o?vergripande strategiteori fo?r att skapa en djupare fo?rsta?else av sma?fo?retagens strategiarbete Forskningen har resulterat i tre identifierade omra?desgrupper som pa?verkar hur strategi utformas och bedrivs i va?xande sma?fo?retag.

I  en vÀrld  med ökande energibehov och stora miljö pÄ frestningarÀr  förnybar energi en lösning som skulle kunna tillgodose  alla behov.  En sorts  förnybar energi Àr  solcellsenergi,   men solcellsanlÀggningar kan  vara  svÄra  att  fÄ ekonomiskt  lönsamma  i  Sverige.  Detta del projekt Àr  en del i  ett större  projekt vars gemensamma  mÄl Àr  att utföra  en lönsamhetsalanys  pÄ en tÀnkt solcellsanlÀggning  i Stockholm.  MÄ let med detta delprojekt Àr  att undersöka hur mycket elsom en solcellsan lÀggning pa? Kungliga Tennishallen i Stockholm kan producera dÄ anlÀggningen antas vara 100% tillförlitlig. I delprojektet  undersöks Àven vÀrdet av elproduktionen om den sÀljs pÄ Nord Pool Spot eller den summa som sparas genom att förbruka elen. I den ekonomiska analysen studeras möjligheter för  prissÀkring, osÀkerheter i den framtida elmarknaden  och olika bidrag. För  att uppskatta  produktion  och vinst har en litteraturstudie utförts, och gemensamt  med övriga delprojekthar  en övergripande  lönsamhetsanalys  utförts.

Bakgrund: ALS Àr en förkortning av amyotrofisk lateralskleros som Àr en obotlig neurologisk sjukdom som angriper de nervceller i ryggmÀrgen och hjÀrnan som styr musklernas rörelse. Sjukdomen leder till förlamning och slutligen döden. Syftet: Att belysa patienters upplevelse av att leva med ALS. Metod: En litteraturstudie har genomförts. Olika kombinationer av MeSH-termer anvÀndes vid sökning i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed.

Att nya produkter Àr en betydande faktor för tillvÀxt i företagen och dÀrmed Àven för tillvÀxt i lÀnder och regioner kan idag betraktas som en vedertagen teori. Det Àr ocksÄ mÄnga som menar att de smÄ och medelstora företagen har ett övertag mot de stora nÀr det gÀller att utveckla idéer till sÀljbara produkter. Kanske beror det pÄ de smÄ företagens relativt goda flexibilitet, som kommer sig av deras enkla organisation, eller beror det pÄ ntreprenörens nyfikenhet och vilja till förÀndring? Att en entreprenör behöver personliga kontakter som kan ge stöd, frÀmst moraliskt men ocksÄ ekonomiskt, Àr nÄgot som jag kommit fram till i det hÀr arbetet. Ett litet företag som genomgÄr en innovationsverksamhet har större möjligheter att överleva Àn ett företag som inte vill satsa pÄ nya produkter, enligt min undersökning.

ABSTRACT:Begreppet ?vÄld i nÀra relationer? associeras ofta med medelÄlderspar som befinner sig i enohÀlsosam relation dÀr det förekommer fysiskt vÄld sÄsom sparkar och slag. Genom att gÄdjupare inom Àmnet kan vi se att begreppet omfattar ett betydligt större problemomrÄde Àn sÄ,vad gÀller bÄde gruppen av utsatta samt flertalet existerande vÄldstyper. Dennalitteraturöversikt fokuserar pÄ vÄld riktat mot en av samhÀllets mest utsatta grupper, nÀmligenvÄra Àldre. Baserat pÄ befintlig internationell samt nationell forskning har hÀr sammanstÀlltsen översikt av denna omfattande men ofta förbisedda problematik.

Uppsatsens syfte Àr att analysera om och i sÄ fall hur införandet av en marknad för utslÀppsrÀtter, EU ETS, The European Union Greenhouse Gas Emission Trading Scheme, Àr en effektiv ÄtgÀrd för att ÄtgÀrda externalitetsproblemet vÀxthuseffekten. Uppsatsens slutsatser Àr att införande av EU ETS medför större samhÀllsekonomisk vinst Àn om EU ETS ej införts. Nuvarande utformning av EU ETS omfattar inte alla verksamheter som bidrar med utslÀpp av vÀxthusgaser och mÄste dÀrför kompletteras med andra styrmedel för att uppnÄ reduktionsmÄlet. EU ETS kan bli ett effektivare styrmedel om fler sektorer omfattas i handeln, exempelvis transportsektorn som i Sverige Àr den sektor som förvÀntas öka sina utslÀpp. Handelsystemet kan Àven effektiviseras genom att tilldelningen av utslÀppsrÀtter sker via försÀljning istÀllet för att vara gratis.

ÄganderĂ€tten mellan makar har sedan lĂ„ngt tillbaka varit föremĂ„l för reformer i lagstiftningen. Orsak till detta har varit att lagstiftaren velat skapa en större ekonomisk rĂ€ttvisa mellan makar. Dold samĂ€ganderĂ€tt till fast egendom utgör ett exempel pĂ„ försök till att utjĂ€mna Ă€ganderĂ€tten mellan makar, och innebĂ€r att make som inte Ă€r civilrĂ€ttslig Ă€gare till en fastighet kan bli samĂ€gare. FörutsĂ€ttningen för att dold samĂ€ganderĂ€tt skall anses föreligga Ă€r att makarna haft för avsikt att gemensamt Ă€ga egendomen. Finns ingen uttrycklig överenskommelse kan dold samĂ€ganderĂ€tt Ă€ndĂ„ anses föreligga, om make som gör ansprĂ„k pĂ„ dold samĂ€ganderĂ€tt ekonomiskt bidragit till förvĂ€rvet samt om fastigheten köpts för gemensamt bruk.

En elitlicens introducerades i svensk ishockey för 13 Är sedan för att skapa ekonomiskt stabila föreningar. Om inte elitlicensens krav efterföljs riskerar klubbarna en degradering i seriesy-stemet som följd. Trots detta har det Ärligen framkommit ett antal klubbar med ekonomiska bekymmer. Syftet med denna kvalitativa studie Àr att förmedla en bild om hur elitlicensens utformning upplevs inom svensk ishockey. Studien genomfördes genom att besöka tre före-ningar frÄn vardera Elitserien, HockeyAllsvenskan och Division 1.

I en bransch med tuff konkurrens mÄste företag finna nya vÀgar genom att differentiera sitt varumÀrke. För de mindre aktörerna blir det en ytterligare utmaning eftersom de inte har samma förutsÀttningar att kommunicera sin identitet till kunderna pÄ samma sÀtt som de stora kedjeföretagen. I vissa fall Àr det inte bara ett ekonomiskt stÀllningstagande att inte marknadsföra sig via traditionella media, utan ocksÄ en strategi för sÀrskiljning. Oavsett om det handlar om resurser eller ovilja, sÄ kan dessa smÄ modeföretag ha vÀldigt hÀngivna kunder som identifierar sig med varumÀrket. I denna studie valde vi dÀrför att undersöka vad som verkade vara just ett sÄdant företag.

HĂ€sten levde frĂ„n början i det fria och mĂ€nniskan tog den första kontakten för köttets skull. Innan hĂ€sten domesticerades levde den som grĂ€sĂ€tare pĂ„ stĂ€ppen i flock med andra hĂ€star. Det Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n hur dagens hĂ€sthĂ„llning ser ut. DĂ€rför krĂ€vs det att hĂ€stens grundlĂ€ggande behov tillgodoses. Detta stĂ€ller ocksĂ„ krav pĂ„ att stallets miljö tillgodoser hĂ€starnas behov. Syftet med denna studie var att utvĂ€rdera halmpellets med avseende pĂ„ ekonomisk lönsamhet och hĂ€starnas vĂ€lbefinnande. Studiens frĂ„gestĂ€llningar var: Är halmpellets ekonomiskt lönsamt som strömaterial jĂ€mfört med kutterspĂ„n? Hur pĂ„verkas ammoniakavgĂ„ngen frĂ„n de olika strömaterialen? Finns det nĂ„gra skillnader i hĂ€stens liggbeteende pĂ„ en bĂ€dd av halmpellets jĂ€mfört med en kutterspĂ„nsbĂ€dd? Studiens hypoteser var: Halmpellets blir mer lönsamt med hĂ€nsyn till gödsel, strömĂ€ngd och arbetstid.

Syftet med uppsatsen har varit att studera och analysera Sveriges insatsomrÄde TillgÀnglighet inom EU:s strukturfonder och de eventuella svÄrigheter som begreppets olika innebörder medför i arbetet för ökad tillgÀnglighet i Sverige. Genom att sÀtta begreppsanvÀndningen inom teori, politik och praktik mot varandra kan kopplingar och olikheter belysas. För att detta skulle kunna göras har politiska dokument pÄ nationell och regional nivÄ granskats samt intervjuer med tjÀnstemÀn pÄ regionala programkontor och stödmottagare i regionen Norra Mellansverige genomförts. Den teoretiska utgÄngspunkten har legat pÄ tillgÀnglighet och hur begreppet definieras och utnyttjas inom forskning. UtifrÄn detta kunde begreppsanvÀndningen inom teori, politik och praktik stÀllas mot varandra i en analyserande diskussion.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse och en samlad bild över hur en kommun stödjer och uppmuntrar arbetssÀttet (utomhuspedagogik) i pedagogiska verksamheter. De metoder som anvÀndes i undersökningen var enkÀtundersökning i form av ett frÄgeformulÀr som skickades till skolledare i 17 barn- och ungdomsomrÄden. Vidare utfördes tvÄ inspelade intervjuer med en skolchef och en trÀdgÄrdspedagog. Studiens resultat visade att kommunen hade en positiv instÀllning till arbetssÀttet och att flera skolgÄrdars utemiljöer har blivit upprustade. Förskoleverksamheterna fick sjÀlva söka ekonomiska medel hos kommunen för att kunna satsa pÄ upprustningar av deras utemiljöer.

SammanfattningLÄngvarig smÀrta orsakar stort lidande för individen och belastar samhÀllet ekonomiskt. Syftet med denna uppsats var att undersöka om en exponering in vivo-behandling inspirerad av Dialektisk beteendeterapi (DBT) för mÀnniskor med lÄngvarig lÀndryggssmÀrta var görbar samt om behandlingen gav effekt pÄ smÀrtrelaterad problematik. Designen var en single case experimental design vilket Àr en beprövad design för att testa nya terapimetoder. Studien bestod av sex deltagare, alla med hög grad av smÀrtrelaterade katastroftankar, nÄgot som litteraturen visat predicera sÀmre behandlingsutfall. Behandlingen var DBT-inspirerad och indelad i tre faser; en första valideringsfas, en andra fÀrdighetsfas och en tredje exponeringsfas.

FörsÀkringar spelar en viktig roll i dagens samhÀlle. De flesta mÀnniskor har nÄgon sorts försÀkring med tanke att skydda sig av ovÀntade hÀndelser och stor ekonomiskt förlust. FörsÀkringen bygger pÄ ett avtal mellan ett försÀkringsbolag och en försÀkringstagare. Regler om försÀkringsgivarens och försÀkringstagarens rÀttigheter och skyldigheter enligt dessa avtal finns i FörsÀkringsavtalslag (2005:104), FAL. FörsÀkringsbolagets huvudförpliktelse Àr att bÀra ansvar vid ett intrÀffat försÀkringsfall.

Tidigare forskning kring arbetslöshet har visat pÄ en mÀngd negativa effekter för den arbetslösa individen. Det behövs fler kvalitativa studier pÄ detta omrÄde, eftersom de flesta tidigare studier Àr utförda med kvantitativa ansatser. VÄra syften med studien Àr att ?nÄ en förstÄelse för hur yngre lÄngtidsarbetslösa upplever sina möjligheter att fÄ ett arbete?. Samt ?nÄ en förstÄelse av den arbetslösas identitet?.