Sammanfattning Helsingborg är i behov av att växa. Detta beror bl.a. på dess geografiska placering i centrum av Öresundsregionen. Som en av de större städerna i denna till innehållet växande landsdel är framtidsutsikter extra goda. Av den anledningen förutspås befolkningsantalet fortsätta stiga och behoven öka.

I många städer sker idag en förtätning för att försöka skapa så hållbara samhällen som möjligt. En förtätning av staden har dock inte endast positiva effekter då det idag sker en tydlig minskning av städernas andel vegetation. Vilka blir då konsekvenskerna för denna minskning? Natur och grönska har alltid varit en viktig tillgång för människors hälsa och välbefinnande. Kan man ersätta stora kvantitativa grönområdena med små kvalitativa parker? Vilka rekreationsvärden försvinner med en minskad storlek? Syftet med arbetet är att undersöka och diskutera kring frågan: Kan små kvalitativa parker ersätta stora kvantitativa grönområden ur ett rekreationsperspektiv? Genom en litteraturstudie har jag undersökt vilka funktioner som rör människors hälsa och välbefinnande som finns i urbana parker.

Grönska har många fördelar för människans psykiska hälsa. Bara några minuters vistelse i grönområden kan ge positiva effekter på bland annat stressnivå, koncentrationsförmåga och humör. Dagens trend med urbanisering och förtätning leder dock till att människor blir mer och mer isolerade från naturen. I och med förtätning blir gröna platser i staden hotade av exploatering. Dessutom innebär de ökade invånarantalen att trycket på stadens grönytor blir större, då fler personer måste samsas om den grönska som finns tillgänglig.

Sammanfattning Helsingborg är i behov av att växa. Detta beror bl.a. på dess geografiska placering i centrum av Öresundsregionen. Som en av de större städerna i denna till innehållet växande landsdel är framtidsutsikter extra goda. Av den anledningen förutspås befolkningsantalet fortsätta stiga och behoven öka.

Mindre samhällen som är starkt präglade av enskilda industrier är till stor del beroende av de arbetstillfällen industrin ger. Då svängningar i konjunkturen gör att dessa arbetstillfällen varierar, varierar även samhällets efterfrågan och struktur.För att försöka skapa en robustare samhällsstruktur trots konjunktursvängningarna och minska samhällens påverkan av en stark industri har ett antal riktlinjer tagits fram. Dessa inbegriper vikten av alternativa näringar och arbetsplatser för att minska beroendet av den enskilda industrin. Det tydliggörs att ett samhälles identitet och attraktivitet är mycket viktiga i konjunkturkänsliga samhällen och detta kan främja en arbetspendling istället för flytt, då platsen för arbete varierar. Goda kommunikationer så som vägar och järnvägar är viktiga för att arbetspendlingen och därmed även regionförstoring ska kunna ske.

Den första provisoriska strandskyddslagstiftningen infördes i Sverige 1950, även om man tidigare hade skydd för vissa naturområden för att säkra allmänhetens tillgång. De första lagarna som gav stränderna ett skydd skulle fungera i samspel med allemansrätten som då lyftes fram och fick en ny betydelse i samhället. Den provisoriska strandskyddslagstiftningen ersattes av en permanent några år senare, och har därefter har kompletterats och förändrats. Den största förändringen skedde 1975, då strandskyddet blev generellt och därmed obligatoriskt. Strandskyddslagstiftningen gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag och innebär att inga byggnader, anläggningar eller verksamheter får uppföras inom 100 meter från strandlinjen, både i havet och på land.

Urbaniseringen i världen fortsätter öka samtidigt som mängden fysisk aktivitet generellt sett minskar. Sverige är inte i något av fallen, ett undantag. En strategi som förespråkas av Sveriges tre största städer Stockholm, Göteborg och Malmö för att, bland annat, möta urbaniseringen är förtätning. Denna stadsbyggnadsprincip innebär att Bebyggelse- liksom befolkningstäthet ökar inom samma yta. Samtidigt, som en konsekvens av detta, har tätorternas friyteareal minskat kraftigt och för fysisk aktivitet har den byggda miljön påvisats vara en av de faktorer som kan påverka människans val och vilja att aktivera sig. Utgångspunkten för uppsatsen ligger i en alternativ stadsbyggnadsprincip, som stödjer förtätning, men där förespråkarna menar att staden kan vara både tät och grön genom utvecklade metoder för friyteplanering.

Den täta staden tycks vara ett vedertaget stadsbyggnadsideal i strävan mot den hållbara staden. Flertalet forskare har dock påvisat att det inte finns någon entydig definition av vad begreppet innebär samt hur det ska tillämpas i praktiken. Kandidatarbetet syftar därför till att bidra med ökad förståelse kring hur begreppet täthet kan tillämpas i praktiken, genom att undersöka vilka fysiska uttryck som kopplas till den täta staden i kommunala planer. Syftet är vidare att diskutera dessa fysiska uttryck gentemot forskning om hållbara täta stadsformer, för att undersöka hur kommunal tillämpning förhåller sig till detta. I forskningsöversikten första del behandlas forskares olika uppfattningar om vad hållbar täthet och hållbar stadsform är. I den andra delen görs en redogörelse för forskares olika sätt att definiera täthet samt hur täthet kan mätas för att beskriva form.

Detta examensarbete handlar om hållbara stadsdelar. För att definiera och befästa hållbarheten hos stadsdelar används idag checklistor, certifieringar och marknadsföring. Certifieringar och checklistor används som verktyg i planprocessen och specificerar på vilka grunder stadsdelen kallas ?hållbar?. En certifiering är också en signal utåt för att förmedla en trovärdig miljö- och hållbarhetsmärkning.

Titel: Energiprestandans prispåverkande effekt på småhusNivå: C- uppsats i FöretagsekonomiFörfattare: Daniel Lorentzon & Patrik SalménHandledare: Peter LindbergDatum: 2011 ? JanuariFör att främja en hållbar utveckling och en god miljö är energieffektivisering av befintligBebyggelse viktigt för att uppnå de energipolitiska målen.Syfte: För att uppnå energipolitiska mål om en hållbar utveckling och en god miljö ärenergieffektivisering inom bl a bostads- och servicesektorn nödvändig. Denna studieshuvudsyfte är att beskriva hur bostadsmarknadens energiprestandamedvetenhet ser uti dagsläget. För att kunna mäta den så har vi i studien likställtenergiprestandamedvetenhet med värdet av energiprestandan i fastighetensköpeskilling. Frågeställningen blir således: Hur påverkar ett småhus energiprestandadess köpeskilling? Finns det några skillnader geografiskt?Metod: Införandet av energideklarationer har möjliggjort vår kvantitativa studie, därvi sammanfogat data från Lantmäteriets Fastighetsregister och BoverketsDeklarationsregister.

Hjälmarens vattenyta sänktes med 1,5 meter mellan åren 1878 och 1888. Det var ett steg för att öka den produktiva åkermarken, som det var brist på i Sverige i slutet av 1800-talet. Resultatet blev häpnadsväckande artontusen hektar odlingsbar åkermark. Efter några år märktes att all mark inte gick att odla och att markytan sjönk. De näringsrika mulljordar som odlade upp har sedan dess sjunkit cirka en meter.

Karlskrona är unikt i Sverige genom sin geografiska placering i kustlandskapet med de begränsningar det ger för framtida utvidgningar. Centrala Trossö ligger i en ände av staden och under flera århundraden har staden bara kunnat växa in över land. När många städer pratar om stadsformer som ?rund stad? och ?bandstad? har Karlskrona en form av ?tårtbitsstad? med centrum i spetsen och resten av staden i nordöstlig riktning. Staden strävar efter att behålla Trossö som centrum, men har idag problem med att allt fler bor längre och längre från ön.

En definition av fyllningsdamm är att det är en uppbyggd konstruktion för vattenreglering. Dess huvudsakliga funktion är att dämma upp dvs. lagra vatten i den reservoar som bildas uppströms dammen. Höga säkerhetskrav ställs med hänsyn till risken för dammskador eller dammbrott samt vilka konsekvenser det kan ge på miljön, inverkan på Bebyggelse och anläggningar i närområdet och längs älvdalen. Som en del i dammsäkerhetsåtgärderna finns behovet att komplettera instrumenteringen av dammarna med syfte att denna komplettering åtminstone ska nå upp till den lägsta nivå som anvisas i RIDAS.

Att planera för att uppnå täthet är ett rådande ideal inom svensk fysisk planering. Idealet är inte nytt, och ofta hämtas inspiration och idéer från 1800-talsstaden som får fungera som förebild till den täta stad som planeras idag. Men täthet har inte alltid varit önskvärt, tvärtom. Under en stor del av 1900-talet pågick en utspridning av Bebyggelsen som har satt tydliga spår i den Bebyggelsestruktur vi har idag. Under 70-talet började denna utspridning alltmer att ifrågasättas och en återgång till ett planeringsideal med en tätare struktur gjorde sig återigen gällande.

I Jönköpings Län och då särskilt Jönköping som stad råder i dagsläget storbostadsbrist. Bostadsbolag och fastighetsägare vill få in fler bostäder på befintligafastigheter samt bygga nya bostäder för att få Jönköping att växa och bli något utavnavet i mitten av Sydsverige. Där har uppdragsgivaren till denna rapport, Vätterhem,en stor roll, som det i dagsläget största bostadsbolaget i Jönköpings Kommun.Vätterhem planerar en nyproduktion av upp till 800 lägenheter på ett stycke mark vidVätterns västra strand 1-2 km norr om Jönköping. Dessa 800 lägenheter fördelade påtvå etapper, 400 lägenheter per etapp. Denna rapport behandlar översiktligt ett förslagtill planerad bostadsBebyggelse på denna plats, då endast etapp ett (400 lägenheter).Utifrån en genomförd områdesinventering, där rådande förutsättningar, Bebyggelseoch växtlighet inspekterades, har olika förslag diskuterats fram, varav två olikapresenteras i denna rapport.