The purpose with this paper is partly to find out what people of different ages do to learn more about the past, and partly what they believe will happen within the next 50 years with institutions like traditional museums and the relatively new theme parks. How will the museums and theme parks evolve? Will they evolve? Or will they disappear?To solve these questions I have sent out a questionnaire to people of different ages. I have also been in contact with employees from different museums and theme parks in Skåne. I have used literature written by archaeologists among others.

Syftet med uppsatsen är att analysera tre bebyggelseplatser och undersöka om de hade olika förutsättningar och om de förändrades på olika sätt. Undersökningsmaterialet består av dokumentation av utgrävningar, dokumentation av jordarter, pollenanalyser och dokumentation av gravlämningar. Resultaten visar att bebyggelseplatserna delvis hade olika förutsättningar och därför delvis förändrades på olika sätt..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de angloskandinaviska stenmonumenten i norra England uppstod och utvecklades under 900-talet. Uppsatsen tar upp de tidigaste monumenten och undersöker om några av dessa kan dateras till slutet av 800-talet, dvs. direkt efter vikingarnas erövring av norra England. Därefter undersöks hur den vidare utvecklingen gått till och hur teorierna om den ser ut. Slutligen ställs även frågan vad vi har för nytta av monumenten i forskningen..

The goals of this essay are to identify rituals and ritual behavior at the department of archaeology and ancient history at Lund University. To do this a series of empirical examinations was conducted. Observations, interviews and polls revealed that some ritual behavior is in fact present. Two types of rituals were identified; the interaction ritual, as presented by Erving Goffman in the book Interaction Ritual, Essays on Face-to-Face Behavior, in 1967. The second type of ritual is a ?problem solving? ritual, such as meetings.

Syftet med uppsatsen är att genom de arkeologiska källorna visa att historierna om vikingens idrottande har en materiell grund och inte enbart en skriftlig. Materialet består av skriftliga källor som exempelvis Egil Skallagrimsons saga och Grettes saga samt arkeologiska fynd från Skåne påträffade mellan åren 1960-2000. Slutsatsen är att en del av vikingarnas idrottande har lämnat spår efter sig i det arkeologiska materialet..

This thesis deals with oval brooches from the Viking age. The aim of the study is twofold; the first goal is to identify and categorize the brooches according to an already existent scheme, created by two scholars on the subject. This has been accomplished in order establish a separate scheme for this particular material, which consists of two intact and 101 fragments of oval brooches, from Uppåkra in Sweden The other part of the analysis intends to ascertain to what degree it is possible to compare the material with other oval brooches found in Scandinavia, which theories exist about their disappearance and what the most plausible reason for this is..

En jämförande studie av glaspärlor från Uppåkra och Sorte Muld för att hitta regionala likheter eller skillnader. Studien visar en skandinavisk gemenskap, en möjlig lokal tillverkning och handel. Diskuterar fortsatt forskning kring datering av glaspärlor..

This thesis concerns the mesolithic relation towards animals and hunting habits among people in Skateholm, Tågerup and Vedbæk - Bøgebakken. The aim is to look at the societies from a cultural point of view and demonstrate that the people living there identified themselves with animals and adapted their lives, their hunting and their burial customs according to rituals and believes concerning animals in their surroundings. The result is convincing and clearly shows that animals where treated differently in manors which can only be explained with specific cultural relations towards different kinds of animals..

The purpose of this essay is to investigate whether bronze workers during the Bronze Age were exclusively specialized, or there actually existed amateur craftsmen. Through archaeological experiments and artefact studies I intend to investigate if it has been at all possible for a less experienced bronze caster to produce usable objects. The purpose is also to investigate and put to the test the casting methods used during the Bronze Age in an attempt to find out which steps of the craft are the difficult and crucial ones, and try to determine if it has been possible to manufacture bronze objects on an industrial level..

The purpose of this essay was to find out if it is possible to:? Detect different groups of gender among children in grave materiel and church art and if that was the case, in what way?? What different groups of children can be seen in these two categories?? What does the material say about children's position in society? The time span is from early Christian time to 17-th century and the geographical region is Sweden and Denmark. I got my information from published literature and different pages on the Internet. The conclusions were that gender among children can be detected in both types of material but different groups were not ?visible? to the same degree.

Paris katakomber är ursprungligen ett stenbrott som togs i bruk som gravplats första gången 1780. Anledningen till detta var att kyrkogårdarna inom Paris murar var överfulla, vilket resulterade i både stank och sjukdomar. Katakomberna har ända sedan de bildades väckt intresse för besökare och idag har de blivit museum. Jag besökte själv katakomberna i december 2002 och reflekterade då över hur dålig informationen var. Dessutom var störredelen av benen mögelangripna och det verkade inte vara inte någon större kontroll på om människor försökte plocka med sig ben ut..

The aim of this essay is to make clear, whether or not, textile research is visualised in a wider archaeological discussion today. The aim is then to discuss what the archaeological and textile technological research situation in Scandinavia looks like today, and how that relate to what has happened in these two research fields during the years. This essay also has a purpose to find out if there is a need of visualising textile research more in future archaeology, how that shall be done, and what that can possibly supply to our general picture of the prehistory.The head questions are discussed in the light of three investigations. The first is a study of literature used in archaeological education at five Swedish universities. The other two consists of a study which is aimed to find out how textile research results are published, and one in which archaeologists and textile researchers have answered questions about how they experience the relation between archaeology and textile research.There has also been done a comparison between interpretations of the archaeological material from the site of Löddeköpinge in west Scania.

Syftet med uppsatsen är att studera möjligheterna men kulturlager som utgångspunkt när man analyserar arkeologiskt källmaterial, då fokus för det mesta ligger på fynden. Tidigare forskning som rör Uppåkras generella förekomst av homogena kulturlager visar ofta en bristfällig förankring i kulturlagren som källmaterial. En oberoende analys av kulturlagren som omger kulthuset ger nya tolkningsmöjligheter som pekar på att de religiösa ritualerna i Uppåkra innefattat en central kremeringsplats för tillresande människor i regionen. Studien visar att kulturlager kan ha en stor informationspotential, under förutsättning att de har bevarats och dokumenterats under goda omständigheter..

This essay have its main focus on understanding how the usual naval battle under the viking agelooked like. The timeline in question is the year 793 to the middle of 11th century. The main sourceof information are taken from the sources that have the runes and scaldic verses as their referecepoint. The study will take a brief look at the viking ships used in those battles and the weapons andarmor the soldiers would use. And then try to understand their part on the battlefield..

I denna uppsats undersöks gnagspår på forntida hasselnötter för att spåra de smågnagare som kan ha funnits på de undersökta platserna i Skåne. Vilka smågnagare kan identifieras? Vad kan det berätta om människornas sätt att hantera nötterna? Nötternas storlek är mätt för att se om man kan urskilja ett urval. Skillnader mellan artfördelningen på gnagda nötter och benfynd har studerats. Det är framför allt gnagspår från skogsmus som identifierats till skillnad från när man studerar benmaterial där vattensork och ekorre är de mest förekommande arterna..