Syftet med uppsatsen är att reda ut om det finns ett samband mellan religiös åskådning, nationalitet och etnicitet i Bosnien och Hercegovina och hur sex personer från landet påverkas av detta samband. Meningen är att undersöka intervjupersonernas identitet i jämförelse med begreppen religion, nationalitet och etnicitet. För att reda ut detta problem har sex intervjuer gjorts och fokus har varit på deras känslor och åsikter kring deras egen tillhörighet. Den teoretiska bakgrunden till uppsatsen utåtgår från Peter L Bergers socialisationsteori och Gellners definition av begreppet nationalism och etnicitet. Den tredje teorin utgår från socialpsykologen Mead, som förklarar hur människors identitet skapas.

Uppsatsen är en historiografisk undersökning. Den granskar forskning som bedömer dearmeniska massakrerna som folkmord och forskning som ifrågasätter detta. Händelserna ärmycket omdiskuterade båda politiskt och historiskt.En bakgrundsöversikt belyser de sista tre decennierna av det osmanska rikets moderna historiaoch förspelet till händelserna under första världskriget samt påverkan av stormaktspolitikenunder senare delen 1800-talet och början av 1900-talet på utvecklingen i Mellanöstern ochfrämst inom det osmanska imperiet. Uppsatsen diskuterar vilken roll turkisk nationalism,turanism och panislamism spelade i händelserna och hur dessa påverkade relationen mellanungturkrörelsen och armenierna.Hur tolkar forskarna källorna och vilken roll spelar källmaterialet i rekonstrueringen avhistoriska fakta bakom debatten om mordet på den osmanskt armeniska befolkningen 1915?Analyserna omfattar flera åsikter och attityder inom genocidforskning; det finns historiker ochandra forskare som förnekar och förkastar idén att det var genocid; andra vill ha ettinternationellt erkännande av massakrerna i Anatolien och klarhet om den turkiska statensskuld i denna fråga.

AbstractThe purpose of this study is to examine how Greece?s migration system functions and how immigration and asylum policies manifest themselves during the countries current severe economic crisis. More precisely, examining how the regulatory framework and policies regarding refugees' and migrant situation effects practical implementation. The research questions raised are; - How are refugees and other migrants' rights in Greece respected, from a legal, political and moral perspective? What impact can racism have on the treatment of refugees and other migrants? A contextual analysis of ideas through an analysis of the political programs/agendas was used and contrasted, through theories concerning racism, nationalism and globalization to further nuance the situation concerning refugees' rights.

I denna uppsats undersöker jag hur nationell identitet, fiendebilder och historiskt minne konstrueras i den grekiska författarinnan Pinelopi Deltas (1874-1941) roman "Sta mystika tou Valtou". Romanen, utgiven 1937, har motiv från striderna mellan grekiska och bulgariska nationalister om herraväldet över Makedonien i början av förra seklet och har blivit en klassiker inom grekisk ungdomslitteratur. Utifrån teorier om historiebruk och nationalism respektive begrepp med sitt ursprung i postkolonial litteraturteori undersöker jag hur Delta skildrar bulgarer och greker, och motsättningen mellan dem, hur den s.k. makedonska kampen konstrueras som kollektivt minne samt vilken betydelse den tillmäts i det nationella identitetsprojektet. Undersökningen visar på ett tvetydigt förhållningssätt till frågan om etnonationell tillhörighet i romanen, som hotar att underminera författarinnans nationalistiska utgångspunkter.

Uppsatsen ämnar undersöka processen kring skapandet av ett kulturarv, detta görs utifrån analys av föreningen Svenska Ungdomsringen för Bygdekulturs tidning Hembygden. Uppsatsen undersöker i huvudsak hur folkdansen beskrivs i Hembygden. Det görs med utgångspunkt i Stefan Bohmans modell över hur kulturarv skapas samt med nationalistiska tankegångar som nationalismens Janusansikte. Slutsatsen visar att föreningen med sin verksamhet försökte skapa ett kulturarv av folkdans..

Den nationalstatliga ordningen har idag under ungefär 350 år fungerat som en norm för hur stater skall organisera sig internt och externt. Idag håller dock denna norm på att luckras upp på grund av globaliseringen. Nationalstaterna möter de nya utmaningarna genom att offra en del av suveräniteten till överstatliga organ som på bättre sätt kan möta globaliseringens problem. Den Europeiska unionen är en av dessa överstatliga sammanslutningar. Uppsatsen syftar till att klarlägga hur nationalismen har utvecklats i tre nationalistiska partier. Genom att analysera hur olika former av nationalism tar sig uttryck i traditionellt nationalistiska partier så kan slutsatser dras om hur riktningen på det europeiska samarbetet kommer att bli.

Den nationalstatliga ordningen har idag under ungefär 350 år fungerat som en norm för hur stater skall organisera sig internt och externt. Idag håller dock denna norm på att luckras upp på grund av globaliseringen. Nationalstaterna möter de nya utmaningarna genom att offra en del av suveräniteten till överstatliga organ som på bättre sätt kan möta globaliseringens problem. Den Europeiska unionen är en av dessa överstatliga sammanslutningar. Uppsatsen syftar till att klarlägga hur nationalismen har utvecklats i tre nationalistiska partier.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur män och kvinnor framställs i bild och text i Aftonbladets rapportering från herrarnas fotbolls-VM i Tyskland 2006 och damernas fotbolls-VM i Kina 2007. Mitt syfte var att titta på hur konstrueringen av en nationell diskurs skiljer sig åt i texterna om dam- och herrfotboll, om det finns någon tydlig manlig och kvinnlig diskurs på bilderna, samt hur väl min undersökning stämmer in på beprövade genusteorier.För att kunna besvara mitt syfte använde jag mig av teorier om nationalism och genus. Som metodverktyg använde jag mig av kritisk diskursanalys samt semiotisk bildanalys.Det jag kom fram till i undersökningen var att den nationsuppbyggande processen var väldigt vanlig i de krönikor jag studerade från herr-VM 2006 men knappt närvarande i krönikorna från dam-VM 2007. Journalisterna väver; i krönikorna från herrarnas VM-slutspel, in läsarna i en föreställd nationell gemenskap. En gemenskap som reifieras genom betoningen av nationen som en kulturell gemenskap, med gemenskapsbildande traditioner, kulturella symboler, förenande metaforer samt en kategorisering av ett ?vi? i förhållande till ?dom andra?.

Vi har analyserat Forum för levande historias material brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer genom en hermeneutisk textanalys. Syftet med uppsatsen är att undersöka om materialet förmedlar historiemedvetande. Resultatet visar att materialet inte förmedlar det som krävs för att historiemedvetandet ska stimuleras. De historiska händelserna sätts inte tillräckligt väl in i sitt sammanhang och det råder otydlighet beträffande vad som orsakade utvecklingen. Materialet redovisar inte tillräckligt många förklaringsperspektiv.

ABSTRACTCan Danish experience explain why Sverigedemokraterna had a higher support among voters in Skåne, than among other Swedish voters?Essay in Political Science, C-levelAuthor: Jenny WoodTutor: Gregg Bucken-KnappAutumn 2006/ Spring 2007The key question of this essay concerns the outcome of Sweden?s latest election. When all the votes where counted, the county of Skåne showed an exceptionally high support for the right wing nationalist party Sverigedemokraterna. Why then, did Sverigedemokraterna have a higher support among voters in Skåne (as part of the larger and transnational Öresund region), than among other Swedish voters? My hypothesis is the following: the regional interaction within Öresund has not only had positive effects concerning the values that the people of Skåne hold.

Slutsats: Av allt att döma finns de skandinavistiska tankarna även hos icke-eliten. Främst hos det bildade borgerskapet av handlare, hantverksmästare och tjänstemän. Bland lägre borgerskap och stadsbor, som gesäller och arbetare samt landsbygdsbefolkning, kan det inte dras några slutsatser över exakt hur stark och utbredd de skandinavistiska idéerna är men idéerna och sympatier finns där, om än inte lika utbrett som hos de mer bildade..

Abstract  Titel: Det förvärvade innanförskapets tecken på utanförskap. En diskursanalytisk studie av Dagens Nyheters rapportering kring Ludmila Engquist. Författare: Ulrika Apell Syfte: Syftet med denna uppsats är främst att undersöka om, och i sådana fall hur, konstruktionen av Ludmila Engquist har skiftat vid olika tillfällen i hennes karriär. Detta görs utifrån ett intersektionellt perspektiv, där hänsyn tas till aspekterna genus, nationalism, etnicitet och utanförskap. Ett annat syfte är att, utifrån teorin om ?the human interest story?, undersöka hur den mediala berättelsen om Engquist konstrueras i Dagens Nyheter. Metod/Material: Undersökningen utgörs av en reflexiv diskursanalys i tre steg av de artiklar om Engquist som publicerats i Dagens Nyheter från december 1995 till december 2001.

Jag har med hjälp av Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys bearbetat 60 mediatexter som på något sätt berör fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic och två särskilda händelser under hösten 2003. Jag har redovisat teorier som diskuterar samband mellan nationalism, rasism, identitet, idrott och media, samt några klassiska sociologiska teorier om identitet och maktstrukturer. Syftet har varit att söka svar på hur den mediala bilden av Zlatan Ibrahimovic tecknas och vilka egenskaper han framställs som bärare av, på om det förekommer några nationalistiska och/eller rasistiska diskurser i materialet, samt på om Zlatan Ibrahimovic representeras som svensk eller som invandrare, en Annan, och vilka orsakerna skulle kunna vara till den representation materialet ger. Jag fann att texterna om Zlatan Ibrahimovic i stort konstruerar en medial bild av honom som en Annan, och att det sätt Zlatan Ibrahimovic omtalas kan jämföras med hur invandraren generellt omtalas i svenska medier. Jag har även funnit att det sportjournalistiska textmaterialet är starkt präglat av nationalistiska diskurser, och även av diskurser som flera av de refererade teoretikerna i detta arbete placerar under en övergripande rubrik av rasism.

This bachelor thesis aims to analyse archaeological finds related to mead during the Late Iron Age in southern Scandinavia. Five central places from the Iron Age are compared to five historical texts, that in some way connects to either the central places or to the use of mead. This will be done by using action theory. The action theory focuses on what kind of actions humans have done to create social and cultural purposes. Since the last part of the Late Iron Age, the Viking Age, is getting more popular due to movies, games and tv-shows it is also relevant to study how modern-day mead represents the Viking Age through its marketing.

AbstraktTitel: ?Jag tänkte bara: ?Inte här, inte här, inte här?? - En kvalitativ studie om upplevelsen av självmordsbombningen i Stockholm 2010Författare: Irene Danielsson och Sandra WågerKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap CTermin: Våren 2011Handledare: Ulrika OlaussonSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur publiken minns, känner och påverkas av självmordsbombningen i Stockholm i december 2010 samt vilken roll medierna har spelat för formandet av respondenternas uppfattningar.Metod: Kvalitativ metod, fokusgruppsintervjuerTeorier: Fruktanskultur, terrorism kopplat till religion och ?vi och dom?.Huvudresultat: Respondenternas tolkningar och upplevelser av händelsen låter sig inte summeras på något enkelt sätt, men fem av de mest förekommande känslouttrycken var: ?Oro/rädsla?, ?Medkänsla/sympati?, ?Distansering/likgiltighet?, ?Ilska? och ?Lättnad?. Resultatet visar att det skapas ett ?vi och dom? genom att respondenterna sätter in sig själva i sammanhanget ?nationen Sverige? där det egna landet beskrivs som tryggt, gulligt och oskyldigt. På samma sätt tar de avstånd från ett utländskt ?dem? och de inbillade egenskaper som kommer med dem.