Smarta elnÀt Àr en av lösningarna för att uppnÄ EUs klimatmÄl den s.k. 20-20-20-satsningen. KlimatmÄlen innefattar bl.a. ökad energiproduktion frÄn förnybara energikÀllor och ökad energieffektivisering, detta anses nödvÀndigt för att hindra den globala uppvÀrmningen samt uppnÄ en bÀttre och mer hÄllbar framtid. Den elektriska energins svaghet Àr den begrÀnsade möjligheten till effektiv och storskalig lagring. Eftersom den förnybara energin har en vÀderberoende produktion ska smarta elnÀt hjÀlpa konsumenten att styra energikonsumtionen efter hur energiproduktionen varierar.

SamhÀllets förÀndringar, i och med ökad informations- och kommunikationsteknologi, stÀller ett ökat krav pÄ oss invÄnare som flexibla och nytÀnkande sprÄkskapare. Detta leder till att lÀrare har ett stort ansvar för att lyckas med den grundlÀggande lÀs- och skrivundervisningen i dagens skola. Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares uppfattningar till sin lÀs- och skrivundervisning i de tidiga skolÄren. Genom intervjuer med tolv lÀrare har vi undersökt deras uppfattningar om sin egen lÀs- och skrivundervisning och vad de övervÀger i sitt tillvÀgagÄngssÀtt. Vidare har vi Àven fokuserat pÄ hur lÀrarna uttrycker sig om sina kunskaper samt hur de uttrycker sig angÄende individualisering.Sammanfattningsvis tyder resultatet i studien pÄ att lÀrarna har elevernas bÀsta för ögonen.

I det moderna informationssamhÀllet vi lever i, har tillgÄngen till informations- och kommunikationsteknologin ökat och det har aldrig varit sÄ enkelt att förmedla och ta emot information som det Àr idag. Detta har till stor del underlÀttat inom arbetslivet dÄ det globala avstÄndet minskar och vi har möjlighet att arbeta frÄn ett flertal olika platser. DÀremot kan den andra sidan av myntet innebÀra att vi tar emot mer information Àn vad vi har förmÄga till att hantera och detta kan medföra att vi blir överbelastade. NÀr informationen transformeras till nÄgonting negativt och pÄfrestande brukar man sÀga att individen har drabbats av fenomenet Information overload. Ett nÀrbeslÀktat fenomen till detta Àr det sÄ kallade Interaction overload dÀr man, till skillnad frÄn Information overload, uppmÀrksammar interaktionen som individen utsÀtts för.Arbetsmailen Àr ett vanligt kommunikationsverktyg inom företag och genom denna finns en risk att drabbas av bÄde Information overload och Interaction overload.

MÄnga olika grupper i samhÀllet har lÀssvÄrigheter och sÄledes finns det ocksÄ mÄnga skolelever som har svÄrigheter med lÀrobokstexterna. Dessutom har det i lÀsundersökningar visat sig att lÀsförmÄgan gÄr nedÄt och dÀrför kan man förutspÄ att behovet av lÀttlÀsta lÀroböcker kommer att öka i framtiden.Föreliggande studie Àr en deskriptiv undersökning av lÀroböckers rubriksÀttning dÀr originalversion och förenklad version av samma lÀromedel jÀmförs. LÀroboksrubrikerna jÀmförs kvantitativt med avseende pÄ lÀngd, syntaktisk utformning och om rubrikerna Àr huvudsakligen informerande eller intressevÀckande. Kvalitativt jÀmförs rubrikernas grafiska utformning, rubrikstruktur och rubrikernas informationsmÀngd, lexikon och syntax.Studiens material bestÄr av lÀroböcker i historia och samhÀllskunskap för grundskolans Är 9. Sammanlagt har rubrikerna i fyra böcker granskats, varav tvÄ originalversioner och tvÄ lÀttlÀsta versioner.Den kvantitativa jÀmförelsen av rubrikerna visade att rubrikerna skilde sig Ät pÄ fÄ punkter.

Bakgrund: Anhöriga Àr en stor grupp mÀnniskor som befinner sig i akutsjukvÄrden varje dag och de kan ha en positiv effekt pÄ sin nÀrstÄende om de inte Àr allt för pÄverkade av situationen. Ett akut omhÀndertagande av en nÀrstÄende kan resultera i kaos för hela familjen pÄ grund av den stress och osÀkerhet som anhöriga upplever. Anhöriga har ett stort informations behov som inte alltid blir tillgodosett av olika anledningar. Sjuksköterskan kan vara den person som har den bÀsta positionen till att möta anhöriga och deras behov men det finns en del sjuksköterskor som anser att anhöriga kan vara en krÀvande del av yrket. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser i det akuta skedet nÀr en nÀrstÄende behöver akut omhÀndertagande.

Eftersom andelen Àldre som Àr i behov av vÄrd- och omsorg ökar i samhÀllet kommer Àven anhörigvÄrdare att öka och i mÄnga fall kan det innebÀra en tung börda, isolering och ensamhet. ACTION-tjÀnsten Àr en form av IKT-baserat anhörigstöd som kan vara ett komplement till andra former av stöd till anhöriga. Med IKT menas Informations och Kommunikations Teknologi. Tidigare forskning om vÄrd- och omsorgspersonalens upplevelser och erfarenheter av att arbeta med ACTION-tjÀnsten Àr knapphÀndig. Syftet med studien var att beskriva vÄrd- och omsorgspersonalens erfarenheter av att stödja Àldre och anhöriga som vÄrdar sina Àldre nÀrstÄende i hemmet, via ACTION-tjÀnsten.

ÖvergĂ„ngen frĂ„n produktorienterade till tjĂ€nsteorienterade företag tillsammans med att revisorn har fĂ„tt bredare arbetsuppgifter har gjort att relationen och interaktionen mellan företag och kunder har fĂ„tt en allt större betydelse. En revisor kan idag erbjuda mer en endast revision och redovisning, vilket har gjort att revisorerna har blivit en typ av konsulter. Hur pass stor betydelse har relationen mellan revisorn och kunden, samt kan den pĂ„verka de berörda parterna pĂ„ nĂ„got sĂ€tt?Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om relationen mellan kunden och revisorn pĂ„verkar kundens verksamhetsstyrning och revisionsbyrĂ„ns marknadsföring.Studien bygger pĂ„ en abduktiv ansats, dĂ€r forskarna vĂ€xlar mellan det induktiva och deduktiva perspektivet. I enlighet med en kvalitativ metod har forskarna sex Ă€ndamĂ„lsenligt utvalda informanter.

Hedersmord Àr ett fenomen som fÄtt mycket utrymme i media. Massmedia belyser betydelsen av kulturen i förhÄllande till mÀns makt och relaterar detta till hedersmord. Media har stor inverkan pÄ vÄra uppfattningar och dÀrför Àr intresset att se vilka uppfattningar och kunskaper samt hur man vet det man vet, innehar informant gruppen, bestÄnde av fem kvinnor och fem mÀn. Syftet med denna studie Àr alltsÄ att beskriva fem kvinnors och fem mÀns uppfattningar kring hedersmord. Metoden Àr kvalitativ med en fenomenografisk ansats.

Bakgrund: Det ?r sjuksk?terskans ansvar att i sin yrkesut?vning bedriva medk?nnande, empatisk, personcentrerad, god och s?ker v?rd. Empatitr?tthet ?r ett fenomen som kan drabba personer i v?rdgivande yrken som m?ter lidande. Empatitr?tthet inneb?r i sin grund djup fysisk, psykisk, social och/eller andlig utmattning och dess manifesteringar ?r m?ngfacetterade.

Sverige Àr under 2010 ett av de lÀnder som satsar mest resurser pÄ FoU. Den svenska lagstiftningen erbjuder icke-noterade bolag tre olika regelverk. Varje regelverk ger i sin tur olika möjligheter för företaget att kostnadsföra alternativt aktivera FoU-kostnader. Tidigare studier har pÄvisat samband mellan faktorer sÄ som rÀntabilitet pÄ totalt kapital, aktiekurs, inkomst samt storlek och valet mellan att kostnadsföra alternativt aktivera FoU-kostnader. Denna bakgrund har lett fram till vÄr forskningsfrÄga: Vilka av faktorerna omsÀttning, soliditet och total FoU- kostnad som andel av omsÀttning kan pÄverka valet av aktivering alternativt kostnadsföring vid redovisning av FoU i forskningsintensiva icke noterade bolag? Syftet med studien har varit att beskriva hur företag redovisar sina FoU-kostnader och pröva sambandet mellan de tre faktorerna hos forskningsintensiva icke-noterade bolag.

SamhÀllets förÀndringar, i och med ökad informations- och kommunikationsteknologi, stÀller ett ökat krav pÄ oss invÄnare som flexibla och nytÀnkande sprÄkskapare. Detta leder till att lÀrare har ett stort ansvar för att lyckas med den grundlÀggande lÀs- och skrivundervisningen i dagens skola. Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares uppfattningar till sin lÀs- och skrivundervisning i de tidiga skolÄren. Genom intervjuer med tolv lÀrare har vi undersökt deras uppfattningar om sin egen lÀs- och skrivundervisning och vad de övervÀger i sitt tillvÀgagÄngssÀtt. Vidare har vi Àven fokuserat pÄ hur lÀrarna uttrycker sig om sina kunskaper samt hur de uttrycker sig angÄende individualisering.Sammanfattningsvis tyder resultatet i studien pÄ att lÀrarna har elevernas bÀsta för ögonen.

Persson, E. (2014). IKT-verktyg vid lÀrande och kommunikation. C-uppsats i Pedagogik. Högskolan i GÀvle, akademin för utbildning och ekonomi Denna undersökning syftar till att undersöka anvÀndandet och det upplevda stödet av IKT-verktyg i kommunikation med och undervisning av studenter bland lÀrare vid Högskolan i GÀvle.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur pedagogerna pÄ en förskola anvÀnder surfplattan som ett didaktiskt verktyg. VÄra förhoppningar Àr att andra pedagoger ska intressera sig för den digitala utveckling som pÄgÄr inom lÀraryrket och utveckla sin digitala kompetens. I teoridelen beskriver vi hur IKT (informations - och kommunikationsteknik) har vuxit fram i förskola och skola samt att somliga forskare ser IKT som nÄgot skadligt för sociala kontakter medan andra menar att det stÀrker samarbete och kommunikation mellan barn. Vi hÀnvisar till Parnell och Bartlett (2012) som beskriver att med hjÀlp av surfplattan kan lÀrandet göras mer synligt i förskolan. Vi har utfört vÄr studie pÄ en förskola, dÀr vi anvÀnt oss av intervju som metod.

Hedersmord Àr ett fenomen som fÄtt mycket utrymme i media. Massmedia belyser betydelsen av kulturen i förhÄllande till mÀns makt och relaterar detta till hedersmord. Media har stor inverkan pÄ vÄra uppfattningar och dÀrför Àr intresset att se vilka uppfattningar och kunskaper samt hur man vet det man vet, innehar informant gruppen, bestÄnde av fem kvinnor och fem mÀn. Syftet med denna studie Àr alltsÄ att beskriva fem kvinnors och fem mÀns uppfattningar kring hedersmord. Metoden Àr kvalitativ med en fenomenografisk ansats.

Bakgrund: Utvecklingen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) har gÄtt snabbt fram och idag lever vi i ett informationssamhÀlle. Studien handlar om lÀrarens IKT-anvÀndning i Ärskurs 1-3 sett ur ett lÀrandeperspektiv. Vi har undersökt alla skolor i en kommun i VÀstra Götaland. Som teoretisk forskningsbakgrund har vi anvÀnt oss av Vygotskijs sociokulturella teori och med stöd av Martons tankar om fenomenografi försöker vi ta reda pÄ lÀrares uppfattningar och erfarenheter av IKT.Syfte: VÄrt syfte med studien Àr att undersöka vad som styr hur och om man anvÀnder datorn i det praktiska arbetet med elever i Ärskurs 1-3, sett ur ett lÀrandeperspektiv. VÄra frÄgestÀllningar utifrÄn syftet Àr; Vad pÄverkar lÀrarens anvÀndning av IKT i undervisningen för elever i Ärskurs 1-3? Vilka förutsÀttningar för anvÀndandet finns det i de skolor som vi undersöker? Vilken uppfattning har lÀraren till att anvÀnda IKT som ett verktyg i ett lÀrandesyfte?Metod: Som metod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ och kvantitativ studie, i form av en triangulering ? enkÀter, observation, samtal.