VĂ„rterminen 2006.

I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden. Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.

Det som var syftet med den hÀr undersökningen var att ta fram en för entreprenöriell samhÀllskunskap som bygger pÄ entreprenöriellt lÀrande och som tar sin utgÄngspunkt i LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik. Den frÄgestÀllning som jag valde att undersöka hÀr med hjÀlp av litteraturstudium var: Hur kan man som lÀrare i grundskolans senare Äldrar arbeta med entreprenöriellt lÀrande i Àmnet samhÀllskunskap sÄ att undervisningen lever upp till LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik i skolan?Resultatet pekar pÄ vikten av mÄngfald nÀr det kommer till anvÀndningen av olika arbetsformer i Àmnet samhÀllskunskap för att kunna nÄ LGR 11:s krav om entreprenörskap och om informations- och kommunikationsteknik med en viss betoning dock pÄ arbetssÀtt dÀr samarbete mellan elever stÄr i fokus. Men resultatet pekar ocksÄ pÄ vikten av fortbildning för lÀrare i Àmnet samhÀllskunskap bÄde nÀr det kommer till Àmneskunskaper och nÀr det kommer till hur man kan anvÀnda informations- och kommunikationsteknik i skolan. .

Föreliggande arbete syftar till att förteckna viktigare termer i informations-dokumentationsomrÄdet. Tyngdpunkten ligger pÄ bibliotek, samhÀllsinformation och datateknik. Detta kan förhoppningsvis vara andra studenter till nytta och glÀdje.Handledare: Göte Edström.

Det som var syftet med den hÀr undersökningen var att ta fram en för entreprenöriell samhÀllskunskap som bygger pÄ entreprenöriellt lÀrande och som tar sin utgÄngspunkt i LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik. Den frÄgestÀllning som jag valde att undersöka hÀr med hjÀlp av litteraturstudium var: Hur kan man som lÀrare i grundskolans senare Äldrar arbeta med entreprenöriellt lÀrande i Àmnet samhÀllskunskap sÄ att undervisningen lever upp till LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik i skolan?Resultatet pekar pÄ vikten av mÄngfald nÀr det kommer till anvÀndningen av olika arbetsformer i Àmnet samhÀllskunskap för att kunna nÄ LGR 11:s krav om entreprenörskap och om informations- och kommunikationsteknik med en viss betoning dock pÄ arbetssÀtt dÀr samarbete mellan elever stÄr i fokus. Men resultatet pekar ocksÄ pÄ vikten av fortbildning för lÀrare i Àmnet samhÀllskunskap bÄde nÀr det kommer till Àmneskunskaper och nÀr det kommer till hur man kan anvÀnda informations- och kommunikationsteknik i skolan. .

Bakgrund: Skiftarbete ?r vanligt inom v?rden och p?verkar sjuksk?terskors h?lsa, prestation och v?lbefinnande. Forskning visar att oregelbundna arbetstider kan bidra till s?mnbrist, stress och f?rs?mrad patients?kerhet. Syfte: Syftet med litteraturstudien ?r att belysa hur skiftarbetet p?verkar omv?rdnadens kvalitet och patients?kerhet samt vilka konsekvenser det f?r f?r v?rden.

Forskning har visat pÄ samband mellan anvÀndning av Informations- och Kommunikationsteknologi (IKT) och stress. GÀllande stress bland ungdomar Àr detta ett fenomen som i allt större utstrÀckning kan skönjas. Ungdomar tar ofta tekniken för given och de har i allmÀnhet stor anvÀndarvana. Informations- och Kommunikationsteknologi har allt mer integrerats i deras vardagsliv och antalet anvÀndare bland ungdomar ökar Ärligen. I den hÀr uppsatsen genomfördes kvalitativa intervjuer med nÄgra gymnasieungdomar, tvÄ killar och tvÄ tjejer frÄn bÄde praktiska och teoretiska gymnasieprogram, i syfte att undersöka om anvÀndningen av kommunikationsteknologi har betydelse för upplevelsen av stress hos gymnasieungdomar.

Reformen Snabbare lagf?ring inf?rdes f?r att p?skynda r?ttsprocessen och effektivisera hanteringen av mindre allvarliga brott. Syftet var att minska tiden mellan brott och lagf?ring samt att effektivisera resursanv?ndningen i utredningsarbetet. Samtidigt har reformen m?tt kritik f?r att inskr?nka r?ttss?kerheten, s?rskilt n?r det g?ller den misst?nktes r?tt till f?rsvar och m?jligheten att ?verklaga.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka uppfattningar som finns angÄende möjligheter och begrÀnsningar för anvÀndandet av informations- och kommunikationsteknik med ett perspektiv pÄ hÄllbar utveckling i grundskolan. Uppsatsen tar avstamp i kvalitativ metod vilken anvÀnts vid intervjuer av lÀrare och IT-pedagoger. Intervjuresultatet visar pÄ att lÀrare stÀller sig positiva till IKT. LÀrarna anser Àven att hÄllbar utveckling Àr betydelsefullt. Samtliga intervjuade pÄpekar vikten av att ha ett tydligt syfte bakom IKT-anvÀndande.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur anvÀndningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen i grundskolans senare del reflekteras i lÀrarstudenternas examensarbeten. UtifrÄn syftet formulerades följande frÄgestÀllning: Hur har anvÀndningen av informations- och kommunikationsteknik i grundskolans senare del reflekterats i lÀrarstudenters examensarbeten? För att undersöka denna frÄgestÀllning har metaanalys anvÀnts som metod oh det sociokulturella perspektivet har utgjort det teoretiska ramverket. Slutsatsen av denna studie Àr att lÀrarstudenternas examensarbeten speglar en utveckling av undervisningen i grundskolans senare del med IKT som bÄde mÄngsidig, snabb och komplex samtidigt somd et finns ett mycket stort behov av kompetensutveckling inom omrÄdet hur informations- och kommunikationsteknik kan anvÀndas i undervisningen i grundskolans senare del..

Bakgrund: Sjuksk?terskors har en nyckelroll i v?rden och vikten av effektiv kommunikation f?r att s?kerst?lla h?gkvalitativ omv?rdnad. Spr?kbarri?rer identifieras som hinder f?r kommunikation och patients?kerhet, d?r anv?ndningen av tolkar kan vara en l?sning men ocks? medf?ra utmaningar. Det ?r av avg?rande betydelse att s?kerst?lla korrekt information och kommunikation f?r att minska risken f?r v?rdsskador och fr?mja patients?kerheten.

This report that is written in cooperation with Peab Sverige AB, studies the information and knowledge management from the production support to the production management. The conclusion of this report is that to have a good and functional information and knowledge management it is necessary that the company has a good way of regain and handling experiences from its projects. The way to do this is to develop the managing system on the production management?s terms. It is also critical to find an easy way for the production management to use the system..

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) anvÀnds dagligen i en organisationsverksamhet. De organisationsmÀssiga förÀndringar som sker inom organisationen bördÄ pÄverka eller pÄverkas av den IKT-utveckling som sker inom organisationen.Uppsatsens frÄgestÀllning Àr om det gÄr att urskilja hur och i vilken utstrÀckning somdetta sker. Detta behandlas i uppsatsen genom att studera olika faktorer sÄsomorganisationens struktur, mÄl och strategi. NÀr informations- ochkommunikationsteknologin förÀndras och utvecklas kan kvalitet och kvantitet förorganisationens produktion förbÀttras. Om det gÄr att faststÀlla vilka faktorer sompÄverkar olika förÀndringar, sÄ skulle man kunna styra effektivisering,konkurrensförmÄga och produktiviteten hos en organisation.I denna uppsats har ett högteknologiskt konsult- och forskningsföretag anvÀnts somundersökningsobjekt.

Koranbr?nningar som en form av offentlig demonstration har varit ett hett ?mne i Sverige de senaste ?ren. ?ven om de tidiga debatterna kring br?nningen av koraner fr?mst kretsade kring huruvida det kunde ses som hets mot folkgrupp eller uppvigling mot etniska grupper, har debatten skiftat de senaste dagarna. ?r 2023 rapporterade S?kerhetspolisen att hotet fr?n terrorism mot Sverige hade ?kat, delvis som en reaktion p? br?nningen av koraner.