Med denna uppsats vill jag komma till någon slutsats om vad meningsfull bildundervisning är. Jag menar att detta bör diskuteras i förhållande till skolans demokratiuppdrag. Genom skrivprocessen har jag gjort vägningar mellan olika perspektiv, men velat lägga eftertrycket på elevperspektivet.Via en litteraturstudie undersöker jag tre olika forskningsperspektiv på bildkommunikation. Bildsemiotiken, som studerar bilden som tecken, fokuserar därmed på bilden i sig. Inom visuell kultur ägnar man sig åt hur det visuella formar vår förståelse av oss själva och världen.

Under våren 2013 genomfördes en fallstudie på en skola i södra Sverige med syfte att undersöka hur utmanande lärandesituationer kan beskrivas samt vilken betydelse erkännande från lärare har för hanteringen av dessa situationer. De utmanande lärandesituationerna återges i denna uppsats genom begreppet; lärandets predikament och kan exempelvis handla om att få alla elever motiverade i ett specifikt undervisningssammanhang eller lösa oförutsedda konflikter. Syftet var också att undersöka en enskild skolkultur och på vilket sätt erkännande från lärare påverkar elevers inställning till skolan. För att uppnå syftet genomfördes intervjuer med 16 elever från en klass i årskurs fem. Genom intervjuerna kunde elevernas upplevelser förstås, beskrivas och tolkas, vilket innebär en kvalitativ ansats.

I studien undersöks sambandet mellan elevers upplevelser av lärarnas formativa bedömningar och effekten av lärandet i ett yrkessammanhang. Tidigare forskning visar att kommunikation kring lärandet är viktigt för att en vidare utveckling ska ske. Framförallt måste de kunskaper som saknas i förhållande till målen definieras av både lärare och elever, samt att målens kvalité är tydlig för båda parter. Avsikten är att öka förståelsen av hur yrkeslärare kan ge eleverna ett yrkeskunnande i linje med nationella målbeskrivningar via sin formativa bedömning. Undersökningen är gjord med kvalitativa forskningsintervjuer i en yrkesförberedande utbildning på två Hotell- och restaurangprogram.

Rapport på rapport visar att elevers psykiska hälsa blir allt sämre. Mental träning är ett samlingsnamn för olika metoder vi kan använda oss av för att träna upp vår mentala styrka. Den här studien belyser detta då det är ett mycket aktuellt ämne och med hjälp av denna empiriska studie kan vi lyfta fram mental träning och varför det är en tolkningsfråga.Med den nya läroplanen (Gy11) har en ny punkt tillkommit i det centrala innehållet, ?spänningsreglering och mental träning? där denna studie är inriktad på det senare, mental träning. Syftet med studien är att undersöka hur verksamma gymnasieidrottslärare tolkar och uppfattar det centrala innehållet spänningsreglering och mental träning i idrott och hälsa 1, samt hur lärarna belyser mental träning ur ett elevperspektiv.För att ta reda på vilka tolkningar som finns gjordes kvalitativa intervjuer med sex stycken idrottslärare runt om i mellersta Sverige.

Detta examensarbete undersöker hur hinduismen och buddhismen framställs i en lärobok för grundskolan 7-9, publicerad 2006. Undersökningen bygger på intervjuer och analyser av sex elever i årskurs nio. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys granskas om det finns ett andrafierande, ett vi och dem sätt att beskriva dessa religioner och om det finns eurocentristiskt formuleringssätt i dessa läroböcker. Undersökningens fokus ligger på om det i läroböckernas framställningar förekommer spår av ett vi- och dom-perspektiv och på vilka sätt dessa eventuella spår då yttrar sig. Eleverna får också ta ställning till om de anser att läroböcker i ämnet religion skulle vinna på fler inslag av verkliga troende individers medverkan ifråga om beskrivningar av vardagen och heliga ceremonier.Resultatet av undersökningen visar att det i läroboken finns spår av ett vi- och dom-perspektiv i någon grad.

Vårt informationstäta samhälle, som är fullt av texter och bilder, ställer krav på oss medborgare både i vårt privatliv och i vårt arbetsliv. Dessa samhälleliga krav innebär bland annat att det inte längre är tillräckligt att kunna läsa och skriva olika texter. Begreppet ?text? har fått en vidgad betydelse och omfattar idag exempelvis även bilder av olika slag.I förskolan och de tidigare åren i skolan, samt vid specialundervisning som exempelvis läs- och skrivsvårigheter används ett vidgat textbegrepp i undervisningen. I de lägre åldrarna är barns bilder en accepterad del av deras språk.

Denna uppsats behandlar a?mnet ho?gpresterande elevers motiv till ho?ga prestationer och resultat i skolan samt det sto?d som dessa elever fa?r. Den utga?r ifra?n ett elevperspektiv och syftet a?r da?rfo?r att underso?ka och bidra med kunskap om hur ho?gpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera pa? vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det sto?d de fa?r i skolan.Tidigare forskning pa? omra?det har visat att elever har fo?rma?gan att prestera i skolan inte a?r en grupp som prioriteras, att ge dessa elever sto?d har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har sto?det till dessa elever o?kat fo?r att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fra?ga om exempelvis forskning.

Min tanke bakom undersökningen är att betygsättning och olika former av bedömningssätt är frågor lärare måste ta ställning till i utövandet av sin yrkesroll, från ett makt- och elevperspektiv. Som lärare har man makten att öppna respektive stänga dörrar för elever, då betyg blir avgörande för elevernas vidare utbildning. Mina frågeställningar är: Vad berättar medieelever om sina upplevelser av att bli betygsatta i media- estetiska ämnen? Hur beskriver medieelever att betygsättning inverkar på deras självbild? Mina informanter går i årskurs 3 på en medieinriktning, på ett estetiskt gymnasieprogram. Med dem gör jag intervjuer där de reflekterar kring att få betyg i media-estetiska ämnen.

Denna uppsats behandlar a?mnet ho?gpresterande elevers motiv till ho?ga prestationer och resultat i skolan samt det sto?d som dessa elever fa?r. Den utga?r ifra?n ett elevperspektiv och syftet a?r da?rfo?r att underso?ka och bidra med kunskap om hur ho?gpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera pa? vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det sto?d de fa?r i skolan.Tidigare forskning pa? omra?det har visat att elever har fo?rma?gan att prestera i skolan inte a?r en grupp som prioriteras, att ge dessa elever sto?d har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har sto?det till dessa elever o?kat fo?r att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fra?ga om exempelvis forskning.

Denna studie undersöker hur gitarrpedagoger kan arbeta för att stärka sina gitarrelevers tilltro till den egna förmågan att kunna spela gitarr. Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer som metod och jag har intervjuat både lärare och elever för att uppsatsen ska innehålla både ett lärar- och elevperspektiv. Jag har använt mig av ett antal begrepp som enligt Albert Bandura (1997) påverkar individens tilltro till den egna förmågan. Dessa begrepp är: Reflektion, Tidigare framgångar (Mastery Experience), Positiv feedback (Verbal Persuasion), Trygghet (Psychological and affective states) och (Bandura, 1997). Det framgår utifrån lärarinformanternas intervjuer att elevernas förmåga att reflektera, se att de har utvecklats och tryggheten på lektionerna är viktiga faktorer för att stärka elevernas tilltro.

Syfte: Avsikten med denna uppsats är att belysa ämnet spanska i dagens mångkulturella gymnasieskola och undersöka hur gymnasieelever ser på språkutveckling och hur de anser undervisningen i spanska bör utformas för att främja såväl språkutveckling som integration. Teori: Jag har i denna undersökning utgått ifrån Vygotskijs (1999) sociokulturella perspektiv på språkutveckling därVygotskij hävdar att det kommunikativa och sociala samspelet är avgörande för ett barns språkutveckling. Utifrån ett sociokulturellt lärandeperspektivet lär sig barnet språk genom socialt samspel och genom att kommunicera med andra människor.Metod: Min undersökning grundar sig på kvalitativa intervjuer med ett urval gymnasieelever som jag undervisar i spanska steg 1-5 på gymnasiet, där jag ställde ett antal frågor om språkutveckling till eleverna . För att dokumentera intervjuerna använde jag datorns ljudinspelningsprogram, varefter jag transkriberade materialet för att slutligen presentera elevernas svar i resultatavsnittet. Med tanke på att informanterna utgjordes av en liten begränsad grupp tillfrågade elever på endast en specifik gymnasieskola, hade de tillfrågade eleverna så olika inbördes bakgrund som möjligt.

Syftet med detta examensarbete har varit mångfacetterat. Vi har undersökt om hur eleverna upplever det informella inflytandet över utbildningen på sina program, generellt sett och i samhällskunskap A. I detta har vi även undersökt skillnader mellan mäns och kvinnors uppfattning av inflytande i detta. Vidare har vi undersökt om eleverna ansett sig ha elevinflytande, och om de är nöjda med inflytandet på sin utbildning. Slutligen är syftet att skapa en modell för utvärdering av elevinflytande.Undersökningen är baserad på en enkätundersökning, som vi har genomfört på fyra program, på en gymnasieskola i Mellansverige.

The intention of my studies is to explore the field of musical learning from the pupil's point of view. This master thesis is the second of two Grounded Theory studies based on interviews.In study no1 Learning of music from the pupils' point of view (Pemsel, 2009) I asked ten pupils, soon to be graduates, to express their own experience of musical learning. The selection of informants was made after reading a questionnaire an- swered by a group of 60 pupils attending different programs at a typical Swedish upper secondary school. The ten selected informants had all chosen several music courses their latest years in school. The questionnaire had two purposes; one was to construct musical profiles of the pupils, the other was to select informants for the interviews.

Detta är en etnografiskt inspirerad studie med vilken jag vill uppmärksamma och aktualisera en grupp gymnasieelevers perspektiv på en arbetsprocess med en estetisk gestaltning. Den studerade elevgruppen består av fyra flickor, en dramaelev och tre musikelever. De genomför arbetsprocessen som en del av ett obligatoriskt 100 poängs projektarbete under sitt andra år på gymnasiets Natur/Estetiska program. Gymnasieskolan där den estetiska gestaltningen tar form ingår i ett internationellt nätverk av gymnasieskolor belägna i 18 europeiska länder. Nätverkets grundtanke är att eleverna genom så kallad internationalisering skall utveckla lärande och förståelse om andra kulturer.

Huvudsyftet med denna undersökning har varit att undersöka och jämföra lärares och elevers uppfattningar av lärares arbete med elevinflytande i engelska A-undervisningen på gymnasiet. Det andra syftet har varit att beskriva hur den nya ämnesplanen för engelska (Gy 2011) förändrats vis-a-vis ämnesplanen och kursplanerna för engelska (Gy 2000) och vad dessa förändringar kan få för effekt på lärares fortsatta arbete med elevinflytande i engelskundervisningen. Undersökningen genomfördes med utgångspunkt i följande huvudfrågeställningar: (1) hur förhåller sig lärare respektive elever till begreppet elevinflytande samt (2) vilka förändringar återfinns i de nya styrdokumenten för engelskundervisningen i Gy 2011 och hur kan det påverka lärares arbete med elevinflytande?Metoderna som tillämpats i undersökningen har varit kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med lärare och elever, en enkätundersökning som riktades till elever och en jämförande textanalys av ämnesplanen för engelska Gy 2011 och Gy 2000. Dessa tre metoder valdes med utgångspunkten att kunna triangulera och på så vis jämföra det insamlade datamaterialet.