Sökresultat:
304 Uppsatser om Barriär landsbygden - Sida 9 av 21
Läs- och skrivsvårigheter i Sydafrika : sett ur fyra lärares perspektiv
Syftet med min undersökning är att undersöka hur lärare i Sydafrika tänker kring läs- och skrivsvårigheter och dyslexi, vad de har för kunskaper och hur de arbetar med dessa elever. Ytterligare ett syfte är att undersöka hur dessa sydafrikanska lärare underlättar samt arbetar i klassrummet med de elever som har läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. För att komma fram till mitt resultat gjorde jag fyra kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i en skola som ligger på den sydafrikanska landsbygden.Under mina intervjuer framkom det att dessa lärare inte var bekanta med ordet dyslexi, detta ledde då till att jag valde att enbart använda ordet läs- och skrivsvårigheter tillsammans med dem. I min undersökning har det visat sig att dessa lärare anser att läs- och skrivsvårigheter är något de har problem med på skolan. Lärarna har bett specialläraren om hjälp men hittills har hjälpen uteblivit.
Folkbibliotekets roll på landsbygden och i staden
The purpose of this master?s thesis is to examine whether the role of a public library in a rural community is different from that of a town library. To answer this, a case studie of two public libraries has been made. Interviews, collection of documents and observations were carried out on location in one public library located in a rural area, and one public library, situated in a town. A modified version of an analysis model, originally developed by Andersson and Skot-Hansen, was used to analyse the data.
Den svenska bredbandsstrategin : Ett delat ansvar
Den här uppsatsen besvarar frågan om hur den svenska bredbandsstrategin är tänkt att förverkligas och hur ansvarsfördelningen ser ut mellan de inblandade aktörerna. Uppsatsen undersöker även mer specifikt hur ansvarsfördelningen och hanteringen ser ut gällande inkludering och exkluderingen vid deltagandet i byanäten. För att kunna besvara syftet utförs en fallstudie i Uppsala län där fyra stycken kvalitativa intervjuer genomförs med de inblandade parterna: Länsstyrelsen, Tierps kommun, Lidén Data Gruppen samt ett byalag i Månkarbo. Det genomförs även en diskursanalys på utvalda dokument publicerade av regeringen. Detta för att se om landsbygdsborna, i bredbandsutbyggnaden, tillskrivits någon roll och i så fall även hur den rollen motiveras.
Pollenallergier i urbana miljöer
Trots att pollenhalterna är högre på landsbygden har allergikerna ändå ökat mest i stadsmiljöer. 85 % av Sveriges befolkning bor i tätorter och allergierna kan kosta samhällen miljarder i form av sjukskrivningar och läkarkostnader. I och med att pollen kan spridas så långa vägar med hjälp av vinden medför det att man vid landskapsprojekteringar inte lägger så stor vikt kring pollen och gör inget heller för att förhindra besvären som uppstår.
Syftet med studien är att undersöka om man vid projektering kan göra något för att underlätta för pollenallergiker i de urbana miljöerna. Målet är att ta reda på om man kan påverka pollenhalten på en viss plats genom förebyggande åtgärder. Resultatet har baserats på en litteraturstudie samt två intervjuer.
Pollenkornen som sprids i stora mängder med vinden kan göra det mer eller mindre omöjligt att skydda sig.
Jana Sanskriti Forumteater, en väg att skapa empowerment? : en etnografisk studie
Uppsatsen har som syfte att utifrån Jana Sanskritis arbete, lyfta upp och diskutera forumteaterns möjligheter att skapa empowerment hos deltagarna. Jana Sanskriti är både en teatergrupp och en rörelse i nordöstra Indien som arbetar med forumteater i den Västbengaliska landsbygden, utifrån en övertygelse att forumteater är en metod som möjliggör en frigörelse från förtryck.   Uppsatsens frågeställningar är: Hur arbetar Jana Sanskriti? Hur kan man skapa empowerment med forumteater som metod? På vilket/vilka sätt stödjer forumteatermetoden skapandet av empowerment för deltagarna?  Studien har en etnografisk ansats. Genom fältstudier hos Jana Sanskriti och en diskussion runt gruppens återkommande arbete i byarna med samma forumteaterföreställning har begreppet empowerment belysts.   Fokus har riktats på föreställningen Shonar Meye som handlar om mäns våld mot kvinnor.  I resultatdelen presenteras Jana Sanskritis arbete, där det också fram- kommer att det är gruppens återkommande besök i byarna med samma  forumteaterföreställning som är den enskilt största faktorn till skapandet av empowerment. .
Strandskydd Jämförelse och tillämpning av ny lagstiftning
Syftet med uppsatsen har varit att jämföra Naturvårdsverkets förslag till en
förändring av strandskyddsbestämmelserna, som kom år 2002, med de nya
strandskyddsbestämmelserna som i fullo trädde i kraft den förste februari år
2010.
Vidare har frågan hur de allmänna intressena tas till vara i
strandskyddsbestämmelserna ställts samt hur förändringarna i lagstiftningen har
påverkat detaljplaneringen av strandområden i tätortsområden.
En fallstudie gjorts över ett strandnära område där ett planförslag har gjorts
för att visa hur de nya strandskyddsbestämmelserna kan tillämpas vid
detaljplanering.
Avgränsningen av arbetet har varit intresseavvägningen mellan de allmänna
intressena och de privata utmed strandkanten vid detaljplanering samt till att
studera strandskyddets påverkan vid detaljplanering i strandnära lägen. De
huvudsakliga källorna har varit Regeringens proposition ?Strandskyddet och
utvecklingen av landsbygden?, Naturvårdsverkets rapport, ?Kartläggning m.m.
"Vem har sagt att man ska tro?" : En kvalitativ studie av religiositet på svenska landsbygden
AbstractThe aim of this study is to examine how individuals, part of a rural Christian parish,express their religiosity and beliefs in a Swedish context. Furthermore this study seeksto understand these religious expressions through different views on social construction,secularization and the privatization perspective, such as lived religion, in particular. Byusing qualitative interviews with 8 individuals analyzed with the theories mentionedabove my results show that secularization has provided many individuals with aChristian identity, however, not necessarily a Christian faith. Instead several of theparticipants show a self-developed religious expression not automatically connectedwith Christian religious practices. One of the participants has, despite a Christiansocialization, developed a non-religious identity.
Vårdpersonalens hygienrutiner i samband med patientarbetet på en vårdcentral på landsbygden i västra Indien : En observationsstudie
Hand hygiene compliance is one of the most important factors to prevent healtcare associated infections (HAI), which can cause unnessesary suffering, prelonged insitutional care, invalidity and higher mortality rate. It has been shown that despite regulations for hygiene compliances in healthcare, these are used unadequately. HAI affects 5-10 % of all patients in industrailized countries, in development countries the number is estimated to be up to 20 times higher. The aim of this study was to illustrate healthcareworkers hygiene compliances in patient care at a rural healthcarecentre in western India. Participant observation was used as a method, fieldnotes was taken for qualitative analysis.
Att skapa en konsumentmedvetenhet
Titel: Att skapa en konsumentmedvetenhet
Författare: Caroline Nilsson
I min studie undersöker jag en viss skolas möjligheter för att öka elevers medvetenhet, då syftar jag på medvetenhet inom livsmedelskonsumtion. Detta gör jag dels med hjälp av tidigare forskning och dels genom intervjuer med elever, lärare och rektor på skolan. Genom intervjuerna har jag undersökt vad skolan har för värderingar gällande undervisning om konsumentmedvetenhet. Jag har också granskat styrdokumenten och det visar sig i undersökningen att skolan har en viktig del i att skapa en medvetenhet hos eleverna. Genom intervjuerna har jag även fått fram hur utbildningen kring medveten konsumtion kan formas.
Personalomsättning på landsbygdsorter: en fallstudie av Polismyndigheten i Norrbotten
Polismyndigheten har under många år haft problem med hög personalomsättning
på landsbygden i Norrbotten. Polisaspiranterna blir efter sin
aspiranttjänstgöring placerade på mindre orter, men många väljer att söka sig
därifrån. Vi har valt att presentera några teorier vilka behandlar
arbetstillfredsställelse, men även berört icke arbetsrelaterade faktorer som
livskvalitet. Med dessa teorier som grund har vi undersökt vad som kan leda
till den höga personalomsättningen och om det finns några faktorer som
Polismyndigheten som arbetsgivare kan påverka. Vi har i vår studie genomfört
en enkätundersökning där aspiranter och polisassistenter fått besvara frågor
beträffande arbetstillfredsställelse och frågor som behandlar de icke
arbetsrelaterade faktorer som kan påverka personalomsättningen.
Undersökningen visar det främst är de ickearbetsrelaterade faktorerna, vilka
påverkar livssituationen, som leder till att
polisaspiranterna/polisassistenterna väljer att byta arbetsort.
Personalomsättning på landsbygdsorter: en fallstudie av
Polismyndigheten i Norrbotten
Polismyndigheten har under många år haft problem med hög personalomsättning på landsbygden i Norrbotten. Polisaspiranterna blir efter sin aspiranttjänstgöring placerade på mindre orter, men många väljer att söka sig därifrån. Vi har valt att presentera några teorier vilka behandlar arbetstillfredsställelse, men även berört icke arbetsrelaterade faktorer som livskvalitet. Med dessa teorier som grund har vi undersökt vad som kan leda till den höga personalomsättningen och om det finns några faktorer som Polismyndigheten som arbetsgivare kan påverka. Vi har i vår studie genomfört en enkätundersökning där aspiranter och polisassistenter fått besvara frågor beträffande arbetstillfredsställelse och frågor som behandlar de icke arbetsrelaterade faktorer som kan påverka personalomsättningen.
Konsten i periferin : En studie av villkoren för kulturskapare på landsbygden i Värmland, med fokus på Alma Löv och konstnärerna Broos
The purpose of this thesis is to examine the political ambitions regarding culture inVärmland, and the situation for artists living on the countryside in Värmland. This meansthat the conditions surronding the artists situation will be looked upon. I have chosen thepolitical document Kulturplanen, created by Region Värmland, as my guideline to whatkind of political view there is on art and cultures role in the region. Furthermore, I havechosen Pierre Bourdieu`s theory about art as a field controlled by and under the influenceof different rules within the filed itself and what or whom has the power to act and be apart of the filed. I also use interviews as my method for this study.
Förbifart Stockholm : Maktförhållanden och ansvar
I Vara kommun samverkar både stat, region, kommun och medborgare i ett projekt för att få fiberbredband på landsbygden. Ett stort förändringsprojekt som involverar många människor och som behöver kommuniceras på ett bra sätt för att skapa förståelse, motivation och engagemang. Syftet med den här uppsatsen har varit att beskriva förändringskommunikation och att kartlägga olika aktörer och kommunikationskanaler som kan vara involverade i en förändringsprocess. Dessutom har syftet varit att få ta del av upplevelsen av den kommunikation som har skett i det här förändringsprojektet i Vara kommun. Studiens fokus resulterade i en kvalitativ design och urvalet av respondenterna som svarade på upplevelsen av kommunikationen gjordes utifrån de föreningsrepresentanter som har varit aktiva i projektet.
Förutsättningar för agriturism i Emilia-Romagna
Agriturism är en relativt ny form av boende på lantgårdar, som är väldigt populärt i Italien. Det finns gårdar som öppnar sina dörrar för gäster med en rad olika aktiviteter. På en gård som bedriver agriturismo kan det finnas båda restaurang, boende, camping, zoo, ridning, matlagningsklasser, vinprovningar mm. Denna kvalitativa studie försöker skapa bättre förståelse för hur bonden/ägaren av en gård med agriturism bedriver sin verksamhet i regionen Emilia-Romagna (Italien). Fokus ligger på hur verksamheten bedrivs utifrån förutsättningarna, hållbarhetsfrågor och marknadsföring.
Förändringskommunikation : Ett fiberbredbandsprojekt i Vara kommun
I Vara kommun samverkar både stat, region, kommun och medborgare i ett projekt för att få fiberbredband på landsbygden. Ett stort förändringsprojekt som involverar många människor och som behöver kommuniceras på ett bra sätt för att skapa förståelse, motivation och engagemang. Syftet med den här uppsatsen har varit att beskriva förändringskommunikation och att kartlägga olika aktörer och kommunikationskanaler som kan vara involverade i en förändringsprocess. Dessutom har syftet varit att få ta del av upplevelsen av den kommunikation som har skett i det här förändringsprojektet i Vara kommun. Studiens fokus resulterade i en kvalitativ design och urvalet av respondenterna som svarade på upplevelsen av kommunikationen gjordes utifrån de föreningsrepresentanter som har varit aktiva i projektet.