BAKGRUND: Barn leker familjeliv på olika sätt, ofta är det mamma-pappa-barn den så kallade kärnfamiljen. I dagens samhälle finns det även samkönade familjer. Med hjälp av forskning och relevant litteratur om familjerelationer har vi undersökt hur familjer levde förr samt hur familjekonstellationer har förändrats. Framförallt har vi fått ta del av barns tankar om familjerelationer.SYFTE: Att undersöka barns tankar kring familjerelationer med fokus på kärnfamilj och samkönad familj.METOD: I vår undersökning har vi använt kvalitativ metod. Vårt redskap är intervjuer både grupp och enskilda intervjuer, 20 barn på en förskola i västra Sverige blev intervjuade.

Rapportens mål är att undersöka i vilken utsträckning de åtgärder som verksamhetsutövare planerar efter en allvarlig olycka eller tillbud vid Sevesoverksamheter faktiskt genomförs. 1999 infördes EU:s direktiv 96/82/EG om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser med farliga ämnen. Detta direktiv benämns Sevesodirektivet och är implementerat i svensk lagstiftning. Verksamheter som innehar en viss mängd farliga ämnen klassas som Sevesoverksamheter vilket innebär särkskilda regler för verksamheterna. Om en verksamhet är klassad som Sevesoverksamhet ska den beslutas vara farlig verksamhet enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO).

Syfte:Att få kunskaper om hur verksamma förskollärare ser på barns utveckling av självkänsla och hur de som förskollärare vill arbeta för att stärka barns självkänsla. Syftet är också att utröna om förskollärare anser att det finns behov av kompetensutveckling vad gäller barns självkänsla. Teori:Daniel Sterns utvecklingspsykologiska teori om barnets medfödda kompetens och utveckling av självet har använts som teoretisk anknytning. Stern menar att spädbarnet från födseln handlar utifrån ett själv och att det har en inneboende kompetens. Barnet har förmågan att söka kontakt och kommunicera med omgivningen.

I detta forskningsarbete har vi velat belysa barns fria lek i åldersindelade grupper på förskolan. Vi har utgått från frågeställningarna vilka lekar barnen väljer, vem de leker med och vilket lekmaterial de väljer. Vidare vad det är som påverkar dem i deras val av lek. De åldersintergrerade grupperna i vår undersökning har varit ett till tre år och tre till fem år.Vi har använt oss av så kallad kvalitativ metod i vår undersökning. Undersökningen genomfördes på två förskolor, där vi var och gjorde vår studie för att undersöka hur leken ser ut.

Samverkan med föräldrar kring barns läsutveckling sker nästan uteslutande genom läsläxor. Studien syftar till att undersöka lärares uppfattningar om föräldrars medverkan i läsundervisningen samt analysera vilka faktorer som påverkar den betydelse föräldrar kan få för sitt barns läsutveckling.Som teoretisk utgångspunkt används ett sociokulturellt perspektiv där en interaktionistisk syn på lärande och utveckling är grundläggande faktorer. En god läsutveckling förutsätter ett dialogiskt möte mellan en elev och en mer kompetent vuxen, ex. en lärare eller en förälder. Studien är kvalitativ och har lärarintervjuer som empirisk grund.

Sammanfattning Titel: Förskollärares syn på små barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation - En studie ur ett maktperspektiv Författare: Therese Månsson Bengtsson På senare år har arbetsverktyget pedagogisk dokumentation blivit ett allt populärare arbetsverktyg i förskolan. Det problematiseras dock att verktyget blivit så pass utspritt som det har i svenska förskolor, då det av personalen kräver ett kritiskt reflekterande förhållningssätt, för att användas på det etiska sätt som det åsyftar. Synliggörandet av barn och deras lärande kan ge en maktutövande effekt inom förskolan som institution. Syftet med studien är att framhäva fyra förskollärares syn på och åsikter om små barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation. Syftet är också att undersöka hur både förskollärarnas syn och arbetsverktyget kan tolkas ur ett maktperspektiv.

Vår undersökning utgår från rektorers förhållningssätt och pedagogers arbetsätt till utomhuspedagogik och varför användandet av utomhuspedagogik i förskolan. Vi har även valt att inrikta oss på utomhuspedagogikens betydelse för barns utveckling och hälsa. Metoden vi använt oss utav är den kvalitativa forskningsprincipen som innebär att vi samlat in data via intervjuer med fyra rektorer och åtta pedagoger. Vi har besökt fyra olika förskolor, där en av förskolorna är en profilerad uteförskola.Resultatet vi fick fram genom våra intervjuer var att samtliga informanter tycker det är viktigt med utomhuspedagogik och att det har en betydelse för barns utveckling och hälsa. Arbetet med utomhuspedagogik skiljer sig från förskola till förskola, då vissa kommit längre i utvecklingen än andra.Av vår undersökning drar vi slutsatserna att de olika förskolorna ser olika på vad utomhuspedagogik är och hur man kan använda det i förskolans verksamhet och att alla rektorer.

Introduktion: Enligt FN:s barnkonvention ska alla barn ha rätt till god hälsa och rätt till sjukvård, som även innefattar tandvård. Sveriges tandvårdslag beskriver hur tandvården ska ge vård på lika villkor till hela befolkningen samt ansvara för gratis tandvård till och med 19 års ålder. Det finns olika orala sjukdomar bland barn och karies är den mest vanliga. Sjukdomsprevalensen ser olika ut i världen och förebyggande insatser som goda kost- och egenvårdsvanor, fluor och regelbunden tandvård är avgörande.Syfte: Syftet är att beskriva hur föräldrars socioekonomiska faktorer påverkar barns orala hälsa.Frågeställningar: Vilken betydelse har föräldrars socioekonomiska faktorer för barns orala hälsa?Metod: En litteraturstudie baserat på vetenskapliga studier från databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Resultatet visar att barns oral hälsa kan påverkas av föräldrarnas socioekonomiska faktorer.

Barnlitteratur kan ha en stor roll i barns utveckling i den tidiga åldern. Detta examensarbete fokuserar på barnlitteraturens betydelse för barn i förskolan och skolan. Syftet med studien har varit att studera hur lärarna använder sig av barnlitteratur och hur litteraturen används i förskolan och skolan. Våra frågeställningar är: Hur väcker pedagoger barns intresse för att läsa? Hur säger pedagoger att de använder sig av barnlitteratur i undervisningen? Vad anser barn om barnlitteratur? De metoder som använts för att besvara frågeställningar har varit intervjuer med lärare och frågor i form av enkäter för barn/elever på två olika skolor.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur stor kunskap pedagoger har om utlandsadopterade barn och deras eventuella språkproblem. De frågeställningar vi ämnade besvara var bland annat vad litteraturen skriver om utlandsadopterade barns språk. Vi ville också ta reda på vad föräldrarna till de utlandsadopterade barnen hade för åsikter om deras barns eventuella språkproblem och hur dessa barnen fått den hjälp de rimligtvis behöver. Vi arbetade enligt trianguleringsmetoden och arbetet inleds med en litteraturstudie, där vi redogör för den forskning vi tagit del av. Därefter följer en enkätundersökning där 15 föräldrar till utlandsadopterade barn deltog.

Denna studie syftar till att, med barns perspektiv, synliggöra barns egna uppfattningar av sin förskolas inomhusmiljö. Vidare är syftet att undersöka hur barnens tal om olika platser kan förstås med utgångspunkt i ett posthumanistiskt perspektiv och teorin om agentisk realism. Studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom intervjuer med barn. Jag har använt mig av intervjumetoden ?walk and talk? , vilket innebär att jag genomfört gåturer tillsammans med barnen i inomhusmiljön.

Denna uppsats är en empirisk studie om hur förskolepersonal resonerar och tolkar lekens betydelse för barns sociala utveckling, lärande och miljö.Vårt syfte med denna fallstudie är att undersöka vad förskolepersonalen på tre förskolor och tre förskoleklasser har för uppfattning när det gäller lekens betydelse. Utifrån vår fallstudie där vi har intervjuat sex förskollärare har vi fått deras tolkningar och syn på leken, lärandet och miljöns betydelse för barns utveckling.I undersökningen har vi arbetat utifrån kvalitativa metoder och djupintervjuer. Totalt har sex personer på tre förskolor och i tre förskoleklasser intervjuats och det har endast varit förskollärare. Intervjuerna har transkriberats och analyserats i sin helhet. Resultatet från de sex intervjuerna av förskollärarna visar att det finns många likheter i deras tolkningar av lekens betydelse.

Lundborg, Heléne & Persson, Anna (2013) Man får inte bestämma allt ? en studie av pedagogers och barns uppfattning om inflytande. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur arbetet med barnens inflytande i förskolan uppfattas av pedagoger och barn. I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) står det att pedagogerna skall arbeta med barns delaktighet och inflytande men enligt forskning i ämnet finner många det svårt att särskilja begreppen och vad de står för (Pramling Samuelsson & Sommer 2011; Arnér 2012; Tullgren 2003; Westlund 2011 m.fl.). Vi har utgått från frågeställningarna: Hur uppfattar pedagoger begreppen inflytande och delaktighet? Hur ser pedagoger på arbetet med barns inflytande i den dagliga verksamheten? Vad upplever barnen att de har inflytande över på förskolan? Som metod för att få svar på dessa frågor har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Sammanlagt har åtta pedagoger och femton barn intervjuats.

Uppsatsen syftar till att öka förståelsen för näringsidkare att vårda, värna och skydda sina varumärken mot degeneration i Sverige och inom EG-samarbetet genom att presentera, analysera och diskutera varumärkesrättens uppbyggnad, degenerationsfenomenet och olika skyddsmöjligheter mot detsamma. I svensk nationell lagstiftning och på EG-rättslig nivå är kravet på särskiljningsförmåga juridiskt grundläggande för varumärkesrättens uppbyggnad. Det finns skyddsmöjligheter antingen genom inarbetning eller registrering av varumärken både i Sverige och inom EG-samarbetet. Namnvalets prägel på särskiljningsförmågan varierar beroende på vilken kategori då det kan finnas deskriptiva, suggestiva, slumpmässiga och fantasinamn som kategorier på varumärkesnamn. Varumärkesdegeneration innebär att varumärkets särkskiljningsförmåga går förlorad, vilket gör varumärket till en allmän generisk beteckning.

Barns postoperativa smärta är ofta underbehandlad, vilket kan försämra upplevelsen av sjukhusvistelsen. Med ökad förståelse och kunskap hos sjukhuspersonal och föräldrar kan bättre hjälp ges. Syftet med litteraturstudien var att belysa postoperativ smärta hos barn. Nio artiklar, funna i databaser, granskades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen gav underkategorier som visade hur barnen hanterade, upplevde och påverkades av sin smärta.