SammanfattningSpråket och hur vi kommunicerar med varandra intresserar mig mycket och det är därför som jag har skrivit denna uppsats.En av lärarens främsta uppgifter på de lägre stadierna i grundskolan är att ge eleverna verktygen för att hitta ett fungerande skriftspråk och att ?knäcka läskoden? som professor Ingvar Lundberg säger. Men hur går det då för de elever som har problem med sin språkutveckling? Hur ser andra lärare på problematiken? Är en dålig språkutveckling en avgörande faktor för att barns läsinlärning inte fortskrider som förväntat? Tas det hänsyn i dagens skola till barn med språkstörning? Genom en intervjuundersökning, vill jag undersöka hur erfarna lärare uppfattar problematiken.Då språket är av yttersta betydelse för människans tänkande, lärande och kommunikation vill jag med den här uppsatsen ta reda på lärares och specialpedagogers uppfattningar om fenomenet ?språkstörning? och även dess inverkan på inlärningen av t.ex. läsning och skrivning.Jag har i min undersökning bland erfarna lärare funnit att de är mycket lösningsinriktade och ägnar sig i mycket hög grad åt att åtgärda problemet istället för att hitta orsakerna till en språkstörning.Vidare kan man säga att en språkstörning först och främst får stora konsekvenser för barnet.

Mathisen, Anna & Wallenborg Carina. Mottagande av Ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige ? en hermeneutisk textanalys. Pedagogik C 30hp VT09. Högskolan i Gävle.

I denna studie ville jag undersöka vad förskolelärare har för uppfattning om barns lärande i utomhusmiljö och hur de tror att miljön påverkar barns lärande. Jag ville även studera hur förskolebarn och förskolelärare använder sig av förskolegården ur ett lärandeperspektiv. Jag valde att intervjua fem förskolelärare och att observera förskolelärare och förskolebarn på deras förskolegård vid tre olika tillfällen. I genomförandet av arbetet använde jag mig av kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet av studien visar att förskolelärare anser att utemiljön är mycket viktig för barns lärande då utomhusmiljön erbjuder många utmaningar där barnets behov av rörelse, lek och lärande tillfredställs.

Denna studie handlar om ungdomar och deras bildarbete i skolkontext. Undersökningenutgår ifrån den sociokulturella perspektiv och den designteoretiska perspektiv. Syftetmed studien har varit att skapa förståelse för hur ungdomar väljer att kommunicerarmed bilder, ikoner och andra symboler i bildarbeten när de gör bildarbete. Studien hargenomförts med kvalitativ metod och urvalet har gjorts i två steg genom subjektivt urvaloch systematiskt urval. Insamling av material har skett genom att ungdomarna fick göraett symboliskt självporträtt samt att ungdomarna intervjuades.

Syftet med studien har varit att synliggöra och analysera bokens och högläsningens betydelse för barns språkutveckling ur ett förskollärarperspektiv. Frågeställningarna har varit hur förskollärare ser på användning av böcker samt hur högläsning blir en del av förskolans vardag. Problemområdet har grundats i att vi av olika erfarenheter har upplevt att boken ofta ses och används som en tidsutfyllnad. Den teoretiska utgångspunkten har grundats i literacy som är ett brett begrepp som traditionellt genomsyrats av barns läs- och skrivutveckling. Literacy som begrepp har utvecklats till att inkludera bilder, språk samt symboler.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidspedagoger använder utomhuspedagogik i sitt arbete, tankarna bakom, och hur de ser på utevistelse i relation till barns välbefinnande. I processen har det funnits en fallstudie där forskarna beskriver naturens inverkan på vår hälsa samt några argument för utomhuspedagogik från läroplanen. Min metod var att intervjua tre fritidspedagoger som är aktiva både i skolan och på fritidsgårdar. Resultaten visar att fritidspedagogerna känner starkt för utomhuspedagogik och för samtliga gäller kontinuitet i skolans verksamhet. Deras huvudsakliga syfte är att skapa nya metoder för att bredda barnens perspektiv och att befästa kunskaper.

Syfte: Studiens syfte var att belysa stödet till barnsjuksköterskor som varit delaktiga i vården av ett döende barn och vid ett barns bortgång. Bakgrund: Barnsjuksköterskor som har vårdat ett döende barn eller varit med vid ett barns bortgång upplever mer känslomässig stress och uppfattar stödet och handledningen som erhålls efter ett barns bortgång som inadekvat. Forskning har visat att barnsjuksköterskor mestadels söker, och finner stöd hos sina kollegor och att mer professionell guidning skulle vara fördelaktig i deras roll som barnsjuksköterska. Design: Författaren använde kvalitativ design till denna studie. Totalt sex intervjuer med legitimerade barnsjuksköterskor utfördes på två länssjukhus i Sverige.

Bakgrund: Barn med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) har svårigheter med uppmärksamhetsförmåga samt impulsivt och hyperaktivt beteende. Arbetsterapeuter genomför interventioner med mål att förbättra barns förutsättningar för lärande och att utvecklas socialt, teoretiskt och aktivitetsmässigt. Studiens syfte är att beskriva arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter på inlärningsförmågan hos barn i åldern 6-12 år med Attention Deficit Hyperactivity Disorder.Metod: Studien är gjord i form av en litteraturöversikt utifrån aktuell publicerad empirisk forskning. Resultatet bygger på 13 artiklar som beskriver effekten av arbetsterapeutiska interventioner.Resultat: Resultatet beskriver hur arbetsterapeuter arbetar med barn med ADHD genom att anpassa miljön, arbeta med barns förmåga att fungera i social kontext, påverka barns kognitiva kapacitet och anpassa aktivitet. Interventionerna beskrevs generellt ha en positiv effekt på den problematik målgruppen barn med ADHD har.Slutsats: Interventionerna påverkar och visar effekt på faktorer viktiga för barns inlärningsförmåga och utveckling.

I takt med den ökade tillväxten ökar mängden avfall. Frågan är vad man skall göra av det. På senare år har hanteringsmöjligheterna av avfall förbättrats markant vilket har lett till avfallet som sådant blivit mer attraktivt exempelvis som energikälla. Avfall är därmed inte bara en belastning utan även en tillgång som kan handlas med som andra varor. Det är naturligtvis positivt även för miljön att avfallsströmmarna rör sig mot platserna där det utnyttjas mest effektivt och samtidigt belastar miljön i minsta utsträckning.

Studien ämnar undersöka den ideologiska grunden för två organisationers arbete mot barnvåld och främjande för barns rättigheter i Guatemala. Organisationerna är IM, Individuell människohjälp och Unicef Sverige. Studiens frågeställning är även huruvida dessa idéer går att relatera till ett rättighetsperspektiv inom utveckling. Den tvådelade frågeställningen syftar till att se undersöka hur synen på rättigheternas roll betonas av det svenska utvecklingssamarbetet och därmed även påverkar synen på organisationernas barnpolitik. Som ett resultat av detta undersöks även på vilket sätt rättighetsperspektivet ser främjandet av barns mänskliga rättigheter inverkar på utveckling som helhet.

Att barns möjligheter till ett lärande är beroende av miljöns utformning är ett framträdande resultat i studien och i förskollärarutbildningens olika kurser. Syftet med följande studie är att undersöka förskollärares uppfattningar kring innemiljöns betydelse för barns möjlighet till lärande. Den belyser också hur förskollärarna axlar det ansvar som det förstärkta didaktiska uppdraget i Lpfö98 [rev10] innebär, samt förskollärares uppfattningar kring eventuella hinder och möjligheter då de iordningsställer förskolans olika miljöer. Studiens syfte och svar på frågeställningar nås med hjälp av en kvalitativ metod, med en fenomenografisk ansats. Empirin består av åtta intervjuer med förskollärare från en medelstor stad i sydvästra Sverige.

Syftet med denna undersökning var att se hur verksamma förskollärare uppfattar förhållandet mellan barns språkutveckling och dess självkänsla samt hur de arbetar för att ge stöd i barns språkutveckling. I bakgrunden har jag tagit upp teorier som går att sammankoppla till mitt ämne, tidigare forskning samt vad styrdokumenten säger om språkutveckling och självkänsla/identitet. För att ta reda på hur språket påverkar självkänslan valde jag att intervjua verksamma förskollärare i den dagliga verksamheten på förskolan genom en kvalitativ intervju.Resultatet av min undersökning visar att trygghet är en av grundstenarna till en god själv-känsla. Förskollärarna är också mycket medvetna om hur viktigt ett bra språk är för att uppnå detta, vilket visar sig då de arbetar kontinuerligt för att främja språkutvecklingen..

I arbetet lyfts fram hur taxivåldet har ökat vidare belyses vilken utsatt arbetsgrupp taxiförare är. Gjorda förbättringar med utrustning i bilen och lagändringar som genomförts behandlas. Avslutningsvis diskuteras hur man ytterligare kan förbättra säkerheten och arbeta mer brottsförebyggande. Teorier som kan belysa faktorer som gör taxiförare till ett attraktiva rånoffer redovisas. Vidare behandlas de typer av gärningsmän som kan vara aktuell för taxivåld.

Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur visuell dokumentation görs tillgänglig för barns reflektion i förskolans verksamhet. Studiens centrala aspekter fokuserar på hur relationer mellan barn och förskollärare skapar en miljö som erbjuder barnen delaktighet i reflektion av visuell dokumentation. Frågeställningarna är:Hur reflekterar förskollärare över barns delaktighet i hanteringen och reflektionsarbetet kring visuell dokumentation?Vem har tillgång till det visuella dokumentationsmaterialet och hur förvaras det? Studien är kvalitativ och genomförs genom intervjuer med åtta förskollärare och en barnskötare. Tidigare forskning redovisas i ett separat kapitel.

BakgrundForskning belyser hur barn påverkas av olika faktorer då det handlar om deras materiella status. De faktorer som har stor betydelse för barn är bland annat; vänner, massmedia, föräldrar, pedagoger, reklam och den rådande norm som finns i samhället. Alla dessa delar har en central och avgörande roll för barns lärande, önskningar och de val de gör för att eftersträva status.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan och föräldrar till barn i förskolan uppfattar barns materiella status, i form av kläder och leksaker. Vi är även intresserade av att undersöka om den materiella statusen kan påverka barns inkludering eller exkludering.Frågeställningar? Hur upplever pedagoger och föräldrar att barn eftersträvar status?? Vilken uppfattning har pedagoger och föräldrar kring barns intresse för kläder och leksaker?? På vilket sätt påverkar kläder och leksaker barns status i barngruppen?? Vilka faktorer påverkar barn att vilja ha materiell status?3MetodStudien är baserad på en kvalitativ metod där intervju använts som redskap, varav vi intervjuat åtta pedagoger samt åtta föräldrar.ResultatVårt resultat visade att föräldrar och pedagoger har en gemensam uppfattning om vad som var statushöjande och populärt bland barnen.