Syftet med denna studie är att undersöka fem Reggio Emilia-inspirerade förskollärares kunskaper om och förhållningssätt till barns begynnande skrivutveckling. Studien syftar också till att undersöka om och i så fall på vilket sätt dessa kunskaper påverkas av Reggio Emilia-inspirationen. Datainsamlingsmetoden som används är kvalitativ samtalsintervju, där respondenternas kunskaper synliggjorts i syfte att utröna tankemönster och kartlägga uppfattningar. Dessa intervjuer har analyserats och sammanställts utifrån fem kategorier. Studien tar sin utgångspunkt i literacy-forskning, som beskriver människans socialisering i den skriftspråkliga världen. Studiens resultat visar att respondenternas kunskaper om barns begynnande skrivutveckling är varierande, och kan ofta härledas till förskollärarnas intresse. Reggio Emilia-inspirationen tycks bidra till en ökad medvetenhet om barns olika uttrycksformer, men tidig skrivutveckling fokuseras inte. Synen på förskolans roll för barns tidiga skrivutveckling framställs betydelsefull och resultatet visar att samtliga respondenter lyfter detta.

Syftet med denna uppsats är att studera tre gode mäns och Överförmyndarförvaltningens roller i förhållande till ensamkommmande, asylsökande barns rättigheter och behov. Studien fokuserar även på relationen mellan dessa. Utifrån lagar och riktlinjer beskrivs deras relation till tre barnperspektiv. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med representanter från Överförmyndarförvaltningen och tre av Malmö kommuns sju gode män. Intervjuerna analyseras utifrån dessa perspektiv och tre begrepp.

This thesis will portray the different types of students at the programs of library studiesin Lund and Umeå.The study is based upon quantitative information gathered from a survey, which wasdistributed to first-year students in Lund and Umeå. The survey was followed by qualitativeinterviews with four students, and with the director of studies from each school.The study shows that the programs, as we11 as the students, are very similar, althoughthere are some minor differences. It seemed that the students at Umeå were moreinterested in culture than those at Lund.A certain connection between the aim at information and the ownership of a computercould be detected. The sex of the students played a major part in their choice of education.The attractors and facilitators, used by Lortie in his study, could also be appliedto the students at the program of library studies in our thesis..

Syftet med denna studie är att tillföra ny kunskap om hur pedagoger verksamma inom förskola och förskoleklass upplever, och förhåller sig till barns konflikter. Studien syftar även till att utforska vilken betydelse pedagoger upplever att känslor spelar, i relation till barns konflikter. För att uppnå studiens syfte användes halvstrukturerad intervju som metod. Empirin i denna studie bygger på två intervjuer med förskoleklasslärare, och fem intervjuer med förskollärare.Studien har visat att pedagogerna upplever arbetet med barns konflikter som meningsfullt. En gemensam nämnare i pedagogernas upplevelser av barns konflikter är att de kan leda till ett bättre klimat i barngruppen.

Socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar börjar se barnen alltmer som egna individer och tar del av barnens berättelser och åsikter. Socialstyrelsen har utarbetat modellen BBIC som står för ?Barns behov i Centrum?. Syftet med BBIC är att stärka barns delaktighet i utredningar, vilket pågår i flera kommuner runt om i Sverige. BBIC har sin grund från den engelska modellen Looking After Children System (LACS).

Denna studie syftar till att beskriva och analysera musikens roll i förskolebarns språkutveckling, med fokus på barns semantiska utveckling. Musikens roll för barns begreppsutveckling testades i en undervisningsmetodik där barn fick höra på en sång. En kontrollgrupp skapades och gavs en annan undervisning, där kontrollgruppen fick höra sången omskriven till en sagoversion. Det som observerades var hur barn reagerar när en vuxen berättar en saga eller när ett de hör en vuxen sjunga, i vilken grad barnen deltar i sagoberättandet/sången samt hur sagoberättande/sång kan bidra till barnens begreppsutveckling. För att mäta barns ordförråd gjordes ett test före och efter undervisningsförsök.

Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv studera barns lekar i förskolans familjerum. De frågeställningar som använts i studiens är: Hur leker pojkar respektive flickor? Vad leker pojkar respektive flickor? Hur förhåller sig pedagogerna till pojkars respektive flickors lek? Empiriinsamlingen har genomförts genom kvalitativa metoder som observationer av barns lekar och pedagogintervjuer. Denna studie visar hur flickor respektive pojkar leker, vad de leker med och pedagogernas förhållningssätt till barns lekar. Vi har kommit fram till att flickornas och pojkarnas lekar är relativt stereotypa, något som pedagogerna förhåller sig till..

Syftet med vårt examensarbete är att utifrån pedagogernas perspektiv studera hur tillhörighet i grupp skapas. Detta gör vi genom att undersöka och analysera barns samspel i förskolan. Det har vi genomfört genom en kombination av en kvalitativ- och kvantitativ studie. Våra frågeställningar innefattar vilka typer av samspel barn konstruerar i förskolemiljö, hur pedagoger talar om barns samspel och synliggörandet av alla barn, samt vilka faktorer som kan påverka barns samspel. I studien lyfter vi olika perspektiv inom samspel, som barnperspektiv, samhörighet, den Närmaste utvecklingszonen, ålderns betydelse för samspel, roller och makt, samt svårigheter i samspel.

The aim of this study was to investigate which elements that functioned in a positive way on the natural behaviors of dairy cattle among KRAV certificated and conventional farms. The study was based on reading of earlier research and completed by interviews with farmers, animal health inspectors and consumers. The results showed us that the KRAV certificated farms used only loose housing barns and that the cattle were allowed a pasturetime of five months, or more, in one year. Our interviews with the consumers confirmed that KRAV was a well known trademark. The conventional farms were more flexible in their choice of housing systems, and used both loose housing barns and barns with the cattle tethered.

Syftet med studien är att ta reda på vilka arbetsformer pedagogerna använder i arbetet med yngre barns inflytande och vilka begränsningar och möjligheter det finns till inflytande i förskolan. Den valda metoden i studien är kvalitativ intervju, där fem pedagoger har intervjuats. Pedagogerna har fått besvara frågeställningar om hur de arbetar med yngre barns inflytande.I resultatet framkom att inflytande är en viktig del i arbetet på förskolan. Det kom fram att pedagogerna använder sig av olika arbetsformer i arbetet med barns inflytande, det kan handla om att skapa handlingsutrymme för barnen. Det kom också fram att inflytande är begränsat exempelvis av regler och att det är pedagogerna som begränsar de yngre barnens inflytande.

Studiens syfte var att belysa barns (3-5år) och förskollärares reflektioner kring barns inflytande och delaktighet, gällande reglers roll i förskolan. Frågeställningarna undersökte hur barns delaktighet och inflytande i medbestämmandet och användandet av regler såg ut på förskolan samt hur förskollärares och barns reflektioner kring reglers syfte överensstämde med varandra. De undersökningsinstrument som användes i studien var kvalitativa intervjuer till barnen och enkäter till lärarna. Sammanlagt intervjuades 32 barn och 16 lärare besvarade enkäter, på fyra olika förskolor. Datamaterialet analyserades och kategoriserades utefter studiens frågeställningar.                                                                                     Det framkom det både skillnader och likheter i barnens och förskollärarnas reflektioner kring ämnet. En stor skillnad som uppmärksammades var att lärarna många gånger påpekade reglerna som ett sätt att skapa ordning och struktur, medan barnen menade att regler var något som lärarna bestämde eller att reglerna fanns för att barnen inte skulle skada sig själva eller andra.

Lek är något som barn har sysslat med i alla tider. Syftet med studien är att belysa vad barn och lärare inom förskola, förskoleklass, skola och fritidshem anser om lek och lärande. Dessutom har syftet varit att ta reda på hur lärarna tror att lek kan påverk barns lärande. Mina övergripande frågeställningar är: Vad är barns och lärares uppfattning om begreppet lek? Vad är barns och lärares uppfattnig om begreppet lärande? Jag har även valt frågeställningen: Vilka effekter anser lärare att tematiskt arbete och lek har på barns lärande? Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer av lärare i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem.

 Denna uppsats berör ämnet barns inflytande i förskolan samt hur pedagogerna i verksamheten arbetar med detta. Inflytande i förskolan handlar om att barnen ska få en möjlighet att kunna påverka sin vistelse i förskolan på ett tydligt sätt (SAOL13, 2006). Vi har besökt två olika förskolor där intervjuer med fyra förskollärare har genomförts angående om och hur de arbetar med inflytande i förskolans verksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogerna arbetar för att låta barnen vara delaktiga och få inflytande i utformningen av verksamheten och vilka möjligheter samt svårigheter de ser i sitt arbete. De olika frågeställningarna som vi har valt att undersöka är Hur möjliggörs barns inflytande i förskolan? Hur arbetar du med barns inflytande i förskolan? Händer det att du ändrar en planerad aktivitet och tar in barns intressen istället? Hur gör ni rent konkret för att få reda på vad barnen vill göra? Hur ser du på barns rättigheter?Vi har genomfört intervjuer med fyra förskollärare, varav två arbetar riktat mot de yngre samt två mot de äldre åldrarna.

Geometri och rumsuppfattning har stor betydelse för förskolebarns lärande i matematik. Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om/hur barns grundläggande rumsuppfattning förändras genom att medvetet arbeta med geometriska grundbegrepp i olika övningar. Studien genomfördes i Skellefteå kommun i förskola och förskoleklass. Vår studie inleddes med en intervju där vi kartlade barns förkunskaper inom ämnet. Under studiens gång använde vi även observation och analysschema.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur olika forskare ser till den fysiska miljöns betydelse för barns utveckling och lärande, samt hur några förskolepedagoger ser på densamma. För att lära mig mer om mitt tilltänkta ämne inledde jag examensarbetet med att fördjupa mig i litteratur om miljöer i förskolan. Jag tog också stöd i Läroplanen för förskolan (Lpfö98), för att därefter genomföra muntliga, kvalitativa intervjuer med fyra förskolepedagoger på fyra olika förskolor. Jag insåg under tidens gång att det inte går att tala om den fysiska miljöns betydelse och påverkan, utan att inkludera lekens betydelse för barns utveckling och subjektskapande. Detta som en följd av att barn lär och utvecklas genom lek och där inkluderas oundvikligen miljön..