Syftet med studien var att beskriva männens upplevelser av att arbeta i ett kvinnodominerat yrke, samt vilka faktorer som har styrt männens yrkesval. Studien bygger på litteratur som belyst området samt personliga intervjuer med manlig personal inom social omsorgsverksamhet som sedan har analyserats. Frågeområden som har behandlats är: könsfördelningen på arbetsplatsen, faktorer som styrt männens yrkesval, upplevelsen av att bemötas annorlunda samt viktiga faktorer för att få fler män att arbeta inom social omsorgsverksamhet och effekten av det. Studien visar att männen upplevde sitt arbete som positivt och tillfredsställande trots att de flesta av dem inte medvetet sökt sig till yrket. Studien visar även att männen inte upplever att de blir annorlunda bemött av varken brukare eller arbetskollegor.

Med vårt examensarbete ville vi ta reda på hur flickor i skolår nio med olika etniska bakgrunder förhåller sig till teknik. Syftet med arbetet var att ta reda på om flickor var tekniskt intresserade samt vad som påverkade deras studie- och yrkesval. Vi har även undersökt hur flickor med olika etnisk bakgrund kunde samarbeta med varandra. Vi arrangerade en aktivitetsdag då flickor från två skolor i Skåne med olika etniska bakgrunder träffades och genomförde ett antal tekniska övningar. För att bredda underlaget intervjuade vi en studie- och yrkesvägledare och ett antal representanter för gymnasieskolor med teknisk profil under ?Gymnasiemässan?. Resultatet av vår undersökning är att flickorna inte är otekniska..

En av grundskolans uppgifter är att bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av den egna klassbakgrunden. Därmed läggs ett stort ansvar på skolan, och indirekt ett ansvar på studie- och yrkesvägledarna. Utifrån detta är syftet med denna studie att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på grundskolan hjälper elever att inte begränsas av sin klassbakgrund vid studie- och yrkesval, samt att analysera huruvida detta arbetssätt utmanar eller reproducerar rådande klasstrukturer. För att få svar på detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare som arbetar på skolor som skiljer sig åt vad gäller elevernas föräldrars utbildningsnivå. Analysen bygger Hodkinson och Sparkes careershipteoris begrepp kapital, habitus, handlingshorisont och pragmatisk rationalitet. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna försöker arbeta med att öka elevernas kunskap om sin kontext, öka deras mottaglighet för nya yrken, ge dem kunskap om omvärlden samt ökat självförtroende och självkänsla. Studie- och yrkesvägledarna arbetar alla med någon av dessa saker men de uttrycker att de hade velat arbeta med fler delar om de hade haft mer resurser.

Synen en individ har på arbete och tron på sin förmåga inom yrkeslivet formas i många fall redan under tonåren. Anknytningsrelationerna till föräldrarna och det sociala stödet inom en familj påverkar den enskilda individens karriärsidentitet och framtida yrkesval. Studien syftar till att belysa aspekter av hur den upplevda synen på tonåren i efterhand gällande familjerelationer, skolgången och synen på arbete har spelat roll för enskilda individers nuvarande yrkesval, karriärsidentitet, och tron på den egna förmågan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer av en grupp chefer (med 5 chefer och 4 icke-chefer), och visade bland annat på att cheferna upplevde ett större socialt stöd från sin familj under tonåren, jämfört med icke-cheferna. Resultatet diskuteras utifrån aspekter som berör det sociala stödet betydelse för framtida karriärsval, och vikten av skolans betydelse för framtida yrkesval och karriärsidentitet.

Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad. På arbetsmarknaden utgör kvinnor med utbildning från social omsorg alternativt socionomutbildning 85 procent av arbetsdeltagarna. Detta är bakgrunden till studiens syfte som är att undersöka vad som påverkat studenternas yrkesval och vilka föreställningar som förekommer om yrket. Vidare är syftet att undersöka om det finns likheter och skillnader i männens och kvinnornas tankar och upplevelser om yrkesvalet. En kvalitativ metod har tillämpats i undersökningen.

Syftet med denna undersökning är att undersöka och få mer kunskap om sexton barns tankar om sin framtid. Inom begreppet framtid har vi begränsat oss till barnens framtida yrkesval kopplat till deras möjligheter och nuvarande skolgång. Undersökningen utgår i grunden från ett barnperspektiv för att öka vår förståelse för hur barnen tänker om sin framtid. Vi vidrör i teoridelen områden som barns uppväxtvillkor, motivation, arbetsmarknad och skola. Urvalsgruppen som ligger som grund för undersökningen består av sexton barn i åldrarna elva och tolv. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod men resultatet har även antagit en kvantitativ ansats.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vad som påverkat olika lärare i deras yrkesval. För detta syfte har jag använt mig av två typer av kvalitativ metod, dels livshistoria och dels kvalitativ intervju. Jag har interv-juat fyra naturvetenskapslärare och tre lärare inom humanistiska ämnen. I bakgrunden redogör jag för naturve-tenskapens historia och jag diskuterar även om naturvetenskapen befinner sig i kris eller inte. Resultatet visar att lärarna ofta görämnesvalet tidigt i livet och att uppväxtmiljö och skola spelar roll för att utveckla dessa intressen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur det kommer sig att kvinnor gjort ett otraditionellt yrkesval och sökt sig till en stålindustri samt vad som påverkar deras upplevelse av arbetet. Vi var intresserade av att få en ökad kunskap och förståelse då det finns lite dokumentation om företeelsen samt att förväntade yrkesval utifrån kön blir ett hinder för både individen och arbetsmarknaden. Studien har genomförts på ett, av lång tradition, mansdominerat företag inom stålbranschen; Uddeholm Tooling, Hagfors. Genom intervjuer med tillsvidareanställda kvinnor på kollektivsidan har data till denna kvalitativa studie insamlats. En grundläggande faktor till kvinnornas yrkesval som framträder, är att det funnits faktorer under deras uppväxt och i vuxen ålder som fungerat som förebilder eller haft en stödjande funktion för yrkesvalet.

Studie- och yrkesvägledning ska bidra till att ge eleverna användbara kunskaper och färdigheter i form av praktiska arbetslivserfarenheter, studiebesök eller utbildningsinformation. Möten med studie- och yrkesvägledare ska bidra till att öka möjligheten för elever att fatta väl övervägda studie- och yrkesval. Uppsatsen syftar till att få en fördjupad kunskap om arbetet med studie- och yrkesvägledning. Fokus ligger på hur studie- och yrkesvägledare upplever organisation, ledarskap och kommunikation på skolorna.. Empirin är grundad på sammanlagt nio intervjuer med rektorer och studie- och yrkesvägledare som arbetar på fem olika skolor i fyra olika kommuner i Norrbotten.Resultatet påvisar att det fortfarande finns mycket att utveckla i arbetet med studie- och yrkesvägledning inte minst när det gäller samarbetsformer, kommunikation och ledarskap.

Ett studieområde inom arbetspsykologin utgörs av yrkesvalspsykologin. Yrkesvalet kan påverka på både individ- och organisatorisk nivå. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva varför skolkuratorer har valt detta specifika yrke. Påverkades valet av yrke av individuella arbetsrelaterade behov och personlighetstyp? Ansåg skolkuratorerna att de fick använda sig av sina arbetsrelaterade behov i yrkesvardagen? Ett personlighetsinventorium, ett självskattningsformulär och en intervju var de metoder som användes i studien.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur yrkesverksamma utbildade fritidspedagoger såg på sin yrkesroll och sina arbetsuppgifter. Syftet var också att ta reda på varför de hade valt sitt yrke. För att söka svar på detta gjorde jag kvalitativa forskningsintervjuer med sju personer som var utbildade fri-tidspedagoger, eller som har arbetat inom fritidshem i över 15 års tid. Intervjuerna som tog mellan 15 och 40 minuter var utformade för att bland annat ge svar på vad en fritidspedagog är och gör och om det var någonting man ville ändra vad gäller sin yrkesroll. Frågorna skulle även ge svar på om diskus-sion kring yrkesrollen hade förts i arbetslaget samt varför man hade valt yrket och om man var nöjd med sitt yrkesval.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskoleklassbarn konstruerar sina tankar om framtiden med avseende på yrkesval. Vi vill undersöka vad barn, i två socioekonomiskt skilda stadsdelar, har för tankar om sitt framtida yrkesval och vad den sociala miljön i dessa stadsdelar kan ha för inverkan på dessa barns tankar. Frågeställningar:? Vad har barn från två olika förskoleklasser för tankar om sina framtida yrkesval?? Är det möjligt att urskilja huruvida den sociala miljön har inverkan på barnens tankar om det framtida yrkesvalet?? Är det möjligt att urskilja några skillnader mellan flickornas och pojkarnas tankar om sitt framtida yrkesval?Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört vår studie i två stadsdelar i Göteborgs stad, en socioekonomiskt stark och en svag. Vi har gjort undersökningen i två förskoleklasser på två olika skolor.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva vad verksamma trä- och metallslöjdlärare anser om sitt yrkesval samt att försöka utröna vilka bakomliggande faktorer som har lett fram till dessa personers val av yrke. Det finns en stor spridning både gällande ålder på mina respondenter och gällande antal år som de har undervisat. Av de sex respondenterna är tre kvinnor och tre män. För att svara på studiens syftet genomförde jag semistrukturerade intervjuer med mina respondenter. Undersökningen visar att den enda fråga där mina respondenter var helt överens var frågan om hur de upplevde skolslöjden under sin egen skolgång.

Studie- och yrkesvägledning ska bidra till att ge eleverna användbara kunskaper och färdigheter i form av praktiska arbetslivserfarenheter, studiebesök eller utbildningsinformation. Möten med studie- och yrkesvägledare ska bidra till att öka möjligheten för elever att fatta väl övervägda studie- och yrkesval. Uppsatsen syftar till att få en fördjupad kunskap om arbetet med studie- och yrkesvägledning. Fokus ligger på hur studie- och yrkesvägledare upplever organisation, ledarskap och kommunikation på skolorna.. Empirin är grundad på sammanlagt nio intervjuer med rektorer och studie- och yrkesvägledare som arbetar på fem olika skolor i fyra olika kommuner i Norrbotten.Resultatet påvisar att det fortfarande finns mycket att utveckla i arbetet med studie- och yrkesvägledning inte minst när det gäller samarbetsformer, kommunikation och ledarskap.

I vårt examensarbete har vi velat belysa eventuella beröringspunkter mellan de två utvecklingspsykologiska stadieteorier vi redogjort för och hur barn och ungdomar i åldrarna 6, 12, 15 och 19 år ser på sin studie- och yrkesframtid. Vidare har vi velat undersöka studie- och yrkesvägledares möjligheter, ur elevens perspektiv, att göra insatser i ett tidigare skede än vad som ofta görs idag. Vi har funderat över om valen inför framtida studie- och yrkesval görs vid rätt ålder. Ytterligare en fråga vi försökt besvara är om eleverna har någon form av genomtänkt tänkande då det gäller deras framtida studier och yrke. Vi har använt oss av kvantitativ metod, i form av enkäter, i årskurserna sex, nio och i årskurs tre på gymnasiet.