Syftet med studien är att beskriva hur några pedagoger i sitt arbete upplever dramats och dansens inverkan på Barns utveckling och lärande i förskolan. Utifrån detta syfte ställs en forskningsfråga så att en djupare förståelse för undersökningen kan bildas. För att besvara forskningsfrågan gjordes kvalitativa intervjuer med fem olika pedagoger som var insatta i ämnet. Vår studies teoretiska utgångspunkt är Lev Vygotskijs sociokulturella teori på lärande som grundar sig på att att allt lärande sker i gemenskap med andra. Studiens resultat visar att pedagogerna såg många fördelar i arbetet med drama och dans, till exempel gynnar dessa uttrycksformer barns självkänsla vilket är viktigt för att kreativiteten ska växa och detta är en förutsättning för Barns utveckling och lärande..

De flesta lekforskare är eniga om att barn lär sig när de leker och att lek har betydelse för Barns utveckling. Syftet med denna undersökning var att studera vilka uppfattningar pedagoger har om lek och hur de använder lek för barns lärande i undervisningen i sina tre förskoleklasser. I studien intervjuades sex pedagoger, två barnskötare, två förskollärare och två fritidspedagoger. Resultatet visade att pedagogerna uppfattar lek som viktig för barnens lärande och utveckling och att den använder sig av både fria och styrda lekar i undervisningen..

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse leken har för barns språkutveckling och hur pedagoger använder sig av leken för att stimulera barns språkutveckling. Studien utgår ifrån teorier av Vigotskij och Piaget som forskat om Barns utveckling och lärande. I undersökningen använder jag kvalitativa intervjuer för att ta reda på pedagogernas tankar om lek och dess betydelse för barnens språkutveckling. Resultaten visar att samtliga pedagoger har synpunkter som stödjer att leken har stort betydelse för barns språkutveckling. De använder en mängd olika metoder för att stimulera språket genom lek..

SammanfattningSyftet med det här arbetet är att undersöka hur pedagoger tänker kring lekens betydelse förBarns utveckling, pedagogernas synsätt och delaktighet. Jag har använt mig av ämneslitteratursamt intervjuat 4 pedagoger som arbetar i en förskola men med 2 olika åldersgrupper.Resultatet visar att pedagogerna anser att leken har stor betydelse för Barns utveckling ochlärande inte minst i sociala sammanhang. Lek och lärande går hand i hand. Det skall varalustfyllt att lära. Att leka stärker barnen både som grupp och som individ.

Syftet med den här studien är att undersökaoch få en fördjupad förståelse för hur förskollärare ser på förskolans fysiska miljö och dessbetydelse förBarns utveckling och lärande. Frågeställningarna studien utgår ifrån är följande: Hur utformas förskolans fysiska miljö?och Hur uppfattar förskollärare den fysiska miljöns betydelse för Barns utveckling och lärande?I studien intervjuades sex förskollärare från sex olika förskolor inom samma kommun. Resultatet av studien visar att samtliga förskollärare har en uppfattning att förskolans fysiska miljö är av betydelse för Barns utveckling och lärande. Det förskollärarna framhåller som betydelsefullt är att den fysiska miljön både kan främja och hämma Barns utveckling och lärandeexempelvis genomförskollärares syn på lokaler och deras syn på tillgängligheten av material.

Medveten motorisk träning har visat sig vara gynnsamt för barns senare skolprestationer. Det här antyder tidigare forskning som menar att det finns ett samband mellan barns motorik och deras koncentrationsförmåga och skolprestationer. Den här studien handlar om förskollärares föreställningar om barns motorik och hur förskolans utemiljö används för att stimulera barns motorik. Studien syftar till att beskriva vilket kroppsligt lärande som stimuleras i förskolans utemiljö. Studiens två frågeställningar berör förskollärares upplevelse av vilket kroppsligt lärande som sker hos barn i förskolans utemiljö samt förskollärares erfarenheter av barns motoriska utveckling i förskolans utemiljö.

BAKGRUND:Utomhuspedagogik är något vi uppmärksammat bli mer och mer vanligt att arbeta med runt om på förskolorna. Dock blir utflykterna i förskolorna färre, och utemiljöerna blir begränsade av olika faktorer. Förskolegården blir då allt viktigare för barns intellektuella förståelse för sin närmiljö. Att arbeta i utomhusmiljön är ett processinriktat arbetssätt där miljön blir till en medupptäckare i barnens lek, lärande och utveckling. Det utmanar pedagogens roll och ställer krav på de miljöer som förskolan erbjuder.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur verksamma pedagoger i förskolan resonerar kring användandet av utomhuspedagogik och utomhusmiljö som ett pedagogiskt verktyg för Barns utveckling och lärande.METOD:Vår studie utgår från en kvalitativ metod.

BAKGRUND: Bakgrunden belyser, med hjälp av litteratur och forskning, motorikensbetydelse för Barns utveckling. Som en röd tråd beskrivs motoriken iförhållande till barns fysiska, sociala, emotionella och kognitivautveckling. Pedagogens roll och synsätt skildras, samt en kortarebeskrivning av Läroplanens innehåll om motorik.SYFTE: Syftet med undersökningen är att ta reda på om pedagoger idagarbetar med motorik i förskolan. Vi vill undersöka vad pedagoger harför syn på barns motoriska träning, samt hur ofta motorikenåterkommer som en del i verksamheten. I studien används kvantitativ enkät, med positivistisk grund, somundersökningsredskap.

Syftet med denna studie var att belysa hur åtta pedagoger som är verksamma i de lägre årskurserna ser på klassrummet som arbetsfält, när det gäller att stimulera barns motoriska utveckling. Arbetet baserar sig på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer.Våra slutsatser av resultatet är att pedagogerna visar att de har förståelse för barns motoriska utveckling. Trots detta råder det en brist på medvetna motoriska rörelseövningar som är integrerade i undervisningen. Teoretisk medvetenhet kring motorikens betydelse har inte i undervisningen gett praktiskt resultat..

Syftet med studien är att få fördjupad förståelse om pedagogers syn på lekens betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan, samt pedagogers roll i detta. I studien används metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare. Resultatet visar att studiens förskollärare är medvetna om lekens betydelse och att den är oerhört viktig för barns lärande och utveckling. Leken är grunden till barns möjligheter att utveckla sitt lärande, anser förskollärarna.

Denna C-uppsats handlar om hur en utemiljö kan vara en inspirerande arena för Barns utveckling och lärande samt hur det kan gå till när det ska skapas en ny utemiljö på en specifik förskolegård. Vi formulerade tre forskningsfrågor som skulle göra det möjligt att uppnå vårt syfte: Vad hade pedagogerna tänkt på vid utformningen av den nya utemiljön? På vilket sätt har barnen fått vara delaktiga att utforma utemiljön? Hur skapas tillfällen för utveckling och lärande i utemiljön? För att få svar på våra forskningsfrågor använde vi oss av gåtur, fokusgruppsamtal och barnintervjuer. I vår studie deltog tio pedagoger och 17 barn. Resultatet visade att pedagogerna hade många tankar om utformningen av utemiljön som handlade om tillgängligheten av olika material, möjligheten att experimentera och träna sin motorik men också att barns delaktighet och inflytande inte tillvaratagits i någon högre grad.

BAKGRUND: Inledningsvis ges läsaren en introduktion genom en återblick i hur pedagoger förri tiden såg på rörelsens betydelse för Barns utveckling. Detta följs av en kortsammanfattning om förskolans utveckling i Sverige. Efter det beskrivs tidigareforskning om Barns utveckling inom motorik, språk och självkänsla samt vadforskningen säger om rörelselekens betydelse. Därefter kommer en beskrivning avnyare forskning om pedagogers uppfattningar kring rörelsens betydelse.Avslutningsvis beskriver vi rörelsens betydelse för barns hälsa.SYFTE: Vårt syfte är att undersöka nio förskollärares uppfattningar om den organiseraderörelselekens betydelse för Barns utveckling. För att utföra denna undersökningvill vi även ta reda på hur dessa förskollärare arbetar med rörelselek och vad depraktiskt gör under de stunderna.METOD: Metoden som vi valt är en kvalitativ metod med inspiration av fenomenografi.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers syn på bedömning i den dagliga verksamheten i förskolan. Studien ämnade även belysa hur pedagoger arbetar för att följa Barns utveckling. Det aktuella ämnesområdet skildrades också ur ett historiskt perspektiv. Som metod användes kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades sex stycken pedagoger och undersökningsmaterialet analyserades med hjälp av en fenomenografisk ansats.

Den motoriska utvecklingen är en viktig del i Barns utveckling och för att den ska bli så bra som möjligt måste barnet lära känna sin kropp för att kunna utvecklas. Därför måste det finnas tillgångar till olika men samtidigt bra möjligheter för lek och lärande. Läroplanen för förskolan, LpFö98, tar upp att verksamheten ska vara stimulerande och utmanande för barnens lärande och det är en del av pedagogernas uppgifter. Mitt syfte är att utveckla förståelse för vad förskollärare ser för samband mellan den organiserade rörelseleken och Barns utveckling. Jag vill även ta reda på hur förskollärare arbetar med den organiserade rörelseleken vad de praktiskt gör under rörelseleken.

Springa, hoppa, klättra!- Barns grovmotoriska utveckling i förskolan.