Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra barns perspektiv i en samling och hur pedagogerna bemöter barns perspektiv i samlingen. En kvalitativ forskningsmetod ligger till grund för arbetet och bygger pÄ en fenomenologisk teori. Studiens data samlades in med hjÀlp av observationer pÄ en förskola norr om Stockholm. Resultatet visar att barnen kroppsligt uttrycker sina upplevelser och erfarenheter av samlingen, dÀr olika former av passivitet och motstÄnd var förekommande hos barnen. Studien visar Àven pÄ att barnen ofta söker sig till varandra med avsikten att ingÄ i sociala gemenskaper, dela glÀdje och upplevelser.

Denna studie handlar om musikaktiviteter i förskolan och bygger pÄ kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer i verksamheten. Syftet Àr att fÄ ökad förstÄelse för förskolans arbete med musik och fÄ insikt kring vilken roll pedagogerna har för barnens musikaliska utveckling. Resultatet visar pÄ att musiken utgör en stor del i förskolan men pedagogerna saknar musikalisk utbildning, de eftersöker till viss del större kompetens genom bredare utbildning i lÀrarhögskolan. Resultatet visar att de planerade musikaktiviteterna styrs av pedagogerna och anvÀnds frÀmst som ett verktyg för social och sprÄkligutveckling. Jag har ocksÄ kommit fram till att barnen pÄ förskolan anvÀnder sig av musik i sin fria lek..

En studie inom förskolan i syfte att se till hur man arbetar med sprÄkligmedvetenhet. Studien har utförts pÄ en förskola med 12 barn i en femÄrsgrupp. Med metoden stimulated recall har jag gjort videoobservationer, observationer samt fört samtal med de tvÄ aktuella förskollÀrarna efter att gjort observationerna.Tanken med studien var att undersöka pÄ vilket sÀtt förskollÀrare frÀmjade barns sprÄkutveckling samt hur de tog tillvara barnens egna erfarenheter. I och med att jag innan studiens genomförande visste att man pÄ den aktuella förskolan aktivt arbetade med sprÄklig medvetenhet sÄ ökade det mitt intresse för studien betydligt. Med detta i Ätanke sÄ kom jag ocksÄ fram till hur man som förskollÀrare kan frÀmja barns sprÄkliga medvetenhet och utveckling genom att pÄ ett professionellt sÀtt utgÄ ifrÄn deras egna  rfarenheter.

Malmö högskolaLÀrarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk pÄbyggnadsutbildningVÄrterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande ? pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment ? the teacher?s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka pedagogers, Är F ? 3, medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem.

Detta arbete handlar om pedagogers förestÀllningar om barns kompetens och hur det pÄverkar arbetet med demokrati i förskolan. I den nya lÀroplanen lÀggs stor vikt vid barns inflytande. Trots det finns det mycket lite forskning om just barns inflytande i förskolan vilket vÀckte vÄrt intresse. Syftet Àr att fÄ en inblick i hur pedagoger ser pÄ begreppen demokrati, delaktighet och inflytande och hur det prÀglar det pedagogiska arbetet. Vi vill Àven fÄ en inblick i hur pedagogers syn pÄ barn pÄverkar detta arbete.

Syftet med denna undersökning var att genom kvalitativa intervjuer belysa hur personal pÄ tvÄ förskolor, dÀr man arbetar med TAKK (Tecken som Alternativ/Kompletterande Kommunikation), ser pÄ anvÀndningen av TAKK i arbetet med barn i Äldrarna ett till fem Är. VÄra frÄgestÀllningar Àr om personalen anser att anvÀndning av TAKK gynnar barnens sprÄkutveckling och om det gynnar samspelet i barngruppen. VÄrt resultat visar att vÄra informanter anser att TAKK gynnar alla barns utveckling i sprÄk och samspel. De barn som Àr i behov av det stöd som tillÀmpningen av TAKK kan medföra kan samspela och kommunicera med de andra barnen pÄ grund av att alla barn i barngruppen Àr med i integreringen av TAKK i förskolan. Genom ett fungerande samspel minskar konflikterna mellan barn. VÄr slutsats visar pÄ att TAKK gynnar alla barns sprÄkutveckling oavsett om det finns ett direkt behov av kommunikationsstöd eller inte..

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur den sociala kompetensen yttrar sig i barns rollekar. I arbetet försöker vi definiera begreppen social kompetens, rollek samt belyser hur den sociala kompetensen yttrar sig i rolleken genom litteraturgenomgÄng och observationer. Vi har genom vÄrt arbete kommit fram till att den sociala kompetensens yttringar i barns rollek Àr tydliga, dÄ de i rolleken mÄste samarbeta med varandra för att föra leken framÄt. Den sociala kompetensen yttrar sig pÄ mÄnga sÀtt i rolleken dÀr de mest framtrÀdande sociala beteenden Àr samarbete, turtagande, förmÄga att kunna lösa konflikter och samförstÄnd..

VÄr avsikt med denna uppsats var att undersöka huruvida det finns skillnader i tankar kring och arbete med lÀs- och skrivsvÄrigheter, om utbildade lÀrare Àven har kunskaper i neurovetenskap utifrÄn vidare utbildning. För att undersöka detta har vi valt att anvÀnda oss av ett frÄgeformulÀr bestÄende av kvalitativa intervjufrÄgor som metod för insamlig av data. Sex lÀrare deltar i undersökningen varav hÀlften av dessa Àven har en utbildning inom funktionsinriktad musikterapi, vilken har sin grund i neurovetenskap. Forskningsbakgrunden visar pÄ vad forskare anser inom omrÄdet neurovetenskap kopplat till pedagogik och lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi har Àven redogjort för den funktionsinriktade musikterapin som metod.

Lek Àr ett ord som enligt forskare Àr svÄrt att definiera. Den gÄr dock att förklara som ett ursprungligt och omedelbart fenomen i alla mÀnniskors liv som Àr tydligast under barnÄren. Leken kan tolkas som en inre drift hos barn som startar av sig sjÀlvt utan att barnet behöver anstrÀnga sig. Det Àr dock viktigt med vuxnas nÀrvaro och stöd för att leken skall kunna utvecklas hos barnen pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt. Forskning visar att förskollÀrare anser att leken hjÀlper barn att utveckla sin identitet, empatiska förmÄga, normer, vÀrderingar och attityder.

Syftet med vÄr studie var att att se vilka diskurser som finns kring barnperspektivet bland socionomer verksamma inom barn- och ungdomsenheter. Genom att identifiera diskurser kring detta begrepp var Àven mÄlet att kunna bidra med ny kunskap kring hur barnperspektivet kommer till utryck och tolkas av utredarna. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa enkÀter med öppna frÄgor. EnkÀterna delades ut till socionomer verksamma inom barn- och ungdomsenheter i Ätta kommuner i Sverige. Resultatet har sedan tagits fram med hjÀlp av diskursanalys.

Arbetet behandlar barns tankar och kĂ€nslor kring kris och sorg, sett ur deras perspektiv. Även hur man enligt barnen ska möta dem dĂ„ de befinner sig i en svĂ„r situation tas upp. Empiriinsamlingen genomfördes genom kvalitativa gruppintervjuer med barn i förskola och skola. Det som starkast framkom under arbetet var att barnen vill bli mötta pĂ„ vĂ€ldigt olika sĂ€tt. Detta innebĂ€r att man som pedagog mĂ„ste vara öppen för olika reaktioner och ta sig tid att möta barnet samt vĂ„ga bryta den vardagliga verksamheten..

LĂ€rarlag under utveckling.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna utformar miljön pÄ förskolan sÄ att den tilltalar barn för utveckling, lek och lÀrande. FrÄgestÀllningarna gÀller pÄ vilka sÀtt miljön pÄ förskolan ger barn möjlighet att utvecklas i likhet med lÀroplanens mÄl och hur barns synpunkter tas tillvara vid skapandet av miljön. För att fÄ underlag till arbetet frÄn praktisk verksamhet i Àmnet gjorde jag observationer pÄ tre olika förskolor och intervjuade tre pedagoger. Resultatet visade skillnader i pedagogernas utformande av miljön pÄ förskolan. Utformningen av miljön sÄg olika ut pÄ förskolorna liksom tillvaratagandet av barnens synpunkter.

I Lpfö 98 rev. 2010 (Skolverket, 2011) beskrivs det under Förskolans uppdrag att barnska fÄ möjlighet att uttrycka sig genom de olika estiska uttrycksformerna och att detfrÀmjar barns utveckling och lÀrande.Syftet med studien Àr att undersöka hur stort utrymme samt betydelse olika estetiskauttrycksformerna har i förskolans verksamhet samt att undersöka vilken kompetenspedagoger anser behövs för att stödja de estetiska uttrycksformerna och hur de anvÀnderestetiken i verksamheten.I studien observerades fyra förskoleavdelningar i en mellanstor svensk kommun ochefter avslutad observation gjordes en intervju pÄ respektive avdelning. Underinsamlingen av empiri framkom att svaren frÄn intervjuerna inte stÀmde överrens meddet vi sett i observationerna. Resultatet visade att pedagogerna i intervjuerna ansÄg attförskollÀrare inte behöver nÄgon kompetens inom estetiska uttrycksformer. Vi har Àveni studien studerat estetikens betydelse för förskolans verksamhet, dÀr pedagogerna hadeen gemensam syn pÄ hur förskolan skulle se ut om de estetiska uttrycksformerna intefanns.

BAKGRUND: För att kunna ge barnen en bra grund nÀr det gÀller de demokratiskavÀrderingarna som vÄrt samhÀlle vilar pÄ Àr det viktigt att barnen fÄrmöjlighet att ha inflytande och pÄverkan över sin vardag i förskolan.SYFTE: Syftet med denna undersökning Àr att studera 12 pedagogersuppfattningar och erfarenheter av barns inflytande i den dagligaförskoleverksamheten med barn i Äldrarna 1-6.VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Hur ser pedagogerna pÄ barns inflytande i förskolans verksamhet?? Vilka erfarenheter har pedagogerna nÀr det gÀller barns inflytandeoch pÄverkan i den dagliga förskoleverksamheten?METOD: Denna undersökning grundar sig pÄ en kvalitativ med hjÀlp av selfreport som metodredskap. 10 av 12 pedagoger har deltagit i dennaundersökning.RESULTAT: Av resultatet framgÄr att pedagogerna pÄ olika sÀtt arbetar med barnsinflytande och delaktighet genom att pedagogerna lÄter barnen fÄrpÄverka sin situation och att de Àr uppmÀrksamma, öppna och flexiblaför att kunna ta vara pÄ barnens idéer och intressen. De erfarenhetersom pedagogerna berÀttar om kring barns inflytande Àr bÄdesituationer dÄ pedagogerna intar bÄde barns perspektiv ochbarnperspektiv. De beskriver situationer dÄ det har fungerat bra och dÄdet har fungerat mindre bra.