VÄr studie belyser pedagoger i Specialskolans tidigare Äldrar och i förskolan för döva barn och fokuserar pÄ pedagogernas syn pÄ döva barns lÀs- och skrivutveckling. Vi har en teoretisk del dÀr tidigare forskning behandlas och fokus i teoridelen ligger pÄ vad den tidigare forskningen sÀger om döva barns lÀs- och skrivutveckling. VÄr studie Àr kvalitativ och det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med fyra pedagoger som arbetar i Specialskolan och i förskola för döva.VÄrt resultat visar att pedagogerna delar ett synsÀtt som stÀmmer mycket vÀl överens med vad vi funnit i den tidigare forskningen pÄ de allra flesta punkter. Döva barns lÀs- och skrivutveckling gynnas om pedagoger möter dem utifrÄn ett visuellt perspektiv och utifrÄn deras tidigare erfarenheter och intressen Àr nÄgot som betonas av de flesta av vÄra intervjuade pedagoger. Hemmiljön och de döva barnens förÀldrar framkommer ocksÄ som en mycket viktig del i utvecklandet av de döva barnens teckensprÄk enligt pedagogerna i vÄr studie..

Syftet med vÄr studie var att studera vilka tankar och intentioner förskollÀrarna pÄ tvÄ olika förskolor har kring hur de har utformat den fysiska inomhusmiljön. Vi ville Àven studera hur de ser pÄ den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lÀrande och Àven vilken barnsyn och kunskapssyn förskollÀrarna har och hur de avspeglas i miljön. Den ena var en Reggio Emilia inspirerad förskola och den andra en förskola utan nÄgon specifik inriktning. Vi valde att begrÀnsa vÄr undersökning till tvÄ förskolor med avdelningar dÀr barnen var i Äldrarna 1-2 Är. I undersökningen deltog tre förskollÀrare frÄn respektive förskola i intervjuerna.

Abstract Titel: Förskolebarns utevistelse. Intervjuer av lÀrare i förskolan Författare: Lundell, Charlotte & Vincent-Vivian, Jenny (2005): Syftet med vÄrt arbete Àr att synliggöra hur lÀrarna pÄ förskolan tÀnker kring förskolebarnens utevistelse och Àven hur de ser den egna förskolegÄrden. För att synliggöra detta frÄgar vi oss vad lÀrarna har för tankar kring förskolebarns utevistelse och vilka tankar de har kring utevistelsens betydelser för barnens utveckling och lÀrande samt sin egen roll i barnens utevistelse. Vi undrar Àven hur lÀrarna gör för att uppfylla förskolans uppdrag vad gÀller utevistelse enligt lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998). Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av tre olika förskolor, en förskola i staden, en förskola belÀgen i mindre ort och en förskola med ur och skur verksamhet.

Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur förskollÀrarnas instÀllning ser uttill populÀrkulturen som fenomen i förskolan och i vilken utstrÀckning samt pÄvilket sÀtt populÀrkulturen anvÀnds av förskollÀrarna i verksamheten. Syftet Àrdessutom att undersöka om det finns nÄgot samband mellan instÀllningen ochanvÀndandet.METOD Undersökningen bygger pÄ en kvantitativ forskningsmetod och Àr gjord genomen enkÀtstudie. Totalt Ätta stycken olika förskolor i Mellansverige har deltagit istudien. Av de totalt 51 stycken medverkande i enkÀtundersökningen angav 41stycken sig för att vara förskollÀrare.RESULTAT Likt tidigare forskning visar vÄr undersökning att populÀrkulturen Àr en del avbarnens vardag och att det framförallt kommer i uttryck genom barnens fria lek.Till skillnad frÄn tidigare forskning visar vÄr undersökning att förskollÀrare Àrmer positiva och benÀgna till att anvÀnda populÀrkulturen medvetet i förskolan.Undersökningen visar ocksÄ att förskollÀrare som anvÀnder populÀrkulturengör det framför det egna intresset pÄ grund av vetskap om populÀrkulturenspÄverkan pÄ barns utveckling och lÀrande. Studien visar att det finns ettsamband mellan förskollÀrares instÀllning till och anvÀndande avpopulÀrkulturen i förskolan dÄ fler har en positiv bild av populÀrkulturen iförskolan och dess inverkan pÄ barns utveckling och lÀrande bland de sommedvetet anvÀnder populÀrkulturen Àn de som inte anvÀnder Àmnet..

Vi utsÀtts dagligen för en mÀngd bilder dÄ vi lever i ett bildsamhÀlle med TV, film, reklam, tidningar och böcker. Att dagens samhÀlle prÀglas av bilder gör det viktigt för skolan och undervisningen att aktivt förhÄlla sig till bildmediet. Arbetets övergripande syfte Àr att öka förstÄelsen för hur barns tankar kan synliggöras genom deras egenproducerade bilder. Vi har valt bildanalys som metod för att utifrÄn vÄr problemprecisering undersöka: Hur kan bildanalys anvÀndas för att synliggöra barns tankar om ilska? Hur anvÀnder sig barn av kulturella verktyg för att förstÀrka budskapet i sina bilder? De sju eleverna i undersökningen fick frÄgan: Vad tÀnker du pÄ nÀr du Àr arg? Rita och berÀtta!Resultatet av undersökningen tyder pÄ att det gÄr att synliggöra barns tankar med bildanalys genom en kombination av samtal och att barnen ritar.

Sammanfattning Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ vad barn i förskoleklass och Ärskurs ett lÀser hemma och vad förÀldrarna tror kan öka deras lÀslust sÄvÀl i hemmet som i skolan. Min frÄgestÀllning Àr: Vad lÀser barn hemma? Vad gör förÀldrarna för att öka deras barns lÀslust? Hur utnyttjar man det i skolan för att vÀcka och öka barns lÀslust? Undersökningen Àr gjord i form av enkÀtundersökningar samt en intervju i en höginkomsttagarkommun. Undersökningen Àr gjord i en kombinerad förskoleklass och förstaklass. Eleverna Àr i Äldrarna 6-8Är. I undersökningen har sexton förÀldrarana obsververat sina barns lÀsvanor i hemmet.

Mitt syfte med uppsatsen var att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i förskolan beskriver hur de arbetar för att stimulera barns motorik och dÄ i synnerhet barn med motoriska svÄrigheter samt ta reda pÄ vad de anser att trÀning och lek har för betydelse för den motoriska utvecklingen. Semistrukturerade intervjuer anvÀndes som metod i tre olika förskolor samt i en förskoleklass i en stad i Mellansverige dÀr sex pedagoger intervjuades. Resultatet visar att pedagogerna hade en gemensam syn pÄ vilken betydelse motorisk stimulans och lek har för barns utveckling, samtliga pedagoger ansÄg att den Àr viktig. ArbetssÀttet med motorik pÄminde om varandra i de olika förskolorna men synen pÄ varför man gjorde planerade aktiviteter skiljdes Ät. En central del i arbetet med barn som har motoriska svÄrigheter Àr att stötta, uppmuntra och finnas dÀr för barnen.Nyckelord: Pedagoger, förskola, barn, motorik, motoriksvÄrigheter, stimulans.

Syftet med studien Àr att synliggöra hur barn tÀnker om liv och död och deras uppfattning om livets uppkomst. Genom att utgÄ frÄn ett biologiskt- och ett filosofiskt perspektiv sÄ Àr mitt syfte att synliggöra barns oliktÀnkande i Àmnet. Min valda metod till studien Àr semistrukturerad intervju integrerat med bildskapande med barn mellan 5-7 Är. I resultatet av min studie sÄ synliggörs barns olika sÀtt att förstÄ och uttrycka livsnÀra fenomen pÄ. Resultatet visade ocksÄ pÄ barns oliktÀnkande genom en naturalistisk-, evolutionÀr- eller en skapelsekopplad beskrivning av livets och mÀnniskans uppkomst.

Syftet med denna studie har varit att undersöka nÄgra förskoleklassbarns förstÄelse av de geometriska formerna kvadrat, cirkel, triangel samt rektangel. Dessutom har syftet varit att analysera barnens kunskapsutveckling före och efter geometrilektionerna. Studien genomfördes genom intervjuer och observationer med bÄde barnen och lÀraren för att ta reda pÄ deras tankar om formerna. Studien utgÄr ifrÄn Piagets teorier om barns kognitiva utveckling samt van Hieles teorier kring barns tÀnkande i geometri. I studien anvÀnds Àven Douglas H.

Syftet med vÄr undersökning var att se i vilken grad eleverna har förstÄelse för begreppet hÄllbar utveckling. DÄ hÄllbar utveckling Àr ett mycket vitt begrepp har vi avgrÀnsat oss till att behandla den konflikt som uppstÄr mellan ekonomiska, sociala och miljömÀssiga synvinklar i hÄllbar utveckling. Vi ville Àven undersöka om eleverna visar att de har handlingskompetens i miljöfrÄgor. För att uppnÄ detta genomförde vi en enkÀtundersökning pÄ tvÄ skolor i Norrbotten samt att vi intervjuade ett urval av dessa elever. VÄr undersökning visade att eleverna visade förstÄelse för konflikten i hÄllbar utveckling men dÀremot kunde vi inte se om de hade nÄgon större handlingskompetens..

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Syftet har varit att studera vad barns sprÄkutveckling innebÀr och hur pedagogers förhÄllnings- och arbetssÀtt var för att frÀmja barns sprÄkutveckling utifrÄn den litteratur- och fÀltstudie som presenteras i den hÀr uppsatsen. Vi har gjort en kvalitativ studie dÀr vi sökte en större förstÄelse om fenomenet samt anvÀnt oss av tidigare forskning och gjort en fÀltstudie som bestod av fyra stycken observationer med efterföljande intervjuer för att fÄ en ökad förstÄelse om hur pedagoger kan arbeta sprÄkutvecklande. Resultatet vi kom fram till var att pedagoger arbetar sprÄkutvecklande redan i förskolan eftersom det Àr i förskoleÄldern som barns sprÄk utvecklas som mest. Barn anvÀnder sig av flera olika kommunikationssÀtt och strategier i sin sprÄkutveckling. Pedagogernas förhÄllningssÀtt var att samtala mycket med barnen.

Studiens syfte Àr att belysa pedagogers instÀllning och uppfattning om barns rollek i dagens förskola. Studien innehÄller bl.a. ett historiskt perspektiv pÄ förskolan, delar frÄn förskolans styrdokument samt olika forskares syn pÄ hur pedagogens förhÄllningssÀtt pÄverkar barns rollek.Uppsatsens olika frÄgestÀllningar handlar om vilken betydelse pedagogens roll och instÀllning har till barns rollek och om rolleken anvÀnds som ett medvetet pedagogiskt verktyg. Undersökningen baseras pÄ tolv intervjuer av förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor i mellan- Sverige. Resultatredovisningen bestÄr av en sammanstÀllning av pedagogernas intervjusvar samt citat frÄn dem.

Syftet med studien var att undersöka hur Àldre förskolebarn och barn i förskoleklass talar om lek pÄ olika sÀtt. Detta gav tvÄ stora frÄgestÀllningar som löd: Hur talar barn kring lek? samt Hur resonerar barn kring pedagogers involvering i lek? Den metod som anvÀndes var barnintervjuer med sammanlagt 80 barn varav 68 sexÄringar och 12 femÄringar. Intervjuerna gjordes pÄ sammanlagt tre olika skolor och i en förskola.Resultatet i studien visar att barn ser lek som nÄgonting roligt, dÀr lek förklaras med namnet pÄ en specifik lek eller med en förklaring i ord om vad lek Àr. Barn leker för att det Àr roligt och för att fÄ energi och för att kroppen behöver lek.