Uppsatsen handlar om hur pedagoger arbetar med barns inflytande i förskolan och hur det pÄverkar vardagen för barnen och pedagogerna. Syftet med mitt arbete Àr att synliggöra hur fyra pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor arbetar med barns inflytande i förskolan och deras synpunkter pÄ omrÄdet. Med det ville jag ocksÄ ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med barnens rÀttigheter i förskolan. Till detta lades anvÀndandet av demokrati i förskolan. Undersökningen har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Vad betyder barns inflytande i förskolan för pedagogerna? Hur tÀnker pedagogerna kring barnens rÀttigheter? NÀr fÄr barnen vara med och bestÀmma i verksamheten? NÀr kan barnen inte fÄ inflytande i förskolan? För att besvara frÄgorna har intervjuer utförts enskilt med de fyra pedagogerna.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn begreppen normalisering och makt undersöka hur förskollÀrare beskriver barns inflytande och delaktighet i förskolan. Specifikt fokus riktas mot att belysa hur och inom vilka omrÄden som barn ges möjligheter till inflytande och delaktighet. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur definierar förskollÀrare barns inflytande och delaktighet i förskolan? Inom vilka omrÄden anser förskollÀrare att det Àr möjligt att ge barn inflytande och delaktighet? Styr förskollÀrare barns inflytande och delaktighet i förskolan? I sÄ fall hur?Metoden som anvÀnds för datainsamlingen Àr enkÀter dÀr elva förskollÀrare beskriver hur de anser att barn kan fÄ eller ges inflytande och delaktighet under sin vistelse i förskolan. Resultatet visar att barnen i förskolan fÄr inflytande pÄ olika sÀtt och deras delaktighet visar sig vid verksamhetens planering.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka utmaningar lÀrare möter samt har erfarenhet av i det vardagliga arbetet med flersprÄkighet. Med det vardagliga arbetet avses i denna studie lÀrares syn pÄ sprÄkets betydelse för barns möjlighet till kommunikation, samspel och delaktighet i förskolan. Hur lÀrarna ser pÄ trygghet i relation till flersprÄkighet och barns kulturella identitetsutveckling, samt vilka metoder och arbetssÀtt som anvÀnds av förskolor för att frÀmja arbetet med flersprÄkighet i verksamheten Àr ytterligare omrÄden. Studien utfördes som en kvalitativ undersökning för insamling av empiri och var indelad i tvÄ steg. EnkÀter skickades ut till verksamheter vars svar lÄg som grund för frÄgorna som anvÀndes i intervjuer med lÀrare.

Kan man utveckla barns emotionella intelligens med hjÀlp av samtal och aktiviteter? Jag valde att i detta arbete lÄta begreppet emotionell intelligens motsvara hur barnen uttrycker sina kÀnslor och tankar, hur de samarbetar och hur de tÀnker om regler. I mitt utvecklingsarbete jobbade jag genom samtal och olika aktiviteter, sÄsom mÄlningar. Barngruppen bestod av elva barn (sex pojkar och fem flickor) i Äldern 4-5 Är. Jag har med intervjuer och observationer studerat om mitt utvecklingsarbete utvecklade barnens emotionella intelligens.

The purpose of this study is to illustrate the impact on children's development around playing and how significance the formation of the schoolyards is focusing on how it inspire and calls to play within the children's. The study will also show how the youth workers experience the schoolyards and how they can incorporate the playground in their work to inspire the children's play and activities. The methods used in this study is based on both real conversations and by mail with educated youth workers and observations. The results shows that the schoolyard environment is very important for the children's play and development. The study reveals the importance of having nature like forest nearby and that the environment should be suited for everyone.

Genom att göra den hÀr studien ville vi undersöka och beskriva fyra förskollÀrares tankar om sitt eget arbetssÀtt kring barns sprÄkutveckling. Studiens syfte Àr att undersöka hur barn med sprÄksvÄrigheter upptÀcks och fÄr hjÀlp i förskolans verksamhet. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur arbetar förskollÀrarna för att upptÀcka, kartlÀgga och frÀmja barn med sprÄksvÄrigheter? Vilka pÄverkande faktorer kan förskollÀrarna se gÀllande barns sprÄkutveckling? Vilken hjÀlp ger specialpedagog samt tal- och sprÄkspecialist förskollÀrarna? Hur fungerar samarbetet mellan förskolan och hemmet för de barn som har sprÄksvÄrigheter? Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer dÀr fyra förskollÀrare intervjuades. TvÄ av förskollÀrarna arbetade med yngsta barnen i Äldrarna ett till tre Är och de andra tvÄ arbetade pÄ tvÄ olika resursavdelningar med barn i Äldrarna tre till sex Är.

Reggio Emilias filosofi kan kortfattat beskrivas likt ett förhÄllningssÀtt dÀr man ser barnen som kompetent och utforskande. Det Àr viktigt att skapa en tillgÀnglig och tillÄtande pedagogisk miljö som uppmuntrar till egna initiativ och sjÀlvstÀndighet. Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka olika förskollÀrares beskrivningar av den pedagogiska miljön pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor samt undersöka sambandet mellan en vÀl utformad miljö, barns utveckling och lÀrande enligt förskollÀrare. Vi har valt att basera vÄr studie pÄ att intervjua sex olika förskollÀrare och tagit del av deras beskrivningar av den pedagogiska miljön. Vi har valt att anvÀnda oss utav en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.  Förutom genomförda intervjuer har vi ocksÄ genom litteratur tagit del av vetenskaplig forskning som gjorts kring relationen mellan Reggio Emilia och den pedagogiska miljön.

Denna studie baseras pÄ kvalitativa intervjuer av förskolechefer vid nio förÀldrakooperativ. Syftet Àr att undersöka hur dessa arbetar med hÄllbar utveckling i praktiken samt vilka hinder och möjligheter de ser i det arbetet..

Hur förberedda Àr egentligen skolorna i dag om det uppstÄr kriser, och hur bemöter och arbetar lÀrare med det enskilda barnet som befinner sig i en kris? Dessa Àr frÄgor som har vÀckt vÄrt intresse. Syftet med detta arbete Àr att fÄ ökad kunskap om hur vi kan bemöta barn i kris, samt stödja deras utveckling och lÀrande för att skapa en trygg och lÀrorik miljö nÀr de befinner sig i en krissituation. I litteraturdelen redogörs för forskning om krisens faser, dödsfall, barns tankar om döden, skilsmÀssa, konsekvenser vid skilsmÀssa och hur lÀrare kan bemöta barn i sorg. För att fÄ svar pÄ vÄra forskningsfrÄgor har vi utfört tio semistrukturerade intervjuer med verksamma lÀrare i Ärskurserna F-6.

Bakgrund: Den forskning som presenteras visar hur lĂ€rare kan stimulera barns sprĂ„kutveckling genom olika verktyg, sĂ„som sagor, höglĂ€sning, rim och ramsor, lek och sprĂ„klekar. Även kommunikation och begreppet sprĂ„klig medvetenhet beskrivs.Syfte: Syftet med denna undersökning Ă€r att studera lĂ€rarnas syn pĂ„ sprĂ„klig stimulansi förskola och förskoleklass. Syftet Ă€r att undersöka hur lĂ€rarna menar att de arbetar medsprĂ„klig stimulans, för att barns sprĂ„kutveckling ska gynnas.Metod: Vi har anvĂ€nt oss av kvalitativ metod. TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet har varit self report.14 stycken pedagoger har intervjuats via self report i tvĂ„ olika kommuner bĂ„de ifrĂ„n förskola/förskoleklass. Syftet har inte varit att jĂ€mföra de bĂ„da verksamheterna utan bara se vilken bredd av syn det finns pĂ„ sprĂ„kstimulering, samt vilka metoder de arbetar med för att sprĂ„kutvecklingen ska gynnas.Resultat: I self reporterna skriver lĂ€rarna att allt de gör hela dagarna stimulerar barnssprĂ„kutveckling.

Enligt lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, ska förskolan fostra barnen till att utveckla förmÄgor att handla demokratiskt. Barnen ska förberedas och göras delaktiga i de skyldigheter som finns i samhÀllet. Inflytande Àr ett begrepp med mÄnga innebörder som var och en tolkar det olika utefter sina erfarenheter. Det i sin tur gör att arbetet med inflytande i förskolorna kan se ut pÄ mÄnga olika vis. I vÄr undersökning har vi utefter syftet kommit fram till att barn vill bestÀmma enkla saker, nÀr svÄrare och större beslut ska fattas anser barnen att det Àr bÀttre om pedagogerna gör det.I AllmÀnna rÄd för förskolan stÄr det om vikten att personalen ska lyssna till barnen för att kunna nÀrma sig barns perspektiv.

Syftet med denna studie har varit att undersöka barns perspektiv pÄ delaktighet och inflytande kring Informations ?och kommunikationsteknik (IKT). Studien grundar sig pÄ en kvalitativ metod och empirin har samlats in pÄ tvÄ olika förskolor dÀr vi genomförde barnintervjuer med sammanlagt 10 barn. Studiens teoretiska ram Àr barndomssociologi och med hjÀlp av begrepp sÄsom barns perspektiv, delaktighet, inflytande, samt kompetenta barn genomförde vi vÄrt analysarbete. Resultatet visar att barnens delaktighet och inflytande kring IKT-verktygens anvÀndningsomrÄde i förskolan Àr begrÀnsad.

SammanfattningSyftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ hur barns tankar kring ekologiska processer kan utvecklas, samt att ta reda pÄ vad i undervisningen som anses vara avgörande för att förmÄ barn att utveckla sina ekologiska reflektioner. Kvalitativa intervjuer och ett undervisningstillfÀlle ligger till grund för undersökningen. DÀrefter sammanstÀlldes och kategoriserades barnens ekologiska processtankar. Resultatet av undersökningen visar att förutsÀttningen för utvecklande undervisning, Àr pedagogens kÀnnedom om barnets individuella erfarenheter. Det Àr utifrÄn dessa som barnet tar emot ny kunskap och sedan kopplar ihop den med tidigare upplevelser.

Detta examensarbete handlar om hur fem verksamma pedagoger resonerar om sin roll i barns lÀrande. Syftet med studien Àr att fÄ syn pÄ pedagogers olika uppfattningar och hur de pÄ olika sÀtt beskriver sin tolkning av begreppet lÀrande samt vilka förutsÀttningar de skildrar att de ger för att barnet skall upptÀcka och fÄ förstÄelse för lÀrande. Den metod som anvÀnts har varit enskilda intervjuer med pedagoger. De frÄgor som studien har utgÄtt ifrÄn Àr: Hur resonerar pedagoger kring sin roll i barns lÀrande? Hur resonerar pedagoger om synliggörandet av barns lÀrande? Teoretiska utgÄngspunkter i examensarbetet har varit kopplade till lÀrarens roll och funktion för lÀraruppdraget.

Den hÀr studien syftar till att synliggöra rÄdande förestÀllningar om familj i barns tal. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med förskolebarn och empirin har sedan analyserats utifrÄn tidigare forskning kring normalitet, barns tal om familj och kring familjen i allmÀnhet. Studien har resulterat i synliggjorda diskurser och normer inom Àmnet. Familjen sÄgs enligt de deltagande barnen som platsbunden och kopplad till omsorg och samhörighet. Barnet ansÄgs vara en centralgestalt och den klassiska kÀrnfamiljen tilldelades stort utrymme..