Bedömning av yngre barn ökar och den nya reviderade lÀroplanen för förskolan har fÄtt ett nytt avsnitt som handlar om utvÀrdering dÀr det stÀlls krav pÄ att dokumentera varje barns utveckling och lÀrande. Vad denna ökande bedömningskultur kan fÄ för konsekvenser i relation till barns olika förutsÀttningar, Àr en av frÄgor som problematiseras i studien. Studien har hÀmtat inspiration frÄn poststrukturalism och som metod anvÀnds diskursanalys. Sammanlagt har genomförts fem gruppintervjuer dÀr tjugofyra pedagoger har medverkat. Pedagogernas egna bedömningsmaterial har anvÀnts som diskussionsunderlag.

Det hÀr arbetet utgÄr frÄn citat i LÀroplanen för förskolan 1998, som tar upp barns sprÄkutveckling och att barn med annat modersmÄl Àn svenska fÄr möjlighet att utveckla modersmÄlet och det svenska sprÄket. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt till, och deras syn pÄ, betydelsen av barns anvÀndning av deras modersmÄl nÀr de lÀr sig ett andrasprÄk, i förskolan. Vi fokuserar oss pÄ talsprÄket. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ undersökningsmetod med intervju som datainsamlingsmetod.I resultatet har vi kommit fram till vilket förhÄllningssÀtt pedagogerna har till barns anvÀndning av sitt modersmÄl, vid inlÀrning av ett andrasprÄk. Det lyftes fram om betydelsen av barns modersmÄl nÀr de lÀr sig ett andrasprÄk.

Syftet med denna studie Àr att studera förskollÀrares instÀllning till att medverka i barns lek samt att studera vad förskollÀrare anser om leken och dess betydelse. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer anvÀnts. Det genomfördes sju stycken intervjuer med verksamma utbildade förskollÀrare. I resultatet framkom att förskollÀrare anser att leken Àr grunden för allt lÀrande och att det vore konstigt som förskollÀrare att inte anvÀnda sig av leken i verksamheten. InstÀllningen till att medverka i barns lek berodde pÄ barnens Älder och att det skulle ske pÄ barnens villkor.

Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra förskollÀrare hanterar balansen mellan att ansvara för barngruppen samtidigt som hÀnsyn ska tas till varje enskilt barns omsorg, utveckling och lÀrande. Studien har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningar kring förskollÀrares tankar om och arbetet med fokus pÄ det individuella barnet och barngruppen. Vidare har undersökningen berört hur olika ramfaktorer kan pÄverka förskollÀrarnas dagliga arbete med att balansera individ och grupp. Materialet till denna studie kom att bestÄ av kvalitativt insamlat material i form av fem enskilda intervjuer.FörskollÀrarna i min studie ansÄg att alla barn Àr olika och dÀrför kan ocksÄ behoven för omsorg, utveckling och lÀrande se olika ut. En god dialog i arbetslaget och med förÀldrar skapar förutsÀttningar och strategier för att anpassa verksamheten efter det individuella barnet och barngruppen.

SmÄ barn visar tidigt intresse för naturkunskap och det Àr förskolans uppdrag att fÄnga upp och ta tillvara detta intresse. Examensarbetet syftar till att undersöka hur förskollÀrare arbetar för att stimulera barns intresse för naturkunskap. Studien baseras pÄ sex kvalitativa intervjuer med förskollÀrare frÄn tre olika förskolor i en medelstor svensk stad. Studien behandlar hur förskollÀrare ser pÄ innebörden av ett utforskande arbetssÀtt samt hur de tar barns intresse för naturkunskap vidare. Resultatet Àr att förskollÀrarna stimulerar barns intresse för naturkunskap genom att vara nÀrvarande, stÀlla framÄtstrÀvande frÄgor, fotografera hÀndelser, diskutera i arbetslaget och genom att arbeta efter ett temainriktat arbetssÀtt.

Barn föds med olika förutsÀttningar för inlÀrning. Med MUISK och/eller FMT kan man redan före skolstart se vilka barn som kan komma att behöva extra stöd vid lÀs- och skrivinlÀrning och i ett tidigt stadium erbjuda FMT. Med hjÀlp av Lasse Hjelms utvecklade terapimodell och observationsschema skapas ny förutsÀttning för att tidigt ringa in vilka insatser som kan vara till gagn för barnet. FMT Àr en bland andra insatser, i den mÄn skolan kan erbjuda detta. I det hÀr arbetet beskriver jag en del av den praktik jag gjort i grundskolans Är ett till tre.

Detta examensarbete handlar om rörelse bland barn i förskoleÄldern, hur de utvecklas genom rörelse och hur dagens samhÀlle förhÄller sig till rörelse. Syftet med detta arbete var att fÄ en ökad kunskap om förskolebarns rörelsemöjligheter. Under min verksamhetsförlagda utbildning genomförde jag observationer pÄ tre barn i Äldrarna, 1, 3 och 5 Är. Detta valde jag att göra för att se deras rörelsemönster i vardagen. Jag observerade dessutom pedagogerna i förskolan för att se hur mycket de uppmuntrade barnen i vardagen till rörelse och rörelselekar.

Studien belyser tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling och lÀrande. Resultatet presenteras utifrÄn sex kvalitativa intervjuer av personal verksamma inom förskolan. Intervjuerna beskriver pedagogernas resonemang gÀllande tvÄsprÄkighet hos barn samt vilka metoder de anvÀnder sig av för att stimulera och stödja tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling och lÀrande. Resultaten av undersökningen visar att förskollÀrarna aktivt arbetar med tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling och lÀrande. FörskollÀrarna lyfter upp modersmÄlets betydelse och anser att det Àr viktigt att barnen lÀr sig sitt första sprÄk, dÄ det Àr grunden för inlÀrning av andra sprÄk.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad verksamma lÀrare tÀnker om den fysiska klassrumsmiljön och dess pÄverkan pÄ barns lÀrande. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. Jag har en övergripande frÄgestÀllning och fyra underfrÄgor för att precisera. Den övergripande frÄgan lyder: Vad tÀnker lÀrare om den fysiska klassrumsmiljöns betydelse för barns lÀrande? UnderfrÄgorna tar upp inredningens, verktygens, de sociala samspelens och inflytandets och förÀndringens betydelse för barns lÀrande och vad lÀrarna tÀnkt om detta. De slutsatser jag dragit utifrÄn min undersökning Àr · LÀrarna har tÀnkt pÄ att den fysiska klassrumsmiljön pÄverkar barns lÀrande men inte alltid hur eller varför.

Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.

I detta examensarbete har jag studerat hur pedagoger i förskolan har arbetat med barns kulturella bakgrund och flersprÄkighet, samt hur de stöttade dem i utvecklandet av en flerkulturell identitet och tillhörighet. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersökningsmetod och genom detta tagit del av pedagogernas uppfattningar om deras uppdrag. Jag har gjort min empiriska studie pÄ tvÄ olika förskolor och intervjuat tre pedagoger. Mitt resultat visade att pedagogerna ansÄg att deras uppdrag var betydelsefullt och att deras förhÄllningssÀtt kunde frÀmja men ocksÄ hÀmma barns utveckling och lÀrande. Resultatet visade Àven att förskolans miljö och sÀttet pedagogerna organiserade verksamheten pÄ, kunde frÀmja ett interkulturellt lÀrande, i vilket barns kulturella bakgrund och sprÄk sÄgs som resurser och kunde tas till vara pÄ i lÀrandet.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollÀrares uppfattning om samlingens betydelse avseende barns delaktighet. Studien har utforskat pÄ vilket sÀtt förskollÀrare arbetar för att frÀmja barns delaktighet i samlingen. Studien Àr kvalitativ dÀr Ätta förskollÀrare intervjuats för att synliggöra deras uppfattningar om barns delaktighet i samlingen. Materialet analyserades utifrÄn en innehÄllsanalys som resulterade i sex kategorier. Resultatet visade att förskollÀrarna ville och försökte fÄ barnen delaktiga i samlingen, dock bidrog den traditionella samlingen med hela barngruppen till att detta inte möjliggjordes i större utstrÀckning.

Jag har undersökt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och hur barnen upplever sitt eget inflytande, vilket Àven var undersökningens syfte. FrÄgestÀllningarna jag utgÄtt frÄn Àr: Vilka möjligheter och begrÀnsningar finns för pedagogers arbete med barns inflytande? Vilken betydelse har regler för barns inflytande? Hur upplever barn att de har inflytande pÄ förskolan? Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer och barnsamtal som metod för insamling av data och undersökningen genomfördes pÄ en förskola i Norrland. Undersökningen visar att pedagogerna arbetar aktivt med barns inflytande bÄde genom specifika, praktiska arbetssÀtt men Àven genom förhÄllningssÀtt och förmedlande av vÀrderingar och synsÀtt. Undersökningen visar Àven att barnen upplever att de fÄr vara delaktiga och utöva inflytande i verksamheten men samtidigt Àr barnen överens om att det Àr de vuxna som bestÀmmer pÄ förskolan..

SAMMANFATTNINGCarina Helgesson & Christina HenningssonPedagogens roll och miljöns betydelse för barns lekEn studie om hur barns lek kan utvecklasThe pedagogue?s role and the importance of the environments for the children?s playA study of how children?s play can developAntal sidor: 34Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur sex pedagoger i förskolan kan stimulera och utveckla barnens lek. VÄra frÄgestÀllningar Àr: vilken syn har pedagogerna pÄ lek, hur pedagogerna kan bidra och förhÄlla sig för att utveckla leken samt vilken betydelse har miljön för barnens lek och hur kan pedagogerna utforma miljön sÄ att den inspirerar till lek.Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger. DÀrefter har vi observerat deras bidrag och förhÄllningssÀtt samt miljöns betydelse för att utveckla leken. Vi har Àven gjort litteraturstudier för att fÄ fram en sÄ bred bild som möjligt för hur leken kan utvecklas i förskolan.

Abstract Synen pÄ och anvÀndandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga Är Björn Andersson Andersson, B. (2006). Synen pÄ och anvÀndandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga Är. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Detta Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med tvÄ förskollÀrare och tvÄ lÀrare i grundskolan angÄende deras syn pÄ lek och dess anvÀndande i undervisningen. Det övergripande syftet Àr att försöka ta reda pÄ varför lek anvÀnds i mindre omfattning i grundskolan jÀmfört med förskoleklassen.