Syftet med denna studie var att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om barns fria och styrda lek samt dess betydelse för utvecklingen. Hur beskriver personalen tillÀmpning av lek i förskolan? Vilka uppfattningar har förskolepersonalen om barns lek? Hur beskriver förskolepersonalen lekens betydelse för barns utveckling? I denna kvalitativa undersökning anvÀnde vi oss av frÄgeformulÀr med öppna frÄgor dÀr 25 respondenter frÄn tvÄ olika orter deltog. Resultatet visade att en variation av den fria och styrda leken bör anvÀndas i verksamheten eftersom de kompletterar varandra och barnet fÄr möjligheten att utvecklas optimalt. Personalen var ocksÄ överens om att leken har stor betydelse för barns utveckling dÄ barnen kan stÀrka flera olika förmÄgor som till exempel det sociala samspelet.

Barns utveckling och vÀlmÄende kan pÄverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid pÄ förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte Àr att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan pÄverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts Àven fram om sprÄkets betydelse i sociala samspel med andra.

Bakgrund och problem: Anva?ndningen av e-handel har va?xt de senaste a?ren och detta har medfo?rt sto?rre mo?jligheter fo?r kunder. E-handeln har mo?jlighet att na? ut till en sto?rre ma?lgrupp utan geografiska hinder. Detta medfo?r ett behov av fo?ra?ndring i distributionen av fysiska produkter.

Denna uppsats handlar om vad skönlitteraturen kan ha för betydelse för barns utveckling och hur man kan arbeta för att vÀcka barns lÀsglÀdje. Det Àr av högsta relevans att vara medveten om detta eftersom barnets utveckling kan pÄverkas av skönlitteraturen. I vÄr litteraturgenomgÄng behandlar vi Àmnet. Det vi fann intressant att undersöka var pedagogers och förÀldrars medvetenhet kring detta. Syftet med vÄr undersökning Àr att synliggöra pedagogers och förÀldrars kunskap om skönlitteraturens betydelse för barn och arbetet kring att vÀcka lÀsglÀdje.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

BakgrundMotorisk utveckling delas in i grov- och finmotorik. De grundlÀggande grovmotoriska rörel-serna som barn utvecklar frÀmst i förskolan Àr springa, klÀttra, balansera och hoppa. Finmo-toriken handlar frÀmst om handen och fingrarnas rörelse. Barn tycker om att röra sig till musik. Vilket gör musiken till ett bra hjÀlpmedel i arbetet med motoriken.SyfteSyfte med studien Àr att undersöka hur pedagoger beskriver att de arbetar för att stimulera barns motoriska utveckling i förskolan.

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltÀtheten minskat.  Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ hur gruppstorlek och personaltÀthet pÄverkar barns lÀrande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollÀrare med olika lÄng erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 stÄr det att personalens uppdrag Àr att tillgodose alla barns behov och lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande, dÀr samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lÀrandeteorin lÀr barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltÀtheten minskat.  Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ hur gruppstorlek och personaltÀthet pÄverkar barns lÀrande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollÀrare med olika lÄng erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 stÄr det att personalens uppdrag Àr att tillgodose alla barns behov och lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande, dÀr samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lÀrandeteorin lÀr barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.

Digitala kompetensportföljer ökar i popularitet och deras anvÀndningsomrÄde har under de senaste Ären ökat. En digital kompetensportfölj kan demonstrera en individs framsteg, prestationer och hjÀlpa till att visa upp hur vÀl en student behÀrskar den kompetensen som krÀvs inom ett visst yrkesomrÄde. Forskning pekar pÄ att designkompetens och designförmÄga Àr nÄgonting som Àr svÄrt att fÄnga samt förmedla dÄ en stor del av en designers designprocess genomförs inne i huvudet pÄ designern. Jag har genom en kvalitativ studie, intervjuat olika roller gÀllande deras tankar om hur designkompetens kan utvecklas och synliggöras. Studien resulterade i riktlinjer hur en digital kompetensportfolio kan stödja utveckling och synliggörande av designkompetens..

Den fysiska miljön har en stor betydelse för barns utveckling och lÀrande. Att förskolans lÀrmiljöer utformas efter barns behov och intressen spelar en stor roll i att skapa bra förutsÀttningar för barns lek och lÀrande. Syftet med detta utvecklingsarbete var att skapa ett rum som skulle inspirera barn till lek och lÀrande. Utvecklingsarbetet genomfördes pÄ en förskola pÄ en avdelning med barn i Äldern 1-3 Är. Metoder som anvÀndes var: Observationer, dokumentation med digitalkamera, gruppdiskussion, vilket filmades och genom frÄgeformulÀr till personal, (som har ett vattenrum och till personal som önskar ett vattenrum).

I Förskolans miljö ? Sju förskolepedagogers uppfattningar om inomhusmiljöns pÄverkan pÄ barns utveckling och lÀrande, författad av Emma Broberg och Anna Wallén, studeras barns miljö pÄ tvÄ förskolor. Intervjuer med sju pedagoger och observationer pÄ de bÄda förskolorna har legat till grund för denna studie. Syftet med studien Àr att synliggöra hur de sju pedagogerna tÀnker kring utformandet av den fysiska inomhusmiljön och dess pÄverkan pÄ barnens utveckling och lÀrande. Den frÄgestÀllning som har varit utgÄngspunkt för denna studie Àr: Hur tÀnker pedagogerna kring inomhusmiljöns utformning och pÄverkan pÄ barnens utveckling och lÀrande i förskolan? Den pedagogsiska verksamhetens utformning har en stor betydelse för barns lÀrande och den pedagogiska miljön ska vara utformad sÄ att barns lÀrande underlÀttas, stimuleras och utmanas.

Carlsson, Ann-Kristin & Persson, Åse (2011). Konsten att tillvarata yngre barns motivation till ett lustfyllt lĂ€rande (The art of capturing a young child?s motivation to achieve pleasurable learning experience). Skolutveckling och ledarskap, LĂ€rande och samhĂ€lle Specialpedagogik, Malmö Högskola. Syftet med vĂ„r studie var att undersöka hur motivation kan tillvaratas i takt med barns stigande Ă„lder samt vad specialpedagogens kunskap kan bidra med i arbetet. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med fokusgruppsamtal som metod.

Sammanfattning Studiens syfte Àr att fÄ en förstÄelse för hur pedagoger i förskolan anvÀnder sig av och resonerar kring utomhuspedagogik. VÄr problemstÀllning Àr hur pedagoger anvÀnder utomhuspedagogiken i den dagliga verksamheten och om de tar tillvara pÄ barnens intresse i utomhusmiljön samt vad utemiljön och utomhuspedagogiken har för möjligheter och/eller hinder för barns utveckling och lÀrande. Utomhuspedagogik Àr ett viktigt komplement till barns lÀrande i förskolan. Att som pedagog arbeta i en utomhusmiljö och bli en medupptÀckare tillsammans med barnen bidrar till deras utveckling och lÀrande. John Dewey och Jean Piaget ansÄg att barnen framförallt utvecklas och lÀr genom att göra.

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ vad olika pedagoger anser ska finnas med vid en registrering av barns och elevers tidiga matematiska utveckling. MÄlet för vÄr undersökning var att hitta begrepp som utgör grunden för den matematiska utvecklingen. Vi genomförde elva delvis strukturerade kvalitativa forskningsintervjuer, med utvalda respondenter med erfarenhet av barns/elevers matematiska utveckling frÄn bÄde förskola och skola. Vi gjorde Àven en begrÀnsad undersökning av de kartlÀggningsmaterial som vÄra respondenter hade erfarenhet av. VÄra frÄgestÀllningar resulterade i en sammanstÀllning över de begrepp som respondenterna anser utgöra grunden för den matematiska utvecklingen och en insikt i betydelsen av kartlÀggning och behovet av ett kartlÀggningsmaterial för den tidiga matematiska utvecklingen..

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrare uttrycker att de arbetar med sagoberÀttande samt vilken betydelse för barns utveckling förskollÀrare tillskriver sagoberÀttande. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med förskollÀrare. Det resultat vi fick var att alla förskollÀrare arbetar med sagoberÀttande men pÄ olika sÀtt. SagoberÀttande gÄr att arbeta med pÄ en mÀngd olika sÀtt vilket framkom av resultatet. Det framkom Àven att förskollÀrarna anser att sagoberÀttande ger barn möjligheter till utveckling inom olika omrÄden som exempelvis sprÄket och de sociala fÀrdigheterna.