Syftet med detta examensarbete Àr att studera pedagogers syn pÄ den fria leken och dess betydelse för barns lÀrande och utveckling, Àven undersöka vad pedagogerna anser att den fria leken har för möjligheter och hinder för barns lÀrande och utveckling i förskolan. Vi har valt att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod genom att genomföra semistrukturerande intervjuer med sju pedagoger i tvÄ förskolor. Det som framkommit i undersökningen Àr att pedagogerna hade ett positivt synsÀtt pÄ den fria leken. De ansÄg att den fria leken Àr en viktig kÀlla till barnens kompetensutveckling som bör uppskattas av pedagoger och bör dÀrför lÀggas mer vikt pÄ i verksamheten. Resultatet visar ocksÄ att den fria leken kan ha nackdelar och hinder som leder till konflikter och obehagliga situationer bland barnen. De flesta pedagoger ansÄg att deras nÀrvarande roll var viktig, utan att styra eller dominera leken, för att stödja och utveckla den fria leken..

I detta arbete har jag undersökt hur pedagoger i förskolan följer barns utveckling och hur de hanterar lÀroplanen för förskolans intentioner om att det inte Àr det enskilda barnet som ska utvÀrderas utan att det Àr verksamheten som ska utvÀrderas.Metoden har varit litteraturstudier och intervjuer av pedagoger som arbetar pÄ förskolor.Resultatet av studien visar att pedagoger gör bedömningar av barns utveckling inför utvecklingssamtal och upprÀttandet av individuella utvecklingsplaner. Trots att lÀroplanen för förskolan sÀger att det inte ska finnas nÄgra uppnÄendemÄl för det enskilda barnet blir det mer och mer vanligt att Àven förskolor upprÀttar individuella utvecklingsplaner med uppnÄendemÄl för varje barn. Den mesta av litteraturen avspeglar inte resultatet av mina intervjuer. Pedagogerna skrev inte nÄgra uppnÄendemÄl utan var vÀl medvetna om att det var verksamheten som de skulle skriva mÄl för.I diskussionen berörs olika sÀtt att följa barns utveckling utan att bedöma. Sammanfattningsvis blir min slutsats att pedagogerna kan undvika att göra en bedömning av det enskilda barnets resultat, men för att kunna föra förskoleverksamheten framÄt och utmana barnet till utveckling mÄste en bedömning av barnen göras.

Studien syftade till att undersöka inomhusmiljön pÄ förskolor och vilka förutsÀttningar och hinder för barns utveckling och lÀrande som miljön kan innebÀra. Studien utgick frÄn tre frÄgestÀllningar som belyser hur den fysiska miljön i förskolan Àr anordnad, hur barnen interagerar i miljön och vad det i sin tur kan innebÀra för barns utveckling och lÀrande. Studien genomfördes vid tvÄ förskolor och sju lÀrare och 16 barn deltog. Gruppintervjuer med verksamheternas lÀrare, samt observationer av barnens interaktioner i rum och miljöer anvÀndes som undersökningsinstrument för att samla empiri till studien.Resultatet visade att förskolornas miljöer var planerade utifrÄn lÀrarnas tankar om barns behov och intressen, samt vilka förmÄgor lÀrarna ansÄg att barnen behövde utveckla. Av resultatet framgick Àven att den miljö och det material som tilltalade barnen mest, var den miljö som gjorde det möjligt för barnen att lÄta deras egen fantasi och lek fÄ vara utgÄngspunkten i deras aktiviteter.

The purpose of this study was to interview different groups of people (preschool teatcher, parents and theire childen) involved in preschool about their view on outdoor activity and childrenÂŽs motoric development, and how a preschool yard should be designed to promote childrens development.All parties regard outdoor activity as very important for the development of children. They also think that the outdoor environment today is good but that it could be improved by including some trees and hills. The yard should also contain soil, sand, clay and water. The children prefer grass on the ground over other substrates. This study also gives good indications to decision makers how to build new or to reconstruct pre-school yards in the future..

Det sker dagligen konflikter ute i förskolans verksamhet, det Àr nÄgot naturligt som uppstÄr imötet mellan mÀnniskor. Av konflikter finns mycket att lÀra och detta Àr ett synsÀtt som oftaeftersöks i förskolan dÀr grunden för lÀrande och utveckling lÀggs. Vi anser det viktigt ochintressant för vÄr framtida yrkesroll att vara medveten om sin egen roll som pedagog i barnskonflikter. Syftet Àr att undersöka pedagogens roll och inblandning i barns konflikter i förskolan,i relation till barns lÀrande och utveckling. Studiens utgÄngspunkt Àr Vygotskijs synpÄ det viktiga samspelet mellan barn och vuxna och utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsgrunddÀr vi har intervjuat tio pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor, varav alla Àr utbildade förskollÀrare.I studien har det framkommit att pedagoger i barns konfliktsituationer ofta tar en roll somantingen medlare eller som en som hÄller sig i bakgrunden.

PÄ förskolan vistas barn mycket utomhus, vilket gör att utegÄrden blir en betydelsefull faktor för barns lÀrande och utveckling. Det Àr dÀrför viktigt att miljön pÄ förskolegÄrden Àr stimulerande för barnen. Studien handlar om vilka tankar kring barns lÀrande och utveckling som ligger bakom förskolegÄrdens utformning och anvÀndning. Samt hur en förskolas utegÄrd anvÀnds av barn och pedagoger. I tidigare forskning tas Àmnen upp som utomhuspedagogik ur ett historiskt perspektiv, utemiljöns betydelse för barns lÀrande och utveckling, samt förskolans utemiljö och dess pÄverkan pÄ barn.

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en djupare förstÄelse för den fria lekens roll i förskolans verksamhet och betydelse för barns utveckling genom att lyfta fram och jÀmföra bÄde barns och pedagogers reflektioner om fri lek och lek. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: hur resonerar pedagoger i förskolan om barns fria lek samt hur reflekterar barn i förskolan om lek? För att besvara dessa frÄgestÀllningar har kvalitativa intervjuer med pedagoger och samtal med barn i förskolan anvÀnts som metod. Materialet frÄn studien har sedan analyserats med tidigare forskning om lek för att fÄ en djupare förstÄelse om lekens betydelse.  Resultatet frÄn studien visar att man kan se bÄde likheter och skillnader i pedagogernas och barnens reflektioner. Samtliga pedagoger och de flesta barnen anser att leken Àr viktig för barnen av olika anledningar.

Detta examensarbete unders?ker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det svenska fritidshemmet, med s?rskilt fokus p? diskursen om fritid som ??verbliven tid.? Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidsl?rare utforskar studien hur ?morgonfritids? organiseras och genomf?rs, vilka faktorer som bidrar till en framg?ngsrik verksamhet, samt hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk m?jlighet snarare ?n en f?rvaringstid. Studien bygger p? Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, d?r fritid som "?verbliven tid" ofta f?rlorar sin pedagogiska potential, samt p? Vygotskijs sociokulturella teori om l?rande (S?lj?, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och P?lsd?ttirs (2012) forskning fram f?r att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur otydliga pedagogiska visioner kan p?verka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens (2021) insikter om balansen mellan f?rplanerade och spontana strategier anv?nds ocks? f?r att analysera elevens delaktighet.

Tekniken Àr en stor del av alla barns vardag i samhÀllet, detta ger oss dÀrför ett ansvar att ge barnen möjlighet att utforska och experimentera med IT-verktyget pekplattan för att kunna stimulera barns sprÄkutveckling i deras tidiga Är. I lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98/2010) stÄr det skrivet att förskolan ska frÀmja barns utveckling inom enkel teknik i vardagen (a.a).IT-utvecklingen Àr i stÀndig rörelse framÄt, hela tiden upptÀcks nya fantastiska anvÀndningsomrÄden kring de IT-verktyg vi anvÀnder oss av idag. Tekniken Àr hÀr för att stanna! Hur kan vi delge vÄr kunskap till barnen inom anvÀndningsomrÄdet pekplattan nÀr det gÀller barns sprÄkutveckling?Syftet med studien Àr att undersöka hur pekplattan anvÀnds i förskolans verksamhet för att frÀmja barns sprÄkutveckling. I studien belyser författarna hur pedagogerna anvÀnder sig av pekplattan som ett verktyg nÀr det gÀller att frÀmja barns sprÄkliga utveckling.Denna studie Àr kvalitativ dÄ författarna har gjort egna analyser och tolkningar utifrÄn observationer, samt att författarna belyser pedagogernas syn och tankar hur de anvÀnder pekplattan genom intervjuer.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger ser pÄ lekens betydelse för barns sprÄkutveckling samt hur de arbetar för att stimulera sprÄkutvecklingen genom leken. Arbetet utgÄr ifrÄn fenomenologiska teorier dÀr fokus ligger pÄ mÀnniskans livsvÀrld, upplevelser och tankar. Som metod anvÀndes kvalitativ forskning för att ta del av pedagogernas tankar och kunskaper kring lek och dess betydelse för barns sprÄkutveckling. Resultatet av studien visar att pedagogerna inte har nÄgon entydig definition av lek och att det finns olika arbetssÀtt att stimulera barns sprÄkutveckling. Vi anser att lek Àr ??ett levande sprÄk?? och det Àr betydelsefullt att barn fÄr leka..

Detta Àr en kvalitativ studie som undersöker om hur förskollÀrarens barnsyn och kunskapssyn pÄverkar barns lÀrande. Syftet med studien Àr att synliggöra hur förskollÀrare tÀnker kring sin egen pÄverkan pÄ barns lÀrande i förskolan, utifrÄn förskollÀrarnas barnsyn och kunskapssyn. Studien fokuserar pÄ vad nÄgra förskollÀrare i Sverige utgÄr frÄn nÀr de planerar för barns lÀrande pÄ förskolan samt hur medvetna de Àr om sin egen pÄverkan pÄ barns lÀrande. För att ta redan pÄ detta har fem intervjuer genomförts frÄn olika förskolor. Studien fokuserar pÄ förskollÀrarens perspektiv och intervju har gjort att jag har kunnat samla empiri som fokuserar pÄ förskollÀrarens uppfattningar och kÀnslor kring Àmnet.

BakgrundLek har en stor betydelse för mÀnniskans utveckling, dÄ den ger oss spÀnning, glÀdje och lust. Leken Àr nÀra kopplad till fantasi och barn utforskar sin omgivning och formar sin personlighet genom lek. Leken Àr en arena dÀr barn lÀr och utvecklas av och med varandra. Pedagoger skall i leken inta en medupptÀckande roll samtidigt som pedagogen stöttar, utvecklar och driver lekaktiviteten framÄt.SyfteI vÄr studie vill vi fÄ kunskap om och analysera pedagogers syn pÄ lekens betydelse för barns utveckling samt fÄ kunskap om hur pedagoger anvÀnder sig av leken som ett pedagogiskt verktyg i förskoleklassen.Metod VÄr metod Àr kvalitativ och vi har inspirerats av etnografi i vÄrt val av forskningsansats. I vÄr undersökning har vi observerat sex pedagoger, genomfört fÀltsamtal samt intervjuat fyra förskollÀrare i fyra förskoleklasser vid fyra skolor.

Denna studie har gjorts i syfte att se hur förskollÀrare förhÄller sig till den pedagogiska verksamheten i förhÄllande till den fysiska inomhusmiljön. Vi ville se om lokalerna med dess olika förutsÀttningar hade betydelse för hur man arbetar utifrÄn mÄlen för barns utveckling och lÀrande i förskolans lÀroplan. En till aspekt var att se hur förskolans inomhusmiljö pÄverkar vÀlmÄende hos pedagoger och barn. Genom kvalitativa intervjuer har sex yrkesverksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor i Mellansverige medverkat. Studien har visat att utformningen av den fysiska inomhusmiljön Àr viktig för barns utveckling och lÀrande samt vÀlmÄende i förskolan.

Fo?respra?kare fo?r a?ldersblandade klasser menar att det finns pedagogiska fo?rdelar med denna klassform, sa?som till exempel att elevernas inla?rning och sociala utveckling fra?mjas (Nandrup & Renberg, 1992; Sandqvist, 1994). Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka om det fo?rekommer sa?dana fo?rdelar i a?ldersblandade klasser och om de kan visas o?ver tid. Detta go?rs genom att ja?mfo?ra elever i a?rskurs 8 som under la?g- och mellanstadiet hela tiden ga?tt i a?ldersindelade klasser (n=423), elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser i la?gstadiet men inte pa? mellanstadiet (n=22), samt elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser ba?de under la?g- och mellanstadiet (n=30).

Menar du vad jag förstÄr? Àr en studie av barns sprÄkutveckling i ett 3-6 -Ärsperspektiv. Syftet med följande studie Àr att vi vill undersöka specialpedagogens roll i barns sprÄkliga utveckling. Vilka kunskaper behöver specialpedagogen för att upptÀcka, stödja och stimulera barnens sprÄkutveckling? VÄr studie genomfördes genom litteraturstudier kring vÄr problemformulering, samt genom kvalitativa intervjuer med specialpedagoger.