Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers perspektiv pÄ barns bildskapande i förskolan och om bildskapande anvÀnds som ett medvetet redskap för barns utveckling. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger som arbetar i fyra olika förskolor, varav en Àr inspirerad av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att bildskapande anvÀnds som ett medvetet redskap bÄde som ett lÀrande i ett annat Àmne och som ett estetiskt mÄl. Vidare visar resultatet att bildskapande Àr viktigt för barns utveckling, dÀremot finns det olika tolkningar hos pedagogerna vad gÀller fritt skapande och mallanvÀndning.

Barn i förskoleÄldern har ett stort behov av rörelse. Förskolan Àr den plats dÀr barn tillbringar stora delar av sin vakna tid. Det kan dÄ anses att stora delar av barnets utveckling vilar pÄ hur lÀrarna strukturerar upp verksamheten i barngruppen. Förskolan har en viktig betydelse för barnets utveckling, men Àven för ett fortsatt livslÄngt lÀrande. LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98) beskriver i ett av sina mÄl att förskolan skall strÀva efter att varje barn utvecklar sin motorik.

Förskolan ska strÀva mot att lÀgga en god grund för barns sprÄkliga utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger ute i verksamheten arbetar med barns sprÄkliga utveckling och lÀrande via höglÀsning och böcker. I denna studie ges en insyn i bakgrund och tidigare forskning om barns sprÄkliga utveckling och lÀrande som sedan följs av metod. DÀrefter följer delstudier frÄn oss som skrivit arbetet. Vi har intervjuat 10 pedagoger som representerar 9 olika förskolor. Delstudierna har först analyserats enskilt och dÀrefter gemensamt. Resultatet visar hur de aktuella förskolorna arbetar aktivt med barns sprÄkliga utveckling och lÀrande.

BAKGRUND:Bakgrunden behandlar en del av förskolans historia och dess styrdokument. Beskrivningen av varför pedagogen Fröbel startade Kindergarten samt de styrdokument och förordningar som gjort att förskolans pedagogiska utformning vÀxt fram redogörs. I barnkonventionen lyfts barns rÀttigheter samt respekten för varandra. Teorin om livsvÀrlden ligger som grund för hur mÀnniskan utvecklas i samspel och kommunikation med varandra.SYFTE:Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ pedagogers uppfattningar av begreppet barns inflytande i förskolan. Syftet behandlar ocksÄ hur pedagogerna arbetar med barns inflytande, vilken pÄverkan de anser att inflytande har pÄ barns utveckling och lÀrande, samt hur de menar att barn förstÄr att de har inflytande.METOD:Studien Àr kvalitativ, första frÄgestÀllningen utgÄr frÄn fenomenografisk ansats med kvalitativ analys i övriga frÄgestÀllningar anvÀnds kvalitativ analys.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att fÄ uppfattning om lekens betydelse för barns utveckling och lÀrande i förskolan. Vi kommer att genomföra forskning samt intervjua fyra verksamma pedagoger i olika förskolor för att ta reda pÄ deras uppfattningar om lek och lekande. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka uppfattningar har pedagoger om lekens betydelse för barns utveckling och lÀrande? Vilka uppfattningar har pedagoger om sin roll i och till lek? Vilka uppfattningar har pedagoger om lekens plats i sin verksamhet? För att besvara frÄgorna valde vi den kvalitativa forskningsintervjun som metod, eftersom vi sökte intervjupersonernas subjektiva uppfattningar.I analysen av vÄrt resultat sökte vi skillnader och likheter i pedagogernas svar. Resultatet visade pÄ att det finns en medvetenhet hos pedagogerna om lekens betydelse för barns utveckling och lÀrande samt att barnen lÀr sig mycket av att leka.

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur olika forskare ser till den fysiska miljöns betydelse för barns utveckling och lÀrande, samt hur nÄgra förskolepedagoger ser pÄ densamma. För att lÀra mig mer om mitt tilltÀnkta Àmne inledde jag examensarbetet med att fördjupa mig i litteratur om miljöer i förskolan. Jag tog ocksÄ stöd i LÀroplanen för förskolan (Lpfö98), för att dÀrefter genomföra muntliga, kvalitativa intervjuer med fyra förskolepedagoger pÄ fyra olika förskolor. Jag insÄg under tidens gÄng att det inte gÄr att tala om den fysiska miljöns betydelse och pÄverkan, utan att inkludera lekens betydelse för barns utveckling och subjektskapande. Detta som en följd av att barn lÀr och utvecklas genom lek och dÀr inkluderas oundvikligen miljön..

I det sociala samspelet mellan förskollÀrare och barn har förskollÀraren möjlighet att stimulera barns utveckling sÄvÀl socialt, motoriskt som kognitivt. Studien vill belysa hur man kan se pÄ den fria leken ur ett pedagogiskt perspektiv..

Barn i förskoleÄldern har ett stort behov av rörelse. Förskolan Àr den plats dÀr barn tillbringar stora delar av sin vakna tid. Det kan dÄ anses att stora delar av barnets utveckling vilar pÄ hur lÀrarna strukturerar upp verksamheten i barngruppen. Förskolan har en viktig betydelse för barnets utveckling, men Àven för ett fortsatt livslÄngt lÀrande. LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98) beskriver i ett av sina mÄl att förskolan skall strÀva efter att varje barn utvecklar sin motorik.

I detta examensarbete undersöks och beskrivs barns bildskapandes betydelse inom lekterapin. Syftet med undersökningen har varit att undersöka vilka möjligheter pedagogerna kan se med barns bildskapande samt hur de realiserar detta i sin verksamhet. Följande delfrÄgor har undersökts och besvarats: hur ser barns bildskapande ut i den lekterapeutiska verksamheten?, hur anvÀnds barns bilder inom lekterapin? samt Àr bildarbete en form av lek, i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lekterapeuter, studiebesök pÄ lekterapier samt insamlande av bilder skapade av barn (i Äldern tre till sex Är) pÄ dessa lekterapier. Resultatet visar pÄ den stora betydelse som barns bildskapande har inom den lekterapeutiska verksamheten.

Mobil förskola Àr ett fenomen som har börjat ta plats och vÀxer snabbt som ett komplement till den ordinarie pedagogiska förskoleverksamheten. Den har uppkommit som ett resultat av att samhÀllet förÀndras och det stÀller andra och nya krav pÄ förskolan och skolan att möta barn och elever i ett lÀrande. Det finns mÄnga Äsikter om vad som Àr bra eller mindre bra för barns lÀrande och utveckling men det saknas en övergripande forskning om mobil förskola som stöd för nya antaganden, tankar och idéer. För att förstÄ lÀrandet har jag valt att lyfta fram teoretiska funderingar ur ett sociokulturellt perspektiv som har kopplats ihop med forskning bÄde frÄn förskola och frÄn skola. Resultatet visar att pedagogerna ser den mobila förskolan som ett verktyg som underlÀttar för dem att genomföra sitt uppdrag om lÀrande och utveckling.

Background: The request for the Reggio Emilia practice has expanded enormously the last couple of years within the Swedish preschools. This particular practice describes the environment as a third educator. This third educator is supposed to work as - not only a tool - but also a support to ease children's learning experiences and help develop their mind. Previous research has shown that design of, for instance, furniture has a way of affecting the children's learning process and development.Aims: The purpose of this study is to see how two different teams of preschool educators on two differed Reggio Emilia inspired preschools work and handle the physical indoor environment. Method: We started out by contacting Reggio Emilia inspired preschools.

BAKGRUND: I bakgrunden belyser vi sprÄkets betydelse för barns utvecklingutifrÄn olika forskares perspektiv. I en sammanfattning av lÀroplanenfÄr vi ta del av hur pedagoger i förskolan ska gÄ till vÀga för att se tillvarje barns utveckling. HÀr presenteras Àven observationsmaterialetTidig Registrering Av SprÄkutveckling ? TRAS.SYFTE: Syftet Àr att undersöka vilka erfarenheter nÄgra pedagoger har av attanvÀnda Tidig Registrering Av SprÄkutveckling - TRAS i förskolansverksamhet.METOD: Vi har i vÄr undersökning anvÀnt oss av kvalitativ metod med intervjusom redskap. I vÄr undersökningsgrupp har det ingÄtt tio pedagogerfrÄn förskolans verksamhet.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Bakgrund: Diabetes typ 1 ?r en l?ngvarig sjukdom som kr?ver omfattande egenv?rd f?r att undvika komplikationer p? l?ng och kort sikt och f?r att ha en god livskvalitet. Traditionellt har synen p? patientutbildning varit att kunskaps?verf?ring fr?n v?rdpersonal till patient resulterar i ett l?rande och d?rmed i god metabol kontroll. Nyare forskning visar d?remot vikten av att f? bearbeta de emotionella aspekterna, att kunna acceptera sjukdomen och integrera den i livet.

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.