Inriktningen på arbetet är att diskutera vad miljön spelar för roll och vad pedagogerna har för betydelse för barns inlärning och utveckling. För att besvara frågan hur pedagogerna arbetar har observation varit den huvudsakliga metoden. Genom intervjuer med pedagogerna på förskolorna har deras syn på barns inlärning och hur de själva arbetar för att främja barnens inlärning kommit fram. Det har studerats hur två förskolor med olika inriktning arbetar för att främja barns inlärning, en utomhusförskola och en traditionell förskola. Utifrån observationer och intervjuer med pedagogerna har det kommit fram skillnader mellan de båda förskolorna men också likheter. Miljön och arbetsinriktningen varierar mellan förskolorna, men pedagogernas arbetssätt liknar varandra oavsett i vilken miljö verksamheten befinner sig i.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Syftet med denna studie är att utifrån begreppen normalisering och makt undersöka hur förskollärare beskriver barns inflytande och delaktighet i förskolan. Specifikt fokus riktas mot att belysa hur och inom vilka områden som barn ges möjligheter till inflytande och delaktighet. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur definierar förskollärare barns inflytande och delaktighet i förskolan? Inom vilka områden anser förskollärare att det är möjligt att ge barn inflytande och delaktighet? Styr förskollärare barns inflytande och delaktighet i förskolan? I så fall hur?Metoden som används för datainsamlingen är enkäter där elva förskollärare beskriver hur de anser att barn kan få eller ges inflytande och delaktighet under sin vistelse i förskolan. Resultatet visar att barnen i förskolan får inflytande på olika sätt och deras delaktighet visar sig vid verksamhetens planering.

Syftet med studien är att undersöka vilka utmaningar lärare möter samt har erfarenhet av i det vardagliga arbetet med flerspråkighet. Med det vardagliga arbetet avses i denna studie lärares syn på språkets betydelse för barns möjlighet till kommunikation, samspel och delaktighet i förskolan. Hur lärarna ser på trygghet i relation till flerspråkighet och barns kulturella identitetsutveckling, samt vilka metoder och arbetssätt som används av förskolor för att främja arbetet med flerspråkighet i verksamheten är ytterligare områden. Studien utfördes som en kvalitativ undersökning för insamling av empiri och var indelad i två steg. Enkäter skickades ut till verksamheter vars svar låg som grund för frågorna som användes i intervjuer med lärare.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningVårterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande ? pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment ? the teacher?s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka pedagogers, år F ? 3, medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem.

BAKGRUND: För att kunna ge barnen en bra grund när det gäller de demokratiskavärderingarna som vårt samhälle vilar på är det viktigt att barnen fårmöjlighet att ha inflytande och påverkan över sin vardag i förskolan.SYFTE: Syftet med denna undersökning är att studera 12 pedagogersuppfattningar och erfarenheter av barns inflytande i den dagligaförskoleverksamheten med barn i åldrarna 1-6.Våra frågeställningar är följande:? Hur ser pedagogerna på barns inflytande i förskolans verksamhet?? Vilka erfarenheter har pedagogerna när det gäller barns inflytandeoch påverkan i den dagliga förskoleverksamheten?METOD: Denna undersökning grundar sig på en kvalitativ med hjälp av selfreport som metodredskap. 10 av 12 pedagoger har deltagit i dennaundersökning.RESULTAT: Av resultatet framgår att pedagogerna på olika sätt arbetar med barnsinflytande och delaktighet genom att pedagogerna låter barnen fårpåverka sin situation och att de är uppmärksamma, öppna och flexiblaför att kunna ta vara på barnens idéer och intressen. De erfarenhetersom pedagogerna berättar om kring barns inflytande är bådesituationer då pedagogerna intar både barns perspektiv ochbarnperspektiv. De beskriver situationer då det har fungerat bra och dådet har fungerat mindre bra.

Syftet med den här studien är att se hur barns kostvanor påverkar deras inlärning för att få enbättre förståelse för elevers okoncentration. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer utfördapå fyra skolor. Vi intervjuade sju pedagoger, en rektor, två skolsköterskor, en speciallärare ochen specialpedagog, en skolläkare samt elever i årskurs två och elever i en förskoleklass. Genomintervjuerna framkom att yngre elever har goda kostvanor som ändras med åren. Matvanorgrundar sig tidigt och har vårdnadshavare dåliga kostvanor förs dessa över till barnen.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en uppfattning om hur de äldsta förskolebarnen ser på sitt lärande. Mer specifikt hur de uppfattar att de lär sig läsa och skriva samt att låta barnens syn på sin tidiga skriftspråksinlärning få komma fram.Teori: Detta är en kvalitativ studie som undersöker barnens uppfattningar om sitt skriftspråkslärande. Det har varit viktigare att tolka och förstå resultaten än att studien skulle vara generaliserbar (Stukát, 2005).Metod: Intervju/samtal för att låta barn uttrycka sin uppfattning om hur de uppfattat att de lärt sig läsa och skriva. Genom barnintervju som metod låta barns röst bli hörd.Resultat: Barnen beskrev att de lärt sig läsa och skriva på flera olika sätt. T.ex.

The purpose of this study is to illustrate the impact on children's development around playing and how significance the formation of the schoolyards is focusing on how it inspire and calls to play within the children's. The study will also show how the youth workers experience the schoolyards and how they can incorporate the playground in their work to inspire the children's play and activities. The methods used in this study is based on both real conversations and by mail with educated youth workers and observations. The results shows that the schoolyard environment is very important for the children's play and development. The study reveals the importance of having nature like forest nearby and that the environment should be suited for everyone.

Denna studie baseras på kvalitativa intervjuer av förskolechefer vid nio föräldrakooperativ. Syftet är att undersöka hur dessa arbetar med hållbar utveckling i praktiken samt vilka hinder och möjligheter de ser i det arbetet..

Hur förberedda är egentligen skolorna i dag om det uppstår kriser, och hur bemöter och arbetar lärare med det enskilda barnet som befinner sig i en kris? Dessa är frågor som har väckt vårt intresse. Syftet med detta arbete är att få ökad kunskap om hur vi kan bemöta barn i kris, samt stödja deras utveckling och lärande för att skapa en trygg och lärorik miljö när de befinner sig i en krissituation. I litteraturdelen redogörs för forskning om krisens faser, dödsfall, barns tankar om döden, skilsmässa, konsekvenser vid skilsmässa och hur lärare kan bemöta barn i sorg. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi utfört tio semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurserna F-6.

Denna studie syftar till att unders?ka hur tv? f?rskolor arbetar med musik i undervisningen, samt hur pedagogerna anser att musik kan fr?mja barns l?rande i andra ?mnen. Studien grundar sig i fyra forskningsfr?gor, 1) Hur iscens?tts l?randets akt i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 2) Vilka l?randeobjekt konstrueras i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 3) Vilka likheter och skillnader finns i konstruktioner av l?randets akt och l?randets objekt vid de tv? olika f?rskolorna? 4) Vilken betydelse anser pedagogerna att musik har f?r barns l?rande och utveckling? Studien utg?r ifr?n en kvalitativ ansats med observationer och pappersenk?ter som datainsamlingsmetod. Dokumenteringen av observationerna har gjorts med block och penna.

Fransson, Pernilla & Fäldt, Charlotta (2011) Pedagogers tankar om utomhuspedagogik Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Huvudsyftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur och om utomhuspedagogiken används ur ett pedagogiskt syfte, i förskolan. Vi vill bidra med ökade kunskaper om utomhuspedagogiken och ge en bild av hur den används i daglig verksamhet. Detta har vi tagit reda på genom intervjuer med förskollärare. Vårt arbete har utgått från följande frågeställningar Hur utnyttjar pedagogerna på förskolan utemiljön, för barns lärande? Hur arbetar pedagogerna på förskolan med utomhuspedagogik för barns sociala utveckling? Hur tar pedagogerna tillvara på barnens nyfikenhet i utemiljön? Studiens centrala begrepp är: kunskap, sociala sammanhang, samspel, kommunikation, motorik, rörelse, fysisk aktivitet, miljö, utomhuspedagogik och lärande.

Detta examensarbete ger en inblick i hur människors utveckling kan påverkas av Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT, utifrån frågorna på vilket sätt FMT kan påverka motorisk utveckling samt på vilket sätt FMT kan påverka kognitiv utveckling. Det dokumenterar arbetssättet kring FMT-metoden. Genom två fallbeskrivningar får vi följa det praktiska arbetet. Resultat visar att de medverkandes motorik har påverkats och även kognitiv utveckling har påverkats..