Examensarbetes syfte är att undersöka hur förskolepedagoger tänker kring barns motoriska utveckling samt att undersöka hur förhållandet mellan fysisk miljö och val av arbetsmetod upplevs. Huvudfrågeställningen är: Hur väljer pedagoger, utifrån den fysiska miljön, att arbeta för att främja barns motoriska utveckling? Under denna följer: Vilka metoder använder pedagogerna i arbetet med att främja barns motoriska utveckling? Vilken syn har pedagogerna på barns motoriska utveckling och förskolans roll i denna? Hur arbetar pedagogerna med motoriskt osäkra barn? Hur ser pedagogerna på miljön och dess användning? I undersökningen använde vi oss av kvalitativa intervjuer med nio förskolepedagoger. Dessa pedagoger arbetade på tre olika förskolor med olika fysisk miljö. Varje intervju tog ca 30-45 min och kompletterades med studiebesök på förskolorna.

Syftet med den här studien är att undersökaoch få en fördjupad förståelse för hur förskollärare ser på förskolans fysiska miljö och dessbetydelse förbarns utveckling och lärande. Frågeställningarna studien utgår ifrån är följande: Hur utformas förskolans fysiska miljö?och Hur uppfattar förskollärare den fysiska miljöns betydelse för barns utveckling och lärande?I studien intervjuades sex förskollärare från sex olika förskolor inom samma kommun. Resultatet av studien visar att samtliga förskollärare har en uppfattning att förskolans fysiska miljö är av betydelse för barns utveckling och lärande. Det förskollärarna framhåller som betydelsefullt är att den fysiska miljön både kan främja och hämma barns utveckling och lärandeexempelvis genomförskollärares syn på lokaler och deras syn på tillgängligheten av material.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om den fria leken och dess betydelse för barns utveckling och lärande, och i vad mån dessa uppfattningar avspeglar sig i verksamheten. Detta för att jag anser att fri lek är ett begrepp som inte beskrivs särskilt tydligt i litteratur och läroplan för förskola. De frågeställningar jag har använt mig av är: Hur definierar förskollärare fri lek? Vad anser förskollärare att den fria leken har för betydelse för barns utveckling och lärande i förskolan? Hur ser förskollärare på sitt deltagande i barns fria lek? Hur avspeglar sig pedagogernas syn på den fria lekens betydelse för barns utveckling i hur de planerar verksamheten?  För att få svar på mina forskningsfrågor har jag använt mig av kvalitativa intervjuer och totalt har sex förskollärare intervjuats. Förskollärarna i denna studie uttrycker att fri lek är betydelsefull för barns utveckling och lärande utan att ha helt klart för sig hur de definierar begreppet.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur förskollärare motiverar leken pedagogiskt och vilken betydelse de tror att leken har på barns lärande och utveckling samt undersöka i vilken utsträckning några av de största lekteorierna kommer till uttryck hos praktiserande pedagoger. Uppsatsen är en traditionell studie med en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med 10 förskollärare. I resultatet framgår det att förskollärarna tycker att leken är grunden till barns lärande och utveckling. Pedagogerna menar att det är i leken som barn utvecklar sitt lärande.

Forskningsresultat visar att naturkontakt ger flera fördelar för barns mentala, emotionella och sociala hälsa. På naturskolorna får barnen genomföra aktiviteter, uppleva och upptäcka utomhus. Pedagoger anser att barns sociala utveckling påverkas på flera sätt genom naturskolornas aktiviteter i utomhusmiljö. I denna studie har intervjuer gjorts med pedagoger från tio olika naturskolor om deras syn på barns sociala utveckling genom naturskolans miljö och aktiviteter. I intervjuerna framkommer att eleverna utvecklar sociala förmågor som samarbete, samspel, självförtroende, självkänsla, glädje, lust och motivation.

ABSTRAKT_______________________________________________________________Margareta Christiansson & Sara JohnssonBarns motorik? En studie om miljöns betydelse för barns motoriska utveckling.Children´s motor skill development?A study of the environment?s importance for children?s motor skill development.Antal sidor: 28___________________________________________________________________________I denna uppsats undersöks lärares upplevelse av miljöns betydelse för barns motoriskautveckling. I uppsatsen tar vi del av forskning kring barns motoriska utveckling samtpedagogers upplevelser och betraktelser av miljöns betydelse och påverkan för barn iförskolan. Vi beskriver även vad som kännetecknar en stimulerande miljö.Studien genomfördes med stöd av intervjufrågor till sex pedagoger och två motorikpedagogervid två förskolor i två mindre kommuner i södra Sverige. Vi tar utgångspunkt i barnsmotoriska utveckling samt i hur miljön kan stärka barns motoriska utveckling.

Syftet med studien är att få fördjupad förståelse om pedagogers syn på lekens betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan, samt pedagogers roll i detta. I studien används metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare. Resultatet visar att studiens förskollärare är medvetna om lekens betydelse och att den är oerhört viktig för barns lärande och utveckling. Leken är grunden till barns möjligheter att utveckla sitt lärande, anser förskollärarna.

Leken har ett väsentligt utrymme när det gäller barnens tid i förskoleverksamheten. Det är viktigt att utrymme för lek ges då den gynnar barns utveckling. Just för att leken har en central betydelse i förskolan är det intressant att undersöka de förutsättningarna som det fysiska rummet erbjuder när det gäller barns möjlighet till lärande genom lek. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på det fysiska rummets betydelse för förskolebarns lärande genom lek. Med det fysiska rummet avses såväl förskolans utomhus ? som inomhusmiljö.

Den motoriska utvecklingen är en viktig del i barns utveckling och för att den ska bli så bra som möjligt måste barnet lära känna sin kropp för att kunna utvecklas. Därför måste det finnas tillgångar till olika men samtidigt bra möjligheter för lek och lärande. Läroplanen för förskolan, LpFö98, tar upp att verksamheten ska vara stimulerande och utmanande för barnens lärande och det är en del av pedagogernas uppgifter. Mitt syfte är att utveckla förståelse för vad förskollärare ser för samband mellan den organiserade rörelseleken och barns utveckling. Jag vill även ta reda på hur förskollärare arbetar med den organiserade rörelseleken vad de praktiskt gör under rörelseleken.

Syftet med studien är att beskriva hur några pedagoger i sitt arbete upplever dramats och dansens inverkan på barns utveckling och lärande i förskolan. Utifrån detta syfte ställs en forskningsfråga så att en djupare förståelse för undersökningen kan bildas. För att besvara forskningsfrågan gjordes kvalitativa intervjuer med fem olika pedagoger som var insatta i ämnet. Vår studies teoretiska utgångspunkt är Lev Vygotskijs sociokulturella teori på lärande som grundar sig på att att allt lärande sker i gemenskap med andra. Studiens resultat visar att pedagogerna såg många fördelar i arbetet med drama och dans, till exempel gynnar dessa uttrycksformer barns självkänsla vilket är viktigt för att kreativiteten ska växa och detta är en förutsättning för barns utveckling och lärande..

De flesta lekforskare är eniga om att barn lär sig när de leker och att lek har betydelse för barns utveckling. Syftet med denna undersökning var att studera vilka uppfattningar pedagoger har om lek och hur de använder lek för barns lärande i undervisningen i sina tre förskoleklasser. I studien intervjuades sex pedagoger, två barnskötare, två förskollärare och två fritidspedagoger. Resultatet visade att pedagogerna uppfattar lek som viktig för barnens lärande och utveckling och att den använder sig av både fria och styrda lekar i undervisningen..

?Syftet med denna studie var att försöka synliggöra barns sociala lärande genom en dramalek och metoden som använts har varit videoobservationer. Av studiens resultat går det att avläsa att barn lär genom att iaktta och studera varandra. De yngre barnen visade en utveckling på att börja förstå och samspela i leken. Slutsatserna av undersökningen går inte att säkerställa men det finns faktorer i resultatet som pekar på att dramaleken kan ha betydelse för barns sociala utveckling när det handlar om att förstå lekens ramar och regler och hur man samspelar i lek.

Syftet med följande arbete är att utreda vad dans i skolan har för betydelse för barns utveckling. Undersökningen belyser även vad dansen som redskap erbjuder för möjligheter i skolans undervisning ur ett genusperspektiv samt ett mångkulturellt perspektiv. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring dans och rörelse samt Gardners teori om multipla intelligenser. För att ta reda på dansens påverkan på barns utveckling användes en kvalitativ metod i form av intervjuer och totalt intervjuades sex danspedagoger. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att respondenterna upplever såväl motoriska, sociala, emotionella som estetiska och kognitiva samt språkliga utvecklingseffekter hos sina elever.

Medveten motorisk träning har visat sig vara gynnsamt för barns senare skolprestationer. Det här antyder tidigare forskning som menar att det finns ett samband mellan barns motorik och deras koncentrationsförmåga och skolprestationer. Den här studien handlar om förskollärares föreställningar om barns motorik och hur förskolans utemiljö används för att stimulera barns motorik. Studien syftar till att beskriva vilket kroppsligt lärande som stimuleras i förskolans utemiljö. Studiens två frågeställningar berör förskollärares upplevelse av vilket kroppsligt lärande som sker hos barn i förskolans utemiljö samt förskollärares erfarenheter av barns motoriska utveckling i förskolans utemiljö.

Syftet med vår studie var att beskriva förskollärares arbete med att främja utvecklingen av barns kommunikation i förskolan. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod. Vårt urval bestod av fyra verksamma förskollärare vid tre olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna arbetar med att främja barns utveckling och lärande genom att stödja och stimulera barns kommunikation på olika sätt. Förskollärarna beskriver sin egen pedagogroll som en viktig del i barns kommunikationsutveckling.