Dagligen kommer barn till sjukhus inför en planerad operation. De flesta barn är mer eller mindre ängsliga. De kommer till en okänd miljö och vet inte vad som ska hända. Att inte veta vad som ska hända skapar oro och rädsla. Barns oro och rädsla inför planerad operation kan även påverka barnets beteende negativt efter operationen med bland annat separationsångest och sömnsvårigheter.

Skilsmässor är vanligt förekommande och barns upplevelser av föräldrarnas separation handlar ofta om att de känner sig stressade och förvirrade. Tidigare studier visar, att skilsmässan medförde stora förändringar för barnen. Påfrestningar i familjesituationen efter skilsmässan påverkade barnens känslor, vilket ofta yttrade sig i en sorg efter förlusten av att inte vara en hel familj längre. Syftet med studien var att belysa barnens upplevelser när föräldrarna genomgått skilsmässa. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

How does children communicate and interact in a situiatuin when creating pictures.

Syftet med uppsatsen är att utforska den pedagogiska verksamheten och lekens betydelse för barn på sjukhus. Vi vill uppmärksamma att yrket som lärare och pedagog sträcker sig längre än inom skolans ramar. Med utgångspunkt i litteratur i ämnet, enkäter och intervjuer med olika aktörer verksamma inom barnavård studerar vi i uppsatsen de olika aktörernas tankar och funderingar om sitt arbete och synen på barns lek. Resultatet visar på att leken enligt informanterna är en viktig del i barns tillfrisknande. Leken i sig har en terapeutisk inverkan på barn då de hamnar på sjukhus.

Uppsatsen behandlar hur barn uttrycker karaktärers känslor, tankar och intentioner i narrativer genom så kallade mentala tillståndstermer. Syftet med uppsatsen var att studera användningen av mentala tillståndstermer i narrativer av enspråkiga svensktalande barn samt tvåspråkiga svensk- och engelsktalande barn i åldrarna 5;8?7;9 år, och att undersöka om produktionen av mentala tillståndstermer påverkas av barns språk och språkstatus. Genom kvantitativa och kvalitativa analyser av 100 redan insamlade och transkriberade narrativer, framgick att det fanns en individuell variation i den totala användningen av mentala tillståndstermer, vilket troligtvis hade större påverkan på barnens produktion av mentala tillståndstermer än språk och språkstatus. Vidare tydliggjordes att mentala tillståndstermer hade specifika funktioner i narrativer.

Delaktighet och inflytande är tydligt kopplat till förskolans uppdrag. Verksamhetenskall vila på demokratins grunder och barn i förskolan skall ges ett reellt inflytande överinnehåll och planering. Förskolan skall arbeta för att barn utvecklar en grundförståelseför demokrati och syftet med denna undersökning är att påvisa hur barns uppfattningarav inflytande och delaktighet kan se ut i förskolan. Undersökningen har begränsats tillatt titta närmare på den lek som sker i förskolans inomhusmiljöer. Det är barnens egnaröster, genom intervjuer som utgör denna undersökning som ger en inblick i hur välbegreppen inflytande och delaktighet är förankrat hos barn i förskolan.

I denna studie har vi studerat den fysiska inomhusmiljön med fokus på lekhall och hemvrå i två förskolor. Vi har undersökt hur den fysiska miljön kan ha betydelse för barns fria lek och samspel. Denna studie genomsyras av två olika teoretiska utgångspunkter, det miljöpsykologiska samt det sociokulturella perspektivet. Studien utgick ifrån fyra frågeställningar där samspel och kommunikation, kulturella redskap, den fysiska miljöns påverkningar i barns fria lek samt det komplexa rummets betydelse var av intresse. I denna kvalitativa studie använde vi oss av observation med videostöd som metod där vi studerade de yngre barnens fria lek och samspel med den fysiska inomhusmiljön.

BakgrundI studien beskrivs pedagogers varierande arbetssätt för att utveckla matematik hos barn i förskolans vardag. De metoder som nämns för att utveckla matematiken hos barn i förskolan, utgår från utvecklingspedagogiken som tar vara på vardagliga situationer samt barns egna tankar. Studien undersöker pedagogers inställning till matematiken då det kan beröra pedagogernas arbetssätt. Inom forskning och litteratur påverkar tidigare erfarenheter av skolmatematiken de vuxnas syn på ämnet.SyfteSyftet med studien är att ta reda på, vilken inställning pedagogerna har till ämnet matematik och vilka arbetssätt de använder för att utveckla barns matematiserande i förskolan.MetodVi har valt att använda oss av self report som metod. Urvalet består av 34 pedagoger, på sex olika förskolor i två olika kommuner i Västra Götalands län.ResultatI studien har vi funnit att pedagogerna har ett medvetet arbetssätt för att utveckla barns matematiserande, trots eventuella negativa inställningar till skolmatematiken.

Inlärning och utveckling kan ske på många olika sätt. Vår unika inlärningsstil handlar om det sätt människan bäst koncentrerar sig på, tar till sig och bearbetar ny och svår information. Lärandesituationen handlar om att ta vara på barnens styrkor och se varje barns unika möjligheter. Som lärare bör vi därför vara uppmärksamma och flexibla för att skapa en bra lärandemiljö och ett bra lärandeklimat för alla barn. Syftet med vår studie var att få en fördjupad förståelse för begreppet inlärningsstilar och undersöka hur förskolelärare uppfattar att de arbetar för att främja individualiseringen i förskolan.

Undersökningen syftar till att skapa kunskap om barns och lärares handlingar inför mötet med teater och diskutera vad dessa handlingar har att berätta om lärares yrkeskunskaper och barns hinder och tillträde till kultur.Undersökningen studeras med kritisk diskursteori och narrativ teori genom Foucaults teorier om diskurser och makt. Som metod för att studera handlingarna i skolteaterfoajén används deltagande observationer som analyseras med Greimas aktantsmodell och skrivs fram med narrativer. Det är åtta skolteaterpubliker med barn 5-9 år och deras lärare i två olika teaterfoajéer som studerats innan de går in för att se en teaterföreställning.Skolteaterbesöket äger rum i en social pedagogisk praktik i ett diskursivt spel mellan skoldiskur-sen, teaterdiskursen och barndiskurser. Resultatet av studien visar att lärare agerar med avledande, påminnande och avbrytande handlingar gentemot barn som avvaktar, protesterar och undviker. Lärares handlingar karaktäriseras av disciplinerande makt och då fler hinder än tillträden skapas har de en differentierande funktion och betydelse för barns olika tillträde till kultur.

Bakgrunden till studien ligger i att Sverige har fått kritik från Förenta Nationernas (FN) barnrättskommitté för den rådande bristen på barns delaktighet i beslut som rör deras egna liv. Idrottsföreningar är en viktig arena för barns utveckling och utgör en stor del av deras fritid. Föreningsidrotten ska enligt Riksidrottsförbundet utgå från barnkonventionen och bör därför arbeta med frågor som rör barn och ungas rätt till inflytande.Syftet med studien var att beskriva flickornas perspektiv på inflytande och delaktighet i sin idrottsförening och att sedan belysa det med hjälp av ett barnperspektiv. Fokusgruppsdiskussioner användes för att undersöka problemområdet. Tio deltagare delades in i två olika fokusgrupper som diskuterade i cirka en halvtimma var.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för barns tankar, känslor och uppfattningar om Pippi Långstrump som karaktär. Vi vill ta reda på vad det är för dragningskraft Pippi har som tilltalar barn generation efter generation. I tidigare forskning har forskarna, till exempel Ödman (2007) och Gaare & Sjaastad (2002), undersökt temat Pippi utifrån andra utgångspunkter än barnens perspektiv. Det är oftast de som läser böckerna eller får dem lästa för sig. Att vi tar in barns perspektiv är just det som gör vår studie unik. I vår studie har vi gjort ostrukturerade intervjuer med barn och utifrån barnens perspektiv har vi sedan utgått från olika sekvenser i böckerna och gjort en närläsning för att hitta kopplingar.

Syftet med föreliggande examensarbete är att synliggöra hur olika maktrelationer kommer till uttryck mellan lärare och barn i förskolans samling samt på vilket sätt dessa maktrelationer påverkar barns möjlighet till att ha inflytande över och vara delaktiga i samlingens innehåll och upplägg. Vi har valt att utgå ifrån Michel Foucaults synsätt på makt. Då vi anser att detta synsätt lämpar sig bäst för att han inte har en färdig teori som man bara kan applicera utan det blir en utmaning i sig att använda hans tankar och syn på makt. Studerandet av Foucaults synsätt på makt har lett till att vi båda har bildat oss en fördjupad uppfattning, innebörd av och tolkning av begreppet makt. Vi har även valt att utgå från barns perspektiv där vi försökt att närma oss barnens egna tankar och funderingar kring samlingen då denna är ett moment som är till för dem.

Med detta arbete vill vi undersöka hur barn påverkas av att redan i förskoleåldern arbeta effektivt med läsinlärning. Läsning och skrivning är viktiga grundkunskaper för barn och därför är det av betydelse att veta om det är relevant att redan under deras tidiga levnadsår arbeta effektivt med läs- och skrivinlärning. Vi ville se om barns läs- och skrivförmåga ser annorlunda ut i skolans första år beroende på om de fått regelbunden läs- och skrivträning under förskoletiden eller ej. Utifrån det vi fått reda på kan vi som pedagoger möta barnen på bästa sätt och utmana dem till en lekfull och spontan inlärningsmetod. För att få en bakgrund har vi fördjupat våra kunskaper i vad forskare och pedagoger anser om barns tidiga läsning och skrivning.

Tidigare ansåg man att barn inte kunde uppleva och känna smärta för att deras nervsysteminte var fullt utvecklat. I början av 1980-talet utfördes vissa operationer av prematura ochnyfödda barn med enbart muskelrelaxantia och lustgas. De senaste 20 åren har forskning påområdet bedrivits och många studier har visat att barn i stor utsträckning underbehandlats ochderas smärta har undervärderats. Eftersom smärta är en subjektiv upplevelse kan det varaväldigt svårt att göra en adekvat smärtbedömning. För att kunna skatta någon annanmänniskas smärta måste man förstå det språk som personen uttrycker sig med.