SammanfattningSyftet med studien är att undersöka hur de intervjuade pedagogerna beskriver sin pedagogiska verksamhet med att främja barns matematiklärande.Denna kvalitativa studie använder intervjuer som datainsamlingsmetod och fem pedagoger från fem olika förskolor deltog i intervjuerna. Förskolorna valdes utifrån ett bekvämlighetsurval och ligger i en stad i Mellan Sverige. I studien framgår hur det redan i förskolan är viktigt att starta med matematik och vilken betydelse pedagogerna har.Av resultatet framgår det att de intervjuade pedagogerna menar att medvetenheten hos pedagoger har stor betydelse för hur barns matematiska lärande främjas. Det framkom även att det är i vardagssituationer som barnen kommer i kontakt med de matematiska begreppen som finns och det är i dessa situationer som barnen blir medvetna om att matematiken finns i allt som görs. Det är av vikt för att barnen ska utveckla och bli medvetna om matematiken som finns i deras omvärld.

Synen på barns sociala nätverk och socialt nätverksarbete har förändrats över tid mot att de resurser som finns i barnets omgivande nätverk alltmer tillvaratas. Ofta har det funnits brister i det omgivande sociala nätverket hos barn som socialarbetare inom olika fält mött. Syftet med föreliggande studie var att få fördjupad kunskap om socialarbetares yrkeserfarenheter och reflektioner avseende professionellt socialt arbete med barn och deras omgivande sociala nätverk. Syftet var också att spegla socialarbetares yrkeserfarenheter av det sociala nätverkets betydelse för barns livssituation. Studien är kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra socialarbetare med lång yrkeserfarenhet inom området.

Studien riktar in sig på att skapa en djupare förståelse för pedagogernas förhållningssätt till barns våldsamma lek i förskolan samt vilka olika faktorer som påverkar förhållningssättet till de olika lekarna. Vi belyser olika teorier om lek och våldsam lek i förskolan av teoretiker som Knutsdotter Olofsson, Hangaard Rasmussen, Almqvist med flera. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med pedagoger. Resultatet visar att pedagogernas förhållningssätt påverkas av den egna erfarenheten av lek samt av barnens ökade exponering av våld i underhållningssyfte. Resultatet visar även att våldsam lek är ett ämne som är svårt att förhålla sig till för pedagogerna..

Lek är en viktig del för barns utveckling. I leken lär sig barn att kommunicera. Därför är studien baserad på: Syftet är att undersöka om hur barn kommunicerar med varandra genom lek i utomhusmiljön på förskolan. Även hur pedagogerna gör för att bli delaktiga i barns kommunikation genom leken i utomhusmiljön på förskolan. Frågeställning är: Hur kommunicerar barn både yngre och äldre med varandra genom lek i utomhusmiljön på förskolan? Hur pedagoger bli delaktiga i barnens kommunikation i lek utomhus på förskolan?Intervjuer och observationer genomförs utifrån en kvalitativ ansats, där pedagogernas egna tolkningar och erfarenheter kom fram i studien.

Syftet med vår studie är att undersöka förskolepersonalens tankar om leksakers betydelseför konstruktion av barns könsidentitet. Syftet är också att undersöka förskolans uppdragatt arbeta för ökad jämställdhet samt att motverka traditionella könsmönster ochkönsroller. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuersom metod. Studien genomfördes med tio personliga intervjuer av anställda inomförskolan. I resultatet kom vi fram till att samtliga tio respondenter anser att vuxnasförhållningssätt och bemötande är viktigt i arbetet för att motverka traditionellakönsmönster och könsroller.

Uppsatsen undersöker hur fem förskollärare på olika förskolor anger att de arbetar för flerspråkiga barns språkutveckling. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer. Tidigare forskning visar att en parallell språkutveckling av modersmålet och andraspråket gynnar barnens identitetsutveckling, kognitiva utveckling och skolresultat. Resultatet i denna undersökning visar att pedagoger har en positiv attityd till flerspråkighet, samt försöker belysa och utveckla barnens olika språk i verksamheten. Resurserna är dock för få för att pedagogerna ska kunna fullfölja detta uppdrag..

Förskolans verksamhet ska utgå ifrån ett tydligt barnperspektiv där varje barns kunskapsutveckling och lärande ska utmanas utifrån de intressen och erfarenheter som barnen ger uttryck för (Skolverket, 2010a). Syftet med undersökningen var att ta reda på hur förskollärare förhåller sig till de mål och riktlinjer som läroplanen är uppbyggd kring när det gäller att tillgodose barnens intressen när de planerar matematikaktiviteter. Metoder som använts för att få fram resultatet har varit observationer och kvalitativa intervjuer. Förskollärarna har i undersökningen uttryckt att det är väsentligt att vara lyhörd och lyssna in vad det är som intresserar barnen så att barnens erfarenheter kan återanvändas i den planerade verksamheten.

Syftet med den här studien var att ta reda på hur pedagoger tänker om den pedagogiska inomhusmiljöns uppbyggnad och betydelse för barns utveckling samt lärande. Studien genomfördes på två olika förskolor i Skåne med två intervjuade pedagoger från varje förskola. I studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer samt fältanteckningar. Undersökningens resultat presenteras i form av fem teman; den föränderliga miljön, materialets tillgänglighet, barns delaktighet, arbetslaget samt arkitekturen. Studien visar att samtliga informanter anser att miljön är betydelsefull för verksamheten samt barnens utveckling och lärande.

Bakgrund: Tidigare studier har gjorts där resultat har visat att modersmålet har betydelse för barns språkutveckling i andra språket. Forskningsresultat har även visat att barn med ett rikt ordförråd i sitt modersmål vid skolstart, hade lättare för att lära sig läsa och skriva på sitt andra språk än barn med ett svagt modersmål Genom att tvåspråkiga barn får använda sig av båda sina språk, samt att förskolor värdesätter barnens språkutveckling kan de få lättare att ta till sig det nya språket. Syftet med denna studie är att undersöka om modersmålet används som ett kulturellt verktyg för att stimulera andraspråksinlärning i förskolan. Centralt fokus i studien kommer att läggas på hur förskollärare arbetar i olika verksamheter för att stimulera tvåspråkiga barns språkutveckling. Studien kommer att utföras utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur demokrati och inflytande i den pedagogiska miljön praktiseras ur ett barns perspektiv på förskolor med och utan profilering. Fröken bestämmer och barnen får vara med och välja, så uppfattar barnen sitt inflytande över verksamheten i förskolan. Barnen hade svårt att definiera ordet bestämma mer än att de fick bestämma i leken, vad, vem och var leken skulle utvecklas. Barnen uppfattar vidare att det var svåra frågor att ta ställning till. Några större skillnader fanns det inte mellan förskolor med profilering och traditionella förskolor.

En studie i om handdockan kan stärka den matematiska förståelsen och hur pedagoger skulle kunna använda den som redskap. Geometriska former och rumsuppfattning har stor betydelse i barns verklighetsuppfattning och lärande i matematik. Vi valde att fokusera på en geometrisk form, rektangeln. Vårt arbetssätt har bestått av intervjuer, observationer och dokumentation av genomförandet. Studien genomfördes i två helt skilda förskolor men har gjorts på liknande sätt och med samma frågeställningar.

Syftet med denna studie   var att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med språkutveckling   för flerspråkiga barn. I vår studie utgick vi ifrån två frågeställningar som   var följande: Hur arbetar förskollärarna för att förbättra förutsättningar   för flerspråkiga barns språkutveckling? Vilken betydelse har hem- och   förskolemiljön för flerspråkiga barns språkutveckling?Till vår studie använde   vi oss av kvalitativa intervjuer för att få möjlighet till utvidgade svar på frågeställningarna.   Vi intervjuade åtta förskollärare som arbetar i olika förskolor, tre av de var   flerspråkiga. I resultatet kom vi fram till att samtliga förskollärare   arbetar på olika sätt för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling.

SammanfattningPå den förskola som jag arbetar och som också har varit min VFU-plats under min utbildning har det förekommit många diskussioner kring hur vi arbetar med demokrati, delaktighet och inflytande i förskolan. Förskolan vilar på demokratins grund, som innebär att vi inom förskolan bland annat ska ta till vara barnens tankar och idéer samt uppmuntra barnets förmåga till inflytande i vardagen. Tidigare forskning har visat på svårigheter kring arbetet med barns inflytande och delaktighet i förskolan. Med anledning av detta fann jag det intressant att undersöka de yngre barnens reella inflytande på några förskolor. Mitt arbete bygger på en enkätundersökning om några pedagogers syn på begreppen demokrati, delaktighet och inflytande samt vilka faktorer som kan påverka eller begränsar deras arbete med begreppen.

Syfte:Det centrala med studiens syfte är att analysera hur arbetet med barns inflytande vid val av temaarbete ser ut på en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Studien kommer även att analysera barns syn på hur inflytande fördelas mellan de olika parterna under det tematiska arbetets gång.Frågeställningar:De frågeställningar studien utgår från är hur barn beskriver sin möjlighet till inflytande vid val av temaarbete på en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Hur barn beskriver att alla involveras vid val av temaarbete på en Reggio Emilia-inspirerad förskola samt vad det uppkommer för utmaningar som förskollärare kan ställas inför när det gäller barns inflytande vid val av temaarbete på en Reggio Emilia-inspirerad förskola, utifrån vad barn säger.Metod:Metoden som används är kvalitativa intervjuer med förskolebarn och med hjälp av fokusgruppsintervjuer samlas data in till studien. Undersöknigen görs på en Reggio Emilia-inspirerad förskola i södra Sverige som vi har kommit i kontakt med under vår utbildning.Resultat:Studiens resultat visar att det finns intresse hos barnen att vara delaktiga vid val av temaarbete samt att ha inflytande i vardagsprocesser som rör detta temaarbete. Resultatet tyder även på att barnen inte är så delaktiga som de skulle önska samt att denna brist på inflytande vid valet av tema och dess genomförande inte beror på att barnen är ointresserade, utan snarare på grund av tidsbrist eller för stora barngrupper i verksamheten..

Abstrakt Malmström, Elisabet och Raisi-Lundström, Minoo (2013). Barns inflytande i två kommunikationsförskolor ? med fokus på den fysiska miljön. Children´s participation in two language preschools ? with a focus on the physical environment.