Detta examensarbete handlar om barns inflytande samt barns val i en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Syftet med examensarbetet är att undersöka vad barns inflytande kan innebära. I Läroplanen för förskolan, Lpfö98 står det att barn ska ha rätt till medbestämmande och att verksamheten ska genomsyras av demokrati. Det betonas även att det är barnens intressen som ska ligga till grund för förskolans verksamhet. Mycket forskning har gjorts inom området och en stor del av denna visar att den pedagogiska kvaliteten höjs när barn får vara delaktiga i verksamheten och beslut som rör denna. Examensarbetet har sin utgångspunkt i forskning som berör kvalitet i förskolan och hur barns inflytande kan påverka denna, undersökningar som berör anledningarna till varför inte inflytande ges i större utsträckning samt Reggio Emilias filosofi. Undersökningen som ligger till grund för resultatredovisningen är en observationsstudie där videokamera och fältanteckningar har använts som metod.

Syftet med den här studien är att ta reda på hur pedagoger i förskolan följer och dokumenterar barnets utveckling inom målområdet matematik. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer med verksamma förskollärare. I undersökningens resultat framgår det både hur frekvent dokumentation av barns matematikutveckling sker och att val av metod och verktyg för att genomföra dokumentationen skiljer sig åt mellan de olika pedagogerna. Studien visar även att förskollärarna anser att dokumentation av barns matematikutveckling är en viktig del av verksamheten, men att tiden inte alltid upplevs räcka till för att kunna resultera i en omfattad dokumentation. Ytterligare något intressant som går att finna i resultatet är att tolkning av de olika dokumentationsmetoderna går isär och att dess innebörd därmed inte är enhällig.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur några förskollärare ser på sin yrkesroll i relation till barns inflytande. Detta undersöktes genom fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer med förskollärare från olika förskolor. Resultatet visade att förskollärarna ansåg att arbetet för att skapa trygghet och glädje hos barnen på förskolan var de viktigaste uppgifterna kopplat till deras yrkesroll. Gällande inflytande kunde vi utifrån svaren konstatera att de arbetade kring detta på olika sätt. Slutsatser som gjorts är att det krävs av förskollärare att ge barnen en del av ansvaret men inte kontrollen för att barn ska få inflytande i verksamheten..

Abstract Syftet med denna studie var att ge röst åt de medverkande barnens tankar, genom att synliggöra deras perspektiv på och uppfattningar av fenomenet visuellt berättande och högläsning i förskolan. Studien är gjord ur barns perspektiv och inspirerad av en fenomenografisk ansats, vilket innebar att det var centralt för oss att söka efter barnens uppfattningar. Vi anser att det finns en kunskapslucka då tidigare forskning kring visuellt berättande och högläsning ur barns perspektiv är bristfällig, eftersom den forskningen mestadels är utförd ur vuxenperspektiv. Våra frågeställningar var: Vilka uppfattningar har barnen av stunden och av karaktärerna i berättelserna? Vad uppfattar barnen att de kan lära sig av visuellt berättande och högläsning? Hur uppfattar barnen sitt inflytande över det som berättas och läses för dem? För att uppnå syftet och besvara våra frågeställningar intervjuade vi barnen och använde även metoden fotoelicitering, vilken innebar att barnens berättande lockades fram med hjälp av deras egentagna fotografier.

How are children´s sexual expressions met in preschool:a qualitative interview studyof educators´ experiences of and attitudes towards preschool children´s sexuality.Syftet med detta arbete var att utifrån förskolepedagogers gruppsamtal skildra deras erfarenheter av små barns sexuella uttryck och hur de bemöter sådana. Vår avsikt var också att belysa vad det är som gör att det är så svårt att prata om detta ämne och hur det påverkar verksamheten i förskolan och barnen som vistas där. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsmetod och genomförde gruppintervjuer med sammanlagt 13 verksamma pedagoger i förskolan. Intervjuerna visade att pedagogerna i många fall helt saknar utbildning om barns sexualitet och sexuella utveckling. Denna okunskap och ämnets känsliga natur visade sig påverka pedagogerna och utformningen av verksamheten i mycket hög grad.

Med ett tidigare temaarbete som inspiration, där jag lyssnade på barn som samtalade om bilder och tyckte mig höra ett mer nyanserat språk. Där väcktes frågan om man med hjälp av bilder som samtalsgrund kan utveckla barns språk. Tidigare forskning påvisar vikten av kreativitet och möjligheten att samtala för att barns språkutveckling ska kunna ske. Det visar även att bilder kan vara bra inspiration och fungera som trygghet för barns samtal. Syftet med studien var att undersöka om barn kan utveckla sitt språk genom att samtala om bilder.

Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares kunskap, synsätt, erfarenhet och vilket arbetssätt det genererar i arbetet med alla barns språkutveckling efter förskolans reviderade läroplans införande (1998; 2010) gällande det förtydligade målet språk och kommunikation samt hur begreppet undervisning tolkas.                                                             För att få en förståelse för förskolan och det förändrade uppdraget beskrivs förskolan ur ett historiskt perspektiv till nutid.  Förskolan har en tradition av ett görande men vi funderar kring på vilket sätt det görs och om det förändrats gällande alla barns språkutveckling och vissa barns språksvårigheter i och med att förskolan fått förtydligade mål, där ett av målen gäller språk och kommunikation.           Studien vilar på en hermeneutisk forskningsansats och är genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer  av åtta yrkesverksamma förskollärare i en kommun. Följande frågeställningar har bearbetats i studien: Vilket arbetssätt använder sig förskollärare av i förskolan för att möta alla barns språkutveckling? Vilken kunskap har förskollärare om barns generella språkutveckling? Vilken erfarenhet har förskollärare om vilka faktorer som kan påverka att ett barn kan få språksvårigheter? Vilket synsätt har förskollärare om barns generella språkutveckling? Hur tolkar förskollärare begreppet undervisning? Resultatet visar att den viktigaste språkutvecklande faktorn i den här studien är vikten av att prata med barnen, det dagliga samtalet, att benämna, uppmuntra förtydliga och bekräfta. .

Syftet med vårt examensarbete är att analysera Reggio Emilia- filosofins pedagogiska syn på barns delaktighet i förskolan. Studien är uppbyggd av tre olika moment bestående av en analys av delaktighet, Reggio Emilia- filosofins syn på delaktighet samt kvalitativa intervjuer. Delaktighet är ett svårdefinierat begrepp som behöver analyseras för att få en förståelse för dess innebörder. Eftersom Lpfö 98 ska styra Sveriges förskoleverksamhet är den vår mest centrala utgångspunkt i begreppsanalysen. Begreppsanalysen utgår även bland annat från John Deweys (1916/1997) tankar om lärandet samt Moira von Wrights (2000) punktuella- och relationella perspektiv med intersubjektiviteten i fokus.

Syftet med studien är att skapa en fördjupad insyn i pedagogers upplevelser av huruvida och på vilka sätt pedagoger i förskolan arbetar med språket som verktyg för inkludering i en förskola för alla barn. Vi har fokuserat på att synliggöra faktorer som påverkar barns språkutveckling, hur pedagoger arbetar för att främja och stärka barns språkutveckling samt hur pedagogers visioner ser ut gällande alla barns rätt att utveckla sitt språk. Den metod som använts i studien är kvalitativa intervjustudier med verksamma pedagoger på olika förskolor. Resultatet visar på betydelsen av att ha mindre antal barn i barngrupp för att kunna arbeta på ett positivt sätt samt vikten av att skapa trygghet i syfte att se och gynna alla barns språkutveckling. Studien belyser möjligheter samt dilemman gällande hur en inkludering kan genomföras med hjälp av språket som verktyg.

Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas syn på flerspråkiga barns språkutveckling i yngre åldrar i förskolan. I studien har vi utgått från följande frågeställningar: Vilken syn förskollärare har om strategier som används vid flerspråkiga barns språkutveckling? Hur använder förskollärare miljön för att utveckla flerspråkiga barns språk? I studien har kvalitativa intervjuer gjorts med sex förskollärare i en medelstor kommun. Anledningen att vi valde använda oss av kvalitativa intervjuer var att uppnå vårt syfte och få svar på våra frågeställningar. Denna metod lämpar sig för vår studie då vi vill undersöka förskollärarnas syn på vårt syfte.

Syftet med undersökningen var att studera pedagogers upplevelser av barns motorik i förskolemiljö. För att fördjupa samt tydligare beskriva syftet valdes några frågeställningar ut: Hur upplever pedagogerna motorikens betydelse i det sociala samspelet? Hur upplever pedagogerna motorikens betydelse i lärandet? Vad kan pedagogerna göra för att hjälpa barn med den motoriskautvecklingen? För att undersöka studiens syfte användes kvalitativa intervjuer, som genomfördes med fem stycken verksamma pedagoger i två förskolor. Resultatet visade att pedagogerna har olika erfarenheter och upplevelser av begreppet motorik, men att pedagogerna gemensamt lyfter vikten av motorikens betydelse för barns utveckling. Studiens slutsats är att pedagogerna samt tidigare forskning och litteratur lyfter motorikens betydelse för barns fortsatta utveckling.

Ett specifikt syfte i uppsatsen är, att ta reda på hur ett antal pedagoger tänker om olika teorier om barns lärande. Arbetet handlar också om hur pedagoger säger att de stimulerar eleverna till lärande. I teoridelen beskrivs ett kognitivt, kulturhistoriskt och sociokulturellt perspektiv. Därefter introduceras Howard Gardner och hans teori om de multipla intelligenserna. Kapitlet innefattar också aktuell forskning som belyser pedagogers syn på barns lärande.

Högläsning är en handling när en vuxen läser en text högt för ett eller flera barn och är en viktig del av barns språkutveckling. Att besitta ett rikt språk är av stor vikt för att leva och verka i dagens samhälle som präglas av text och samtal. Sett från det senaste decenniet har barns läsförmåga och intresse till läsning försämrats. Därför är det betydelsefullt att lärare tillämpar arbetssättet högläsning i undervisningen. Syftet med litteraturstudien var att belysa högläsningens betydelse i de tidiga skolåren.

Syftet med vårt examensarbete var att belysa olika faktorers påverkan på barns talspråksutveckling i förskolan. I vår studie använde vi oss av en kvalitativ metod i form av pedagogintervjuer och barnobservationer. Vi observerade barnen under vår aktivitetsserie, där rymdvarelsen Twixa var en central gestalt. Genom analyserna av vår aktivitetsserie kunde vi reflektera över pedagogers tillåtelse till barns erövrande av talutrymme. Vardagssituationerna (exempelvis måltider, påklädning) ansåg pedagogerna vara den viktigaste faktorn för barns talspråksutveckling, då de skapar enskilda dialoger mellan pedagog och barn.

I studien undersöks hur barns läsvanor och läsintresse ser ut på fritiden och desseventuella samband med barns fritidsintressen, samt om man kan se ett sambandmed de sjunkande läsutvecklingsresultat som framgår i aktuella studier ochundersökningar. En enkätundersökning har genomförts i årskurs 6 med sammanlagt64 informanter. Studien bygger på frågeställningar kring barns läsning och hur desjälva ser på sin läsning på fritiden, samt var de får sin inspiration till läsning ifrån.Studiens resultat visar ett mönster, att barn vill läsa om det som intresserar dem.Resultatet visar också att de två största kategorier av texter barn helst använder sigav vid läsning på fritiden är av pappersbaserad text, skönlitteratur och faktaböcker.Resultatet visar vidare att barn inspireras till läsning av sina vårdnadshavare följt avlärare.