Syftet med det här arbetet är att få reda på hur 6-åringar talar om reklam. För att försöka komma fram till syftet har vi utgått från forskningsfrågan: Hur talar 6-åringar om reklam? Tidigare forskning har visat på att barn kan påverkas både positivt och negativ av reklam. Reklamens positiva sida kan bidra till barns kreativa utveckling genom lek vilket kan stimulera fantasin. Den negativa sidan kan bland annat vara överdriven konsumtion och materialism.

Bakgrund: Ett barns sjukhusvistelse är traumatiskt och förenat med lidande hos såväl barn som föräldrar. En sjuksköterska behöver ha en grundläggande förståelse för föräldrarnas och barnets situation, då bristande kunskap kan ge upphov till vårdlidande. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor kan tillgodose barn och föräldrars behov för att förhindra vårdlidande under barnets sjukhusvistelse. Metod: En litteraturbaserad studie baserad på tio kvalitativa artiklar med en kvalitativ analys för att skapa en ny helhet. Resultat: Resultatet presenteras under två domäner: Barns behov och Föräldrars behov. Barns behov är indelat i följande kategorier: Kontroll över sitt liv, Trygghet samt Välbefinnande. Föräldrarnas behov är indelade i kategorierna Medverkan, Förtroende för vårdpersonalen samt Stöd. Varje kategori omfattar två underkategorier. Slutsats: Ett barns sjukhusvistelse skapar behov hos både barn och föräldrar.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka dokumentationen av barns smärtminne och copingstrategier vid smärta ur ett sjukgymnastiskt perspektiv. Vetenskapliga publikationer har sökts via databaserna PubMed och Academic Search. Granskningen resulterade i 24 artiklar som kom att ingå i vår litteraturstudie. Dessutom ingår övrig facklitteratur som handlar om barns smärta. Studierna visade att barn har ett väl utvecklat smärtminne och detta kan ha konsekvenser senare i livet vid kontakt med sjukvården.

För att bidra till dagens antimobbningsarbete som sker ute på skolor ser vi att barnens perspektiv bör lyftas fram. Vi tar upp olika forskare och deras definition och syn på fenomenet mobbning. Här lyfter vi även fram fyra olika perspektiv som vi använder i vårt analysarbete. Syftet med vår studie är att undersöka barns uppfattningar kring fenomenet mobbning, varför det uppstår och hur man kan stävja det. Barns perspektiv är betydelsefullt i vårt arbete då det är barns uppfattningar vi vill lyfta fram med vår studie.Vi har använt oss av en fenomenografisk kvalitativ metodansats där vi intervjuade åtta grupper med tre tioåriga barn i varje grupp. Dessa barn fick dessutom enskilt fylla i en enkät innehållande tre frågor.

År 2003 reviderades Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94 (Lpo94) och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. Utifrån våra tolkningar av Lpo94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans ämnen för att skapa förutsättningar som stärker barnens förmåga att lära och utvecklas. Vår studie syftar till att undersöka tre olika teoriers syn på hur motorisk färdighet påverkar barnets läs- och skrivinlärning.I den teoretiska bakgrunden redogörs för tidigare forskning gällande motorisk aktivitet och dess betydelse för barns läs- och skrivutveckling. Vi har valt att ta del av tre personers olika teorier och hur de förhåller sig till barns motorik i relation till läs- och skrivinlärningen.För att besvara vårt syfte har vi genomfört intervjuer med informanterna. Arbetet belyser vilka olikheter det finns i synen på betydelsen av motorisk träning för barns läs- och skrivinlärningen.Alla tre ansåg att motoriken i någon form hade betydelse, men i vilken utsträckning där gick informanternas åsikter isär..

Uppsatsens syfte är att studera barns lek med avseende på kommunikation och samspel. Vi vill även undersöka barns maktpositioner i leken. I litteraturdelen beskrivs olika synsätt på kommunikation, samspel och makt. Tyngdpunkten ligger på det sociokulturella perspektivet. Studien är gjord i en förskoleklass med åtta stycken barn där videoobservation och fältanteckningar har använts som en kvalitativ metod.

Syfte: Studiens syfte är att synliggöra hur pedagoger i förskoleklassen hanterar utmaningen att möta barns olikheter inom ramen för en skola för alla. Syftet är också att ge kunskaper om hur specialpedagoger kan stötta pedagoger i arbetet med att utforma en verksamhet som möter varje barn utifrån sina förutsättningar och i synnerhet de barn som uppvisar svårigheter. De frågeställningar studien utgår ifrån är: Hur ser pedagogerna på möjligheten att möta barns olika behov i förskoleklassen? Vilka svårigheter upplever pedagogerna i arbetet med att möta barns olikheter? Hur utformar pedagogerna verksamheten i syfte att möta barns olikheter? Vilka förväntningar och önskemål har pedagogerna på specialpedagogens arbete med att stötta dem i arbetet med att möta barns olikheter? Teori: Den fenomenologiska livsvärldsansatsen har använts för att fånga pedagogernas livsvärldar i det kontext som förskoleklassens regionala livsvärld utgör. I livsvärldsansatsen gäller att med en öppenhet studera fenomen.

BAKGRUND:Det är samhällets normer, värderingar och förväntningar som påverkar synen på könet. Som pedagog har m en stor inverkan på barns framtida syn och utveckling gällande könroller.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka om pedagoger styr barns aktiviteter och val av leksaker utifrån ett medvetet genusperspektiv, samt om de utövar textila aktiviteter utifrån ett genusperspektiv.METOD:Vi har valt att använda oss av intervjuer som är en kvalitativ undersöknings metod. Vårt intresse är att få en inblick i pedagogernas tankar och åsikter gentemot könsroller i samband med leken och textilen.RESULTAT:Pedagogerna anser att de omedvetet kan styra barn mot val av leksaker och aktiviteter men de är medvetna om att det finns könsrelaterade leksaker då samhället består av normer och värderingar. De är medvetna om att de är med och påverkar barns roll gällande deras könsidentitet. Pedagogerna anser att textila material och aktiviteter är roligt och lärorikt men att de finns för lite tid till att utföra det..

Sex ? och samlevnadsundervisningen har varit obligatorisk i svenska skolor sedan 1955 och har genom årens gång haft olika syften och utföranden. I den här uppsatsen ligger fokus på hur låg- och mellanstadielärare hanterar frågor kring barns sexualitet och sex- och samlevnadsundervisning. Den teoretiska referensramen innefattar ett socialiseringsperspektiv, genussystemet, heteronormativitet samt ett perspektiv där lärares subjektivitet i undervisningen diskuteras. Resultatet baseras på intervjuer med just låg- och mellanstadielärare där jag i analysen har sökt efter återkommande mönster i svaren.

Syftet med studien är att bidra till att utveckla större förståelse kring lekens betydelse och på vilket sätt pedagogerna tror att leken bidrar till barns lärande och utveckling samt hur pedagogerna hjälper barn som har svårigheter i leken. Vi använde kvalitativ metod för att få fram resultat. Vi intervjuade sju stycken pedagoger en och en från två utvalda förskolor. Alla intervjuer har transkriberats och analyserats för att kunna få fram resultat. Resultat visar att lek och lärande hänger ihop samt att lek är betydelsefullt för barns livslånga lärande och utveckling. Utifrån intervjuerna framkommer att leken har stor betydelse för barns sociala utveckling där barn kan känna gemenskap utveckla kunskaper och vara kreativa.

I studien undersöks hur barns läsvanor och läsintresse ser ut på fritiden och desseventuella samband med barns fritidsintressen, samt om man kan se ett sambandmed de sjunkande läsutvecklingsresultat som framgår i aktuella studier ochundersökningar. En enkätundersökning har genomförts i årskurs 6 med sammanlagt64 informanter. Studien bygger på frågeställningar kring barns läsning och hur desjälva ser på sin läsning på fritiden, samt var de får sin inspiration till läsning ifrån.Studiens resultat visar ett mönster, att barn vill läsa om det som intresserar dem.Resultatet visar också att de två största kategorier av texter barn helst använder sigav vid läsning på fritiden är av pappersbaserad text, skönlitteratur och faktaböcker.Resultatet visar vidare att barn inspireras till läsning av sina vårdnadshavare följt avlärare.

I studien undersöks hur barns läsvanor och läsintresse ser ut på fritiden och desseventuella samband med barns fritidsintressen, samt om man kan se ett sambandmed de sjunkande läsutvecklingsresultat som framgår i aktuella studier ochundersökningar. En enkätundersökning har genomförts i årskurs 6 med sammanlagt64 informanter. Studien bygger på frågeställningar kring barns läsning och hur desjälva ser på sin läsning på fritiden, samt var de får sin inspiration till läsning ifrån.Studiens resultat visar ett mönster, att barn vill läsa om det som intresserar dem.Resultatet visar också att de två största kategorier av texter barn helst använder sigav vid läsning på fritiden är av pappersbaserad text, skönlitteratur och faktaböcker.Resultatet visar vidare att barn inspireras till läsning av sina vårdnadshavare följt avlärare.

Syftet med denna studie är att ur en demokratiaspekt undersöka hur pedagogerna arbetar med barns inflytande och delaktighet under samlingen i två olika förskolor, en som är Reggio Emilia - inspirerad och en som inte har någon specifik pedagogik. Jag har även försökt identifiera eventuella skillnader mellan dessa två förskolor. Studien har relaterats till tidigare forskning och relevanta teorier utifrån dess frågeställningar. Jag har valt att lägga tyngd på pedagogernas syfte med och organisering av samlingen samt deras beskrivning av det konkreta arbetet med barns delaktighet. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer, med öppna frågor till fyra kvinnliga pedagoger. Resultatet visar att nästan alla pedagoger strävar efter gemenskap och vi-känsla men också inflytande och delaktighet i gruppen, samtidigt som det skall vara roligt och lärorikt för barnen. En skillnad som framkommit mellan de två förskolorna är att Reggio Emilia - inspirerade Kastanjen arbetar med en mer demokratiskt arbetsätt medan Maskrosen arbetar mer med konkreta kunskapsmål..

Etik och moral är viktiga begrepp i människans levnadssätt och handlande. Det berör hur hon handlar och behandlar andra människor. Syftet med studien är att studera hur barn bemöter varandra i den fria leken utifrån moraliska och etiska principer. Syftet besvaras utifrån frågor som berör barns konflikthantering samt barns inbjudan till lek respektive uteblivelse av inbjudan. Undersökningen gjordes utifrån en kvalitativ metod med observationer som hjälpmedel.

Bakgrund:Förskolan, en arena för lustfyllt lärande där barns välbefinnande och lärande har högsta prioritet. Det metaforiska begreppet lustfyllt lärande ligger som en viktig utgångspunkt i läroplanen, Lpfö 98, där leken är av stor betydelse. Utmärkande för leken är att den är spontan, lustfylld och frivillig.Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger använder leken som ett pedagogiskt verktyg i barns lärande.Metod:En kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats. Där verktyget är deltagande observationer.Resultat:Denna studie visar hur några pedagoger använder sig av leken i barns lustfyllda lärande. Pedagogernas förhållningssätt uttrycker en respekt för barnens lek och tilltro till barns förmåga att skapa en mening i sitt lekande och deras lärande.