VÄrt syfte med denna studie har varit att beskriva pedagogers upplevelser av barns lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt synsÀtt och med olika utbildningsbakgrund. Det sociokulturella synsÀttet valde vi eftersom lÀroplanen vilar pÄ en sociokulturell syn pÄ lÀrande. Vi har utifrÄn vÄrt syfte valt att genomföra sex stycken kvalitativa intervjuer med pedagoger som fÄtt sin förskoleutbildning under olika Ärtionden. Studien Àr genomförd i en kommun i Norrbottens lÀn. VÄrt resultat visade att barnsynen Àndrats över tid och pedagogerna anger att det ibland kan finnas svÄrigheter att lÀgga sina gamla kunskaper om barns lÀrande som man fÄtt vid sin utbildning Ät sidan.

Vi har utfört en studie som bygger pÄ aktionsforskning. Syftet och mÄlet med denna studie har varit att utveckla barns delaktighet och inflytande i planeringen av sitt lÀrande. Aktionsforskningen Àr byggd pÄ en kvalitativ forskningsstrategi och har pÄgÄtt under fyra veckor i en förskola samt i en Ärskurs sex. Forskningen började med observationer för att möjliggöra en kartlÀggning av nulÀget för att dÀrefter pÄbörja utvecklingsarbetet.  Barnen har varit delaktiga i hela processen frÄn planering till genomförande samt utvÀrdering.

Min undersökning inbegriper barns andrasprÄksinlÀrning. Studiens syfte Àr att fÄ fram barns svÄrigheter i svenska som andra sprÄk och hur pedagogerna arbetar med tvÄsprÄkiga barn i förskolan. Litteraturen innehÄller mÄnga diskussioner angÄende tvÄsprÄkighet, sprÄkliga svÄrigheter i andrasprÄksinlÀrning och inlÀrningsmetoder som stimulerar sprÄkinlÀrning. Jag har valt en kvalitativ studie i en avdelning pÄ en förskola. DÀr gjorde jag tvÄ gruppintervjuer med tre pedagoger och observationer av barnens sprÄkinlÀrning och pedagogernas arbetssÀtt. I resultat har jag kommit fram till att barn har olika sprÄkliga svÄrigheter i svenska som andra sprÄk. Pedagogerna i den utvalda förskolan anvÀnder olika inlÀrningsmetoder som vÀcker barns intresse för att utveckla svenska som andra sprÄk. För att stimulera barns sprÄkinlÀrning, anvÀnder pedagogerna höglÀsning, upprepning, lek, sÄng och tema.

Informationsflödet Àr stort i dagens samhÀlle, stora delar av det innehÄller information om sex och samlevnad. SamhÀllet och skolan ska spegla varandra, dÀrför behöver sex och samlevnad ha en sjÀlvklar roll i skolan. Syftet Àr att undersöka vilka uppfattningar pedagoger har om sex- och samlevnadsundervisning i skolÄr 5 och 6, hur de vÀljer lÀrandeobjekt och vad de tar upp. Uppsatsen utgÄr frÄn ett variationsteoretiskt perspektiv med fokus pÄ begreppet lÀrandeobjekt som handlar om vad som ska behandlas pÄ lektioner. Undersökningen har en kvalitativ ansats genomförd i form av intervjuer med nio lÀrare som undervisat i sex och samlevnad.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med laborativt material samt problemlösning i matematik och nÀr de tar in detta i sin undervisning. Vi avser Àven undersökavad högpresterande och lÄgpresterande elever har för uppfattningar kring dessa omrÄden i matematik, samt vad lÀrarna tror att dessa elevgrupper har för uppfattningar om laborativt material och problemlösning.För att fÄ reda pÄ dessa frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av strukturerade intervjuer med 15 högpresterande och 15 lÄgpresterande elever samt kvalitativa intervjuer med fem lÀrare.Resultatet av denna undersökning visar att laborativt material Àr nÄgot som mestadels anvÀnds som hjÀlpmedel till lÄgpresterande elever. Problemlösning anses stimulera högpresterande elevers intresse för matematik i större omfattning, Àn de lÄgpresterandes.Problemlösningsuppgifterna anpassas sÀllan till elevernas nivÄ och mestadels tas dessa uppgifter frÄn elevernas matematikböcker. Laborativt material ses som accepterat att anvÀnda blandklasskamraterna enligt de intervjuade eleverna, de flesta anser Àven att det skulle vara eller Àr roligt att anvÀnda laborativt material..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur pedagoger inom förskolan arbetar för att lÀra sig mer om och fÄnga upp barns intressen . Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med tvÄ verksamma pedagoger inom förskolan. Pedagogerna menade att en stor del av delaktighetsarbetet Àr att arbeta utifrÄn barns intressen. Men under intervjuerna kom det fram att pedagogerna anser det som svÄrt och problematiskt att fÄnga upp barns intressen. En omstÀndighet som pedagogerna beskrev som svÄr, jobbig och problematisk var att fÄnga upp barnens verkliga intresse.

Det rÄder statlig och politisk enighet om att barn och ungas lÀsfÀrdighet har försÀmrats vilketÀr alarmerande. Att skapa gynnsamma lÀrmiljöer kring böcker ses enligt forskning sombetydande för barns intresse och utveckling inom detta omrÄde. Barns förhÄllande till böckersamt lÀsning grundlÀggs tidigt och den uppfattning barn erhÄller rörande böcker följer barnenupp i Äldrarna. Det Àr dÀrför av vikt att barn har tillgÄng till böcker, fÄr möta böcker imeningsfulla sammanhang samt möjlighet till samspel i anvÀndandet av dem. BÄde densociala och fysiska miljön har betydelse för barns möten med böcker.

Pedagoger har ett uppdrag som innebÀr att de ska arbeta med etiska vÀrden och normer i förskolan. I detta arbete spelar pedagogers förhÄllningssÀtt och uppfattning av barns lÀrande en stor roll.     VÄrt syfte med denna c-uppsats Àr att ta reda pÄ innebörden av etiska vÀrden och normer för förskolepedagoger samt hur de uppfattar att barn lÀr sig dessa. ForskningsfrÄgorna Àr: Vad innebÀr etiska vÀrden och normer för pedagoger i förskolan? Hur lÀr barn etiska vÀrden och normer enligt förskolepedagogerna och finns det speciella pedagogiska arbetsmetoder för detta arbete?    VÄr undersökning grundar sig pÄ en kvalitativ intervjustudie, som har genomförts med tio pedagoger pÄ fem olika förskolor.    Av resultatet framkommer det att forskningsfrÄgan om innebörden av etiska vÀrden och normer var en vÀldigt svÄr och komplex frÄga för pedagogerna att besvara dÄ etiska vÀrden och normer bestÄr av sÄ oerhört mycket som kan delas in i mÄnga olika begrepp och synsÀtt.

 I vÄr bakgrund ger vi en översikt av tidigare forskning om betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla samt hinder och möjligheter för skolutveckling. Studien utgÄr frÄn hermeneutiken och tar sin teoretiska utgÄngspunkt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt Vygotskijs socialkonstruktivistiska inlÀrningsteori. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur skolpolitiker, med möjlighet att pÄverka skolutveckling pÄ kommunnivÄ, uppfattar och resonerar kring betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla. Vi valde att göra ett bekvÀmlighetsurval för vÄr studie. Totalt intervjuades Ätta politiker.

En oro för svenska elevers sjunkande skolresultat har gjorts gÀllande. DÄ grunden för lÀsning lÀggs i förskolan har förtydliganden av mÄl och riktlinjer för barns sprÄkliga utveckling gjorts i den nyligen reviderade lÀroplanen för förskolan. Förskolans uppdrag Àr att varje barns sprÄkutveckling skall stimuleras i verksamheten utifrÄn deras olika förutsÀttningar och behov. Mot bakgrund av detta har jag genomfört en kvalitativ studie kring hur den sociala och fysiska sprÄkmiljön kan se ut kring ett enskilt barn under en dag i förskolan verksamhet, samt hur och nÀr dennes sprÄkutveckling dÄ stimuleras. Empirin har samlats in via observationer och har sedan analyserats utifrÄn aktuell forskning pÄ omrÄdet med avstamp i Vygotskijs sociokulturella teori kring barns kognitiva utveckling.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka förvĂ€ntningar som kommunfullmĂ€ktige har pĂ„ de förtroendevalda revisorerna samt att granska vad de förtroendevalda revisorerna anser att deras roll bestĂ„r av. En jĂ€mförelse mellan kommunfullmĂ€ktigeordförandes och revisorernas uppfattningar om revision och revisorns roll genomfördes för att se om dessa uppfattningar var lika eller om det förekom ett förvĂ€ntningsgap dem emellan. För att uppnĂ„ syftet med uppsatsen genomfördes en kvalitativ fallstudie med kommunfullmĂ€ktigeordförande i Kalix kommun och Överkalix kommun och deras förtroendevalda revisorer. En slutsats som vi kom fram till i samband med undersökningen var att kommunfullmĂ€ktigeordförandena i de bĂ„da kommunerna förvĂ€ntade sig att revisorerna skulle bistĂ„ med rĂ„dgivning i första hand medan revisorerna ansĂ„g att granskning av verksamheten skulle prioriteras. Detta innebĂ€r att ett förvĂ€ntningsgap existerar, dĂ„ kommunfullmĂ€ktigeordförandenas och revisorernas uppfattningar om revisorrollen skiljer sig Ă„t..

Syftet med vÄrt examensarbete var att öka barns intresse av att utforska naturen genom ett tematiskt arbetssÀtt. Med att utforska avses barns nyfikenhet och uppmÀrksamhet av vad som finns i naturen. Med natur avses ett nÀrliggande skogsomrÄde. Undersökningen genomfördes med arton barn i Äldrarna 4-7 Är i förskola och förskoleklass i LuleÄ kommun under sju veckor. I förskoleklassen var tolv barn med och i förskolan valdes de sex Àldsta barnen ut till att delta i undersökningen.

Ideella organisationer verkar utan kommersiella vinstintressen och Àr icke-offentliga. De spelar en viktig roll i vÄrt samhÀlle och fÄr allt mer utrymme och uppmÀrksamhet. Som alla andra arbetsplatser utgör de ideella organisationerna en arena för arbetsplatslÀrande. Syftet med min studie Àr att analysera och beskriva samt fÄ djupare förstÄelse för arbetsplatslÀrande i en ideell organisation. Studien bygger pÄ en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer av volontÀrer i en secondhandbutik.

VÄrt syfte med arbetet har varit att undersöka barns meningsskapande i olika miljöer och belysa hur miljöerna kan skapa möjligheter respektive begrÀnsa barn i deras bildskapande. Vi anvÀnde oss av rundturer, observationer, fÀltnotiser och fotografering som metod. I vÄr analys utifrÄn det socialsemiotiska perspektivet har vi kommit fram till att pedagogen uttrycker att arbetslaget Àr medvetna om miljöernas betydelse, d.v.s. materialets placering, möblering, rummets egenskaper och tidsramar för barns meningsskapande. I analys och diskussion framgÄr det att olika rum skapar olika tecken för barnen och att barnen lÀser av outtalade regler som rummets design skapar.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka fem förskollÀrares och fem förÀldrars erfarenheter, om tecken till tal och dess pÄverkan pÄ det hörande barnets sprÄkutveckling. VÄra frÄgestÀllningar Àr:- Hur anvÀnds tecken till tal enligt förskollÀrarna pÄ förskolan, i arbetet med barnen?- Hur anvÀnds tecken till tal av barnen i hemmet enligt förÀldrarna?- Vilken betydelse anser förskollÀrarna att tecken till tal har för barns sprÄkutveckling?- Vilken betydelse anser förÀldrar att tecken till tal har för barns sprÄkutveckling?För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna, har vi valt en kvalitativ metod. Eftersom vi ville utgÄ frÄn förskollÀrare och förÀldrars erfarenheter valde vi att intervjua dem.I bakgrunden tas det upp olika begrepp inom teckenkommunikation som anses viktiga att kÀnna till för vi-dare lÀsning i uppsatsen. I bakgrunden berörs den verbala sprÄkutvecklingen och sprÄkutveckling med hjÀlp av tecken till tal.