Barns utveckling och vÀlmÄende kan pÄverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid pÄ förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte Àr att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan pÄverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts Àven fram om sprÄkets betydelse i sociala samspel med andra.

Barns deltagande i fritidsaktiviteter har kopplats till ett antal positiva effekter och en givande fritid Àr en av barnens rÀttigheter. FrÄgan Àr om barn frÄn olika familjestrukturer har samma möjligheter att delta och kan barns möjligheter till deltagande pÄverkas av förÀldrarnas och barnens könstillhörighet. Som teoretiskt ramverk anvÀnds Doing gender och Berger och Luckmanns socialisationsprocesser.Tidigare studier har inga entydiga resultat nÀr det rör familjestrukturens pÄverkan, inte heller barnets könstillhörighet eller förÀldrarnas klass har visats sig ha klara effekter, dÀremot har ekonomin det. Vad de flesta inte har gjort Àr att se till förÀldrarnas könstillhörighet, nÄgot denna uppsats gör i form av att se till om barnet bor med bÄda förÀldrarna eller med modern eller fadern oavsett om familjen har en styvförÀlder med. Detta har lett till att studien fÄtt ett antal resultat vÀrt att nÀmna, ett Àr att i studiens alla tre datamodeller över idrottslig fritidsaktivitet var de som bodde med sin far inte signifikant skilda frÄn de som bor med bÄda sina förÀldrar, medan det var genomgÄende negativt signifikant för de som bodde med sin mor, sÄvÀl nÀr det gÀller idrottslig som övrig aktivitet.

Val av Àmne till studien föll pÄ att det i tidigare kurser under utbildningen har nÀmnts mycket att en förskollÀrares uppdrag Àr att möta alla barn, detta Àr ett Àmne som vi funnit intresse i. Syftet med studien Àr att förskollÀrares uppfattningar ska fÄ presenteras samt deras funderingar kring hur de vill arbeta med detta uppdrag. Det Àr en kvalitativ studie som Àr genomförd med frÄgeformulÀr via e-post. Undersökningen visar pÄ förskollÀrares uppfattningar och hur de arbetar med uppdraget att möta alla barn. Studien Àr inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och belyser dÀrmed hur förskollÀrare uppfattar nÄgot, i detta fall mötet med alla barn.

Vi finner att ledarskapet tar sig olika uttryck beroende av kontext. Cheferna och medarbetarna har olika uppfattningar om verksamheten. Vi tolkar dessa olika verksamhetsuppfattningar som ett resultat av utebliven kommunikation. Dessutom gör personalen ingen Ätskillnad mellan ledarskap och chefskap. Detta Àr ej heller av avgörande betydelse, sÄ lÀnge det resulterar i att alla har samma uppfattning om organisationens dagliga verksamhet..

Att frÀmja barns utveckling, lek och lÀrande genom att erbjuda trygga och stimulerande miljöer Àr ett av skolan och förskolans uppdrag. NÀr ordet miljö anvÀnds i denna undersökning menas barns utemiljö. Syftet med undersökningen Àr att vi vill försöka belysa barns perspektiv pÄ sin utemiljö. Det vill sÀga vad vill barn ha i sin utemiljö och fÄr de möjlighet att vistas i en denna miljö? Undersökningens frÄgestÀllningar Àr följande: Vad vill barn ha i sin utemiljö? Hur uppfattar lÀrare att barnen vill ha sin utemiljö? GÄr det att skapa en optimal utemiljö utifrÄn bÄde barn och vuxenperspektiv? Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer och observationer med fem lÀrare och tretton barn pÄ en förskola samt pÄ en skola utanför Malmö.

Abstract Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet under samlingen. Studien belyser pedagogers uppfattning kring samlingens betydelse och de förvÀntningar de har pÄ samlingen. Jag vill ocksÄ undersöka pÄ vilket sÀtt barn visar intresse för samlingen. Detta gör jag genom att intervjua pedagogerna om barns intresse för samlingen, och genom att sjÀlv observera barnen. Studien bygger Àven pÄ att se skillnader i tvÄ olika förskolor, en kommunal med Reggio Emilia-inspirerad pedagogik och en privat förskola med allmÀn inriktning. Studien kopplas till tidigare forskning och relevanta teorier utifrÄn mina fyra frÄgestÀllningar.

Bakgrund: Dokumentationssystemet för sjuksköterskor har förÀndrats sedan sjuk-sköterskor blev skyldiga att dokumentera i patientjournalen. Detta har lett till att omvÄrdnaden har synliggjorts och dÀrmed kan granskas. System för att kvalitetssÀkra patientarbetet har med tiden arbetats fram, bl a VIPS-modellen och Melior. Sjuksköterskans dokumentationssystem Àr dock fortfarande i behov av utveckling. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors skilda uppfattningar om omvÄrdnadsdokumentation. Metod: PÄ ett sjukhus i södra Sverige genomfördes en fenomenografisk studie genom intervjuer av 11 sjuksköterskor. Resultat: Av 244 uppfattningar frÄn intervjuerna skapades fem huvudkategorier och 12 subkategorier.

Den motoriska utvecklingen Àr en viktig del i barns utveckling och för att den ska bli sÄ bra som möjligt mÄste barnet lÀra kÀnna sin kropp för att kunna utvecklas. DÀrför mÄste det finnas tillgÄngar till olika men samtidigt bra möjligheter för lek och lÀrande. LÀroplanen för förskolan, LpFö98, tar upp att verksamheten ska vara stimulerande och utmanande för barnens lÀrande och det Àr en del av pedagogernas uppgifter. Mitt syfte Àr att utveckla förstÄelse för vad förskollÀrare ser för samband mellan den organiserade rörelseleken och barns utveckling. Jag vill Àven ta reda pÄ hur förskollÀrare arbetar med den organiserade rörelseleken vad de praktiskt gör under rörelseleken.

Bakgrund: 95 000 barn vÄrdas varje Är pÄ sjukhus. Trots att mÄnga barn vÄrdas varje Är, blir barnsbehov ofta förbisedda av personal och förÀldrar och det Àr de vuxna som utformar barnets vÄrd ochbehandling. Detta kan leda till en rÀdsla hos barn för att vÄrdas pÄ sjukhus och det Àr dÀrför viktigt attbeakta deras behov av information och delaktighet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskrivabarns upplevelser av att vÄrdas pÄ sjukhus. Metod: Studien gjordes i form av en litteraturöversiktbaserad pÄ arton vetenskapliga artiklar tre med kvantitativmetod och femton med kvalitativmetod.Resultat: Barns upplevelser under vÄrdtiden var huvudsakligen positiv.

SprÄket har stor betydelse för mÀnniskan, utan sprÄket Àr det svÄrt att samspela med sin omgivning, att kommunicera med andra samt att göra sig förstÄdd. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur lÀrare i förskolan arbetar med att stimulera barns sprÄk samt ta reda pÄ vilka tal- och sprÄksvÄrigheter som lÀrare i förskolan kan stÀllas inför. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÀr vÄrt resultat Àr baserat pÄ intervjuer med förskollÀrare och specialpedagoger med inriktning mot tal, sprÄk och kommunikation. Resultatet visar att förskollÀrarna ansÄg samtalet i vardagen som betydelsefullt, att anvÀnda ett medvetet sprÄk samt olika lekar och aktiviteter som stimulerar barns sprÄk. Barn kan ha svÄrt att uttala vissa ljud men Àven svÄrigheter med att förstÄ och tolka information samt att de kan ha besvÀrligt att anpassa sprÄket i olika sociala sammanhang.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger ser pÄ lek och dess relation till barns lÀrande. FrÄgestÀllningarna som vi i studien utgÄr ifrÄn Àr följande: ? Hur ser pedagogerna pÄ barns lek? ? Hur ser pedagoger pÄ relationen mellan barns lek och lÀrande? VÄr uppsats Àr en traditionell studie med en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Empirin samlades in genom intervjuer, intervjuerna genomfördes i en sexavdelnings förskola i SkÄne, till intervjuerna medverkade fyra förskollÀrare med lÄnga yrkeserfarenheter. Vi anvÀnde oss av ljudinspelningar nÀr intervjuerna genomfördes. Vi har anvÀnt oss av tvÄ kÀnda teoretiker, Lev Vygotskij (1896-1934) och Jean Piaget(1896- 1980) samt skandinaviska nutida forskare, för att analysera, förstÄ och fördjupa oss i det som pedagogerna har delat med sig av under intervjuerna. Resultatet av arbetet visar att pedagogerna anser att leken Àr en viktig del i förskolan och menar att det Àr i leken som barn utvecklar sitt mÄngsidiga lÀrande i olika ÀmnesomrÄden sÄ som matematik, natur, teknik, sprÄk och Àven skapar sociala fÀrdigheter.

Denna rapports syfte Àr att studera hur eleverna upplever ovh uttrycker sig kring sina möjligheter till inflytande och medbestÀmmande i fritidshemmet. Det barndomssociologiska perspektivet som vi anvÀnt i denna studie Àr ett relativt nytt perspektiv, som utgÄr frÄn barnen sjÀlva. Denna teori ser barn som aktörer och medskapare av sin egen verklighet, den barndom de upplever hÀr och nu. Studiens empiriska data samlades in via elevintervjuer som transkriberades samt via bilddokumentation. Fotografierna har eleverna sjÀlva tagit.

HÀlsofrÀmjande insatser för barn och ungas psykiska hÀlsa under barndomstiden har en stor betydelse dÄ grunden för den framtida hÀlsan sÀtts i ungdomsÄren. Syftet med studien var att undersöka hur det hÀlsofrÀmjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i nÄgra av Sveriges största kommuner med fokus pÄ inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hÀlsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehÄllet i kommunala offentliga dokument, dÀr beskrivning av hÀlsofrÀmjande insatser för barns och ungas psykiska hÀlsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner pÄtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hÀlsofrÀmjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att frÀmja barns och ungas hÀlsa i samband med lÀrande, kvalité pÄ undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppvÀxten och att följa barns och ungas rÀttigheter. Slutsatsen av studien var att det hÀlsofrÀmjande begreppet sÀllan eller aldrig nÀmndes i de kommunala dokumenten.

Forskning visar att barn ofta har lite att sÀga till om vid insatsen umgÀngesstöd. Barns instÀllning till umgÀnget efterfrÄgas sÀllan, vilket motiveras med att de Àr för unga, att de pÄ grund av omognad inte förmÄr uttala sig pÄ ett tillförlitligt sÀtt och att de ska slippa vÀlja mellan sina förÀldrar. Barnkonventionens ambivalenta syn pÄ barn som bÄde subjekt med rÀttigheter och skyddsbehövande objekt, avspeglas i den svenska lagstiftningen och kan förklara den passiva roll som barn ofta tilldelas i sammanhanget. Samtidigt visar forskning att barn efterlyser mer delaktighet i frÄgan om umgÀngesstöd. Den hÀr studien undersöker hur bilder av barn konstrueras och hur barn delaktiggörs i domar om umgÀngesstöd, samt hur bilder av barn kan relateras till hur barn delaktiggörs.

SamhÀllet Àr förÀndrat vilket innebÀr att förskolans pedagogiska uppdrag stÀrkts. Det har gjorts revideringar i förskolans lÀroplan (Lpfö 98, rev 2010) som innebÀr att det bland annat gjorts förtydligande kring barns sprÄkliga och kommunikativa utveckling och förskollÀrarens ansvar. I förskolans verksamhet möter förskollÀraren barn som kommit olika lÄngt i sin utveckling av sprÄk, utvecklar sprÄk parallellt samt barn som stött pÄ hinder i sin utveckling av sprÄk. I detta sjÀlvstÀndiga arbete uppmÀrksammas förskollÀrarens uppfattning av möjligheter och hinder att utveckla barns utveckling av sprÄk. Syftet med uppsatsen Àr att belysa förskollÀrarens syn pÄ barns sprÄk och sin roll som sprÄkutvecklare i förskolan.