Examensarbetet handlar om specialpedagogers uppfattningar om mottagande av elever med utomnordisk bakgrund i sÀrskola. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka specialpedagogers uppfattningar om vilka anledningar, samband och testmaterial som förekommer vid mottagande av elever med utomnordisk bakgrund i sÀrskola. En frÄgestÀllning Àr vilken uppfattning specialpedagoger har om vilka anledningar det finns till att elever med utomnordisk bakgrund skrivs in i sÀrskola. I undersökningarna kom det fram att svag begÄvning, tal- och sprÄksvÄrigheter och koncentrationssvÄrigheter kunde tillsammans med andra svÄrigheter orsaka att elever med utomnordisk bakgrund skrevs in i sÀrskola.

Denna undersöknings syfte var att fÄ kunskap om blivande förskollÀrares syn pÄ barns sprÄkutveckling i samband med höglÀsning, samt hur syftet med höglÀsning vid respektive VFU: platser uppfattades av studenterna. För att fÄ en fingervisning om detta anvÀndes kvalitativa studier dÀr fem blivande förskollÀrare intervjuades. I resultatet framkom att studenterna visade en stor medvetenhet kring höglÀsningens betydelse för barns sprÄkutveckling. Samtliga menade att höglÀsning i förskolan Àr mycket viktigt eftersom effekterna Àr gynnsamma för barns sprÄkliga utveckling men Àven för andra delar i dess utvecklingsprocess. Undersökningens resultat visade Àven att de intervjuade studenters uppfattning rörande höglÀsningens huvudsyfte vid partnerskolorna, i huvudsak bedömdes vara av praktiskt art men Àven att ett syfte till vila fanns. .

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers perspektiv pÄ barns bildskapande i förskolan och om bildskapande anvÀnds som ett medvetet redskap för barns utveckling. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger som arbetar i fyra olika förskolor, varav en Àr inspirerad av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att bildskapande anvÀnds som ett medvetet redskap bÄde som ett lÀrande i ett annat Àmne och som ett estetiskt mÄl. Vidare visar resultatet att bildskapande Àr viktigt för barns utveckling, dÀremot finns det olika tolkningar hos pedagogerna vad gÀller fritt skapande och mallanvÀndning.

Ett av förskolans viktigaste uppdrag Àr att skapa trygga lÀrandemiljöer för barn. Förskolans inomhusmiljö ska vara anpassad till barnens individuella behov och inbjuda till sÄvÀl lek och aktivitet som stimulans och lust att utforska.Syftet med denna studie Àr att synliggöra pedagogernas uppfattningar om förskolans inomhusmiljö och dess betydelse för den pedagogiska verksamheten. De frÄgor som ligger till grund för min studie Àr: Vilka uppfattningar har pedagogerna om förskolans inomhusmiljö och dess betydelse? Vilka uppfattningar har pedagogerna kring utformningen av förskolans inomhusmiljö? Vilka uppfattningar har pedagogerna om materialet pÄ förskolan?För att finna svar pÄ frÄgorna anvÀnds en kvalitativ datainsamlingsmetod. Studien bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer med pedagoger som Àr verksamma inom förskolan.

SammanfattningVÄr uppsats Àr en kvalitativ undersökning och grundar sig i intervjuer pÄ fyra olika skolor. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka lÀrarnas perspektiv, tankar och erfarenheter i arbetet med Trullemetoden inom lÀs- och skrivlÀrande i förskoleklass. Uppsatsen Àr baserad pÄ intervjuer av sex verksamma lÀrare och deras uppfattningar av Trullemetoden. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:Hur förhÄller sig lÀrare till Trullemetoden i förskoleklass?Hur skiljer sig lÀrarnas uppfattningar om arbetet med Trullemetoden i förskoleklass?Vilka möjligheter och begrÀnsningar finns enligt lÀrarna i Trullemetoden?Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna i förskoleklasserna anser att Trullemetoden Àr bra och positivt, genom exempelvis att lÀrarhandledningen har tydliga instruktioner och ett lustfullt förhÄllningssÀtt.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

I följande studie Àr syftet att bilda kunskap om förskollÀrares upplevelser av barns spontana musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollÀrare sina upplevelser av barns spontana musicerande och hur upplever de sin roll i detta?Detta har undersökts med hjÀlp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollÀrare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien Àr fenomenologisk, vilket innebÀr att vi vill försöka förstÄ barns spontana musicerande utifrÄn förskollÀrarnas perspektiv.

Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad förstÄelse om pedagogers syn pÄ lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling i förskolan, samt pedagogers roll i detta. I studien anvÀnds metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollÀrare. Resultatet visar att studiens förskollÀrare Àr medvetna om lekens betydelse och att den Àr oerhört viktig för barns lÀrande och utveckling. Leken Àr grunden till barns möjligheter att utveckla sitt lÀrande, anser förskollÀrarna.

Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod med en hermeneutisk utgÄngspunkt dÀr semistrukturerade intervjuer har samlat in datan. Syftet med studien var att belysa behandlares uppfattningar om behandlingsmetoder för Anorexia Nervosa hos unga flickor, 13-19 Är. Problemformuleringarna var: Hur behandlare anvÀnder de behandlingsmetoder som finns, hur behandlare uppfattar de behandlingsmetoder som finns samt hur uppfattar behandlarna behandlingen i framtiden. Resultatet visar pÄ att familjeterapi Àr den ledande behandlingsmetoden dÄ familjen har en betydande roll för flickans tillfrisknande. Behandlarna uppfattar att behandlingsmetoderna fungerar, men att det krÀvs att patienten fÄr den behandling hon behöver.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har angÄende barns tillÀgnande av faktakunskaper samt vilka demokratiska förmÄgor som konstitueras i arbetet med lÀrplattan. Följande frÄgor ligger till grund för vÄr studies utformning.Vilka faktakunskaper ser pedagogerna att barn tillÀgnar sig i arbetet med lÀrplattan?Vilka demokratiska förmÄgor ser pedagogerna utvecklas hos barn i arbetet med lÀrplattan?Vi har anvÀnt oss av kvalitativa fokusgruppsintervjuer dÀr 7 pedagoger deltagit som arbetat med lÀrplattan över en lÀngre tid i sin verksamhet. Intervjuerna gjordes pÄ pedagogernas arbetsplatser och vi valde Àven att vÀnda oss till sociala medier dÀr 3 pedagoger deltog i denna studie för att undersöka vÄra centrala frÄgor. Totalt har 10 pedagoger deltagit i studien.

Syftet med studien Àr att beskriva hur nÄgra pedagoger i sitt arbete upplever dramats och dansens inverkan pÄ barns utveckling och lÀrande i förskolan. UtifrÄn detta syfte stÀlls en forskningsfrÄga sÄ att en djupare förstÄelse för undersökningen kan bildas. För att besvara forskningsfrÄgan gjordes kvalitativa intervjuer med fem olika pedagoger som var insatta i Àmnet. VÄr studies teoretiska utgÄngspunkt Àr Lev Vygotskijs sociokulturella teori pÄ lÀrande som grundar sig pÄ att att allt lÀrande sker i gemenskap med andra. Studiens resultat visar att pedagogerna sÄg mÄnga fördelar i arbetet med drama och dans, till exempel gynnar dessa uttrycksformer barns sjÀlvkÀnsla vilket Àr viktigt för att kreativiteten ska vÀxa och detta Àr en förutsÀttning för barns utveckling och lÀrande..

I mitt arbete undersöker jag vad medveten rörelsetrÀning har för inverkan pÄ barns liv, bÄde fysiskt och socialt. Jag valde att göra undersökningen till stor del praktisk genom att starta ett Pröva-pÄ fritids för de barn som Ànnu inte hittat sin fritidssysselsÀttning. I litteraturgenomgÄngen tar jag bl a upp barns motoriska och sociala utveckling. Jag redogör ocksÄ vad Bunkefloprojektet Àr för nÄgot. I resultatet redovisar jag min forskning pÄ barnen.

Fetma och övervikt Àr ett stort samhÀllsproblem, dÄförhÄllanden under uppvÀxtÄren Àr avgörande för framtida livsstilsvanor. DÀrförses de som den frÀmsta och viktigaste mÄlgruppen för folkhÀlsoinsatser.Dennastudie syftar till att undersöka coachers berÀttelser om uppfattningar kringvad samtal för att förebygga uppkomsten av övervikt och fetma innebÀr.Uppsatsenbygger pÄ en kvalitativ ansats med inspiration av berÀttelseforskning. IntervjuÀr den metod som har anvÀnts. Totalt har tre personer som arbetar som coacherinom en interventionell forskningsstudie deltagit.Resultatetvisade att utan tidigare erfarenhet inom omrÄdet uppfattas mÄngasvÄrigheter i att hÄlla samtal som coach. Att arbeta som erfaren coach innebÀratt man uppfattar studiens deltagare som mer motiverade, medvetna, kapabla tillförÀndring samt ser empati som vÀldigt betydelsefullt för samtalen ochhoppfullt pÄ studiens effekt.

Syftet med studien Àr undersöka lÀrares uppfattningar om syftena med laborativt arbete i naturvetenskap. FrÄgestÀllningar som besvaras i arbetet Àr hur yrkesverksamma NO-lÀrare uppfattar syftena med laborativt arbete och hur lÀrarna uppfattar att deras elever blir involverade i laborationens syfte. Metoden som anvÀndes var av fenomenografisk karaktÀr dÀr fyra lÀrare intervjuades. Resultatet som framkom visar bland annat att lÀrares uppfattningar om syftena Àr att ?labbvana? och koppling mellan teori Àr viktiga syften för laborativt arbete.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur fyra andrasprÄkslÀrare anger att de arbetar och resonerar  kring flersprÄkiga barns sprÄkutveckling, samt vilken betydelse modersmÄlet har för barns sprÄkutveckling. Undersökningen Àr baserad pÄ Vygotskjis sociokulturella teori och Cummins modell för frÀmjande av barns sprÄkutveckling. Resultatet visar att lÀrarna arbetar utifrÄn barnens behov och förutsÀttningar samt fokuserar pÄ det individuella mötet med barnet. ArbetssÀtt som anvÀnds för att frÀmja barns sprÄkutveckling Àr böcker, bilder och konkret material för att fÄ eleverna att diskutera och samtala med varandra. Resultatet visar ocksÄ att konkret material gynnar flersprÄkiga barn för att skapa förstÄelse och att eleverna kan ta till sig det svenska sprÄket enklare. Resultatet visar ocksÄ tydligt att modersmÄlet Àr en viktigt faktor för barns sprÄkutveckling.