Syftet med uppsatsen Àr att beskriva högstadielÀrares uppfattningar om anvÀndningen av datorn i undervisningen. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i teorier och forskning om information, kognition och datoranvÀndning, datorns roll i undervisning, samt i Salamancadeklarationen och skolans styrdokument. Jag har anvÀnt en kvalitativ metod utifrÄn en fenomenografisk ansats. Data har samlats in med hjÀlp av en enkÀt. Resultaten visar, att lÀrarnas uppfattningar kan beskrivas i termer av fyra perspektiv, nÀmligen elevperspektiv, lÀrarperspektiv, pedagogiskt perspektiv samt ramfaktorperspektiv.

I förskolan har mÄltiden traditionellt beskrivits som omsorg, men innebÀr idag en koppling mellan omsorg och den lÀrprocess som genomsyrar aktiviteterna i förskolan. I lÀroplanen nÀmns barns delaktighet som ett viktigt begrepp nÀr det gÀller utveckling, dÄ det Àr en förutsÀttning för barns inflytande, bÄde i förskolan och i samhÀllet. Genom att analysera mÄltiden med hjÀlp av FAMM samt en stegmodell för delaktighet kan möjligheter och hinder till delaktighet upptÀckas samt hur barns delaktighet frÀmjas och motverkas. Studiens syfte Àr att utforska hur barns delaktighet kan se ut i förskolerestaurangen, genom ostrukturerade observationer samt skuggning av en förskolelÀrare. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys och en modell för grad av delaktighet utformades.

Vi har gjort denna studie för att fÄ tag i förskollÀrares uppfattningar angÄende anvÀndandet av dans i förskolan och vilka skillnader och likheter det Àr i dessa, beroende pÄ om förskollÀrarna har haft nÄgot samarbete med danspedagog eller inte. VÄr bakgrund bygger till stor del pÄ tidigare forskning om dans, dess historik och betydelse för utveckling och lÀrande. VÄr studie har genomförts pÄ fyra förskolor dÀr sex förskollÀrare har deltagit genom intervjuer. I resultatet fann vi att samtliga förskollÀrare anvÀnder sig av dans i förskolan, Àven om det inte Àr medvetet. De var positiva till att anvÀnda sig mer av dans och dÄ pÄ ett mer medvetet sÀtt.

I detta arbete undersöker jag gymnasieelevers uppfattningar av förvÀntningar frÄn lÀrarna, förÀldrarna och sina egna förvÀntningar för att reda ut om det finns samband mellan dessa variabler och betyg samt betygsambitioner i Àmnet svenska A eller svenska som andrasprÄk A. Jag tittar Àven pÄ hur förhÄllandena ser ut mellan dessa variabler. Analysen bygger pÄ data som samlats in via en enkÀtstudie pÄ fyra gymnasieskolor i Mellansverige. Statistisk analys med chi-tvÄtest pÄvisar starka samband mellan elevernas uppfattningar av förvÀntningar frÄn svensklÀraren och de egna förvÀntningarna och betyg samt betygsambitioner. Chi-tvÄtest visar dock inget samband mellan elevers uppfattningar av förÀldrarnas förvÀntningar och betyg eller betygsambitioner.

Studiens problemomrĂ„de Ă€r att undersöka vilka traditionella könsmönster som kan uppfattas som framtrĂ€dande i ett klassrum. Studien syftar Ă€ven till att undersöka nĂ„gra elevers uppfattningar om vilka beteenden som rĂ„der i klassrummet beroende pĂ„ kön. Även elevernas uppfattningar kring lĂ€rares bemötande gentemot dem Ă€r ett av studiens syfte. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ ansats och metoden var observationer och intervjuer. Det hĂ€r gjordes för att vi ville jĂ€mföra observationerna med elevernas uppfattningar som framkom under intervjuerna.

Nu ska vi ska ta klivet ut i v?r nya roll som specialpedagoger. Vi fr?gar oss vad det inneb?r att vara specialpedagog och vad som f?rv?ntas av oss i v?r nya roll. B?de tidigare forskning och Skolverket (Skolverket, 2024) visar p? en komplex och otydlig roll.

Studiens syfte Àr att undersöka vad elever har för uppfattningar om grundskolans matematikundervisning och vad de kan identifiera för framgÄngsfaktorer. Sex elever i klass 4-6 intervjuas och resultatet bearbetas sedan kvalitativt. I resultatet framtrÀder bÄde liknande och motsÀgande uppfattningar kring matematikundervisning. Gemensamt för eleverna Àr att de efterfrÄgar en varierad undervisning. Det gÄr ocksÄ att urskilja att de ger uttryck för ett sociokulturellt perspektiv pÄ framgÄngsrik matematikundervisning. D v s att den sociala gemenskapen, kulturen och sprÄket lÀgger grunden för mÀnniskors utveckling och lÀrande. Eleverna framhÄller undervisning pÄ rÀtt nivÄ, möjlighet till samarbete och tillgÄng till konkret material..

Syftet med studien Àr att försöka belysa det pedagogiska arbetet med döva barns lÀs- och skrivinlÀrning utifrÄn verksamma lÀrares beskrivningar och koppla det till aktuell och relevant forskning.Studiens bakgrund tar upp definitioner av begreppen döv och teckensprÄk, samt styrdokumenten som styr undervisningen av döva elever. DÀrefter presenteras tidigare forskning inom omrÄdet döva barns lÀs- och skrivinlÀrning. Det pedagogiska arbetet med döva barns lÀs- och skrivinlÀrning belyses genom intervjuer med lÀrare i svenska för döva.Dövas förstasprÄk Àr teckensprÄk. De flesta eleverna har ingen erfarenhet av svenska innan de börjar skolan. Döva barn har dÀrför ett dubbelt arbete nÀr de börjar skolan; de ska lÀra sig lÀsa och skriva samtidigt som de lÀr sig ett nytt sprÄk.

Syftet med studien har varit att undersöka behovet av att i förskolan kartlÀgga barns sprÄkutveckling. Vi har Àven studerat i vilket syfte kartlÀggning sker och vilka metoder som anvÀnds. SÀrskilt intresse har riktats mot TRAS - Tidig Registrering Av SprÄkutveckling, och nÄgra pedagogers uppfattning om detta material. VÄr undersökning bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fyra specialpedagoger samt enkÀter som besvarats av personal pÄ totalt 32 förskolor.Barns sprÄkutveckling Àr komplex och pÄverkas av mÄnga faktorer. I enlighet med tidigare forskning visar vÄrt resultat att kartlÀggning Àr nödvÀndigt för att kunna se vilka behov en viss barngrupp har och dÀrmed kunna anpassa verksamheten efter barnens utvecklingsnivÄ.

Ett flertal nationella och internationella undersökningar som visar en nedgÄng i svenska elevers matematikresultat har gjort, att intresset för skolans matematikundervisning har ökat. Det rÄder idag en vetenskaplig konsensus kring att uppfattningar och kÀnslor spelar stor roll i matematikundervisningen och i elevers matematiklÀrande. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka kÀnslor och uppfattningar som tio elever förknippar med matematik men ocksÄ att undersöka vilka kÀnslor som kan kopplas till vilka matematiksituationer. Tio elever frÄn Ärskurs 1 till och med Ärskurs 5 intervjuades med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer utifrÄn en kvalitativ ansats. För att undersöka vilka kÀnslor som kan kopplas till vilka specifika matematiksituationer anvÀndes artefakter, d.v.s. olika matematikuppgifter. Studiens resultat visar att de uppfattningar som andra elever för tvÄ till tre decennier sedan uppvisade i relativt oförÀndrat skick lever kvar idag hos dessa tio intervjuade elever.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vad som skapar en god och inkluderande atmosfÀr sett utifrÄn ett pedagog- och barns perspektiv. Ett av mÄlen med studien Àr att kunna förmedla kunskap och ge lÀsaren en ökad förstÄelse för hur den psykiska miljön i förskolan pÄverkar barnen i förskoleverksamheten. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa enkÀter som delats ut till pedagoger och barnintervjuer med barn i Äldrarna fem-sex Är har genomförts. Det gjordes för att kunna redovisa och jÀmföra pedagogernas perspektiv med barnens syn gÀllande atmosfÀren i förskolan. Undersökningen kommer att analyseras utifrÄn teorier och begreppen barns perspektiv, barnperspektiv och atmosfÀr. Pedagogernas uppfattningar utifrÄn enkÀtundersökningen skiljde sig men stÀmde ocksÄ överens med barnens förestÀllningar.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en uppfattning om hur de Àldsta förskolebarnen ser pÄ sitt lÀrande. Mer specifikt hur de uppfattar att de lÀr sig lÀsa och skriva samt att lÄta barnens syn pÄ sin tidiga skriftsprÄksinlÀrning fÄ komma fram.Teori: Detta Àr en kvalitativ studie som undersöker barnens uppfattningar om sitt skriftsprÄkslÀrande. Det har varit viktigare att tolka och förstÄ resultaten Àn att studien skulle vara generaliserbar (Stukåt, 2005).Metod: Intervju/samtal för att lÄta barn uttrycka sin uppfattning om hur de uppfattat att de lÀrt sig lÀsa och skriva. Genom barnintervju som metod lÄta barns röst bli hörd.Resultat: Barnen beskrev att de lÀrt sig lÀsa och skriva pÄ flera olika sÀtt. T.ex.

Övervikt och fetma hos barn har ökat kraftigt sedan 1980-talet i Sverige. Det finns flera hĂ€lsorisker för barn med övervikt eller fetma och problemen kan bli större om övervikten permanentas kvar till vuxen Ă„lder. Diabetes typ-2, lĂ„gt sjĂ€lvförtroende och hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar Ă€r ett fĂ„tal exempel pĂ„ besvĂ€r som kan uppstĂ„ i samband med övervikt och fetma. Fetma och fetmarelaterade sjukdomar kostar samhĂ€llet tre miljarder kronor per Ă„r i Sverige för vĂ„rd och behandling. DĂ€refter tillkommer kostnader för bland annat lĂ€kemedel, sjukskrivning och förtidspensionering.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka naturÀmneslÀrares och engelsklÀrares uppfattningar gÀllande fördelar, nackdelar och förutsÀttningar med Àmnesövergripande arbete. Jag ville Àven undersöka om det fanns nÄgra skillnader i uppfattningar mellan de tvÄ Àmnesgrupperna. Undersökningen grundades pÄ intervjuer med sammanlagt Ätta lÀrare: fyra naturÀmneslÀrare och fyra engelsklÀrare. Resultatet visade att lÀrare bland annat uppfattar elevernas helhetssyn och deras utvecklade av kompetenser för ett framtida yrkesliv som fördelar och bland annat tidsaspekten och lÄsta Àmnes- och kursplaner som nackdelar. Exempel pÄ förutsÀttningar som lÀrarna uppfattade var tid och att schemat möjliggör arbetssÀttet.

I denna studie beskriver sex gymnasieelever sina erfarenheter av och uppfattningar om matematikundervisningen i grundskolan i relation till deras matematiksvÄrigheter. Studien Àr kvalitativ med fenomenologisk hermeneutisk metodansats eftersom den undersöker subjektiva upplevelser och hur eleverna tolkar dessa för att skapa en förstÄelse av sin situation. Metodvalet föll pÄ semistrukturerade intervjuer för att det gav eleverna möjligheten att uttrycka sina upplevelser mer fritt.Ur litteraturstudien och resultatet framkommer en tydlig bild av att elevers uppfattningar och affektiva reaktioner kan bli en begrÀnsningsfaktor för matematikinlÀrningen. Efter att ha misslyckats med matematiken under flera Är skildrar alla eleverna i denna studie en uppgivenhet som ledde till en negativ sjÀlvuppfattning om den akademiska förmÄgan och affektiva reaktioner som matematikÄngest och ett undvikande beteende. Kontexten inom vilket lÀrandet sker har stor betydelse för inlÀrningen och omgivningen bidrar till elevers uppfattningar och reaktioner.