Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar om lÀrande som generellt begrepp men ocksÄ i förhÄllande till informell kontra en formell kontext. I studien har jag valt att anvÀnda fritidshemmet som den plats som stÄr för en informell kontext och skolan som den plats som stÄr för den formella kontexten. Detta pÄ grund av att jag varit intresserad av att undersöka om den integrering som enligt LGR11 bör finnas mellan fritids och skola, uppfattas av eleverna. Undersökningens empiri bygger pÄ kvalitativa intervjuer med 12 elever i Ärskurs tre. Studiens resultat visar att lÀrande som begrepp Àr starkt förknippat med skolans vÀrld och den formella kontexten.

Detta examensarbete handlar om pedagogisk dokumentation i förskolan. Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad kunskap om pedagogisk dokumentation, hur pedagoger definierar begreppet samt hur de arbetar med det i verksamheten. MÄlet var Àven att utforska uppfattningar som fanns hos pedagogerna kring pedagogisk dokumentation, hur de valde att arbeta med det och vilka svÄrigheter som kunde finnas i deras arbete. Metoden som anvÀndes var kvalitativa undersökningar i form av intervjuer pÄ tvÄ förskolor. Detta resulterar i pedagogers tankar och begrundanden kring den pedagogiska dokumentationen.

BAKGRUND: KrÀnkningar förekommer över allt i samhÀllet sÄ Àven i förskolan fast detinte borde förekomma. I Sverige finns det lagar och styrdokument som pedagoger i förskolanhar att rÀtta sig efter. Riktlinjerna i dessa beskriver det förhÄllningssÀtt förskolan skaföresprÄka. Barn blir pÄverkade av de pedagoger de möter och det Àr dÀrför av vikt att lyftafenomenet krÀnkning till diskussion och vidga kunskaperna.SYFTE: Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om krÀnkandehandlingar i förhÄllandet mellan pedagoger och barn.METOD: Fenomenografi Àr en kvalitativ forskningsansats som Àr lÀmplig att anvÀnda vidstudier dÀr man vill beskriva mÀnniskors uppfattningar. MÄlet Àr att se de intervjuadesuppfattningar av ett visst fenomen och kategorisera dessa.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för hur verksamma förskollÀrare ser pÄ relationen mellan lek och lÀrande samt hur förskollÀrare anser att innemiljön pÄverkar barns utveckling. FrÄgestÀllningarna som studien utgÄr ifrÄn Àr: Hur uppfattar förskollÀrare relationen mellan lek och lÀrande? Hur ser förskollÀrare pÄ den pedagogiska innemiljöns betydelse för barns utveckling? Samt hur ser förskollÀrare pÄ sin egen delaktighet i barns lek? I studien intervjuas sex verksamma förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor. Genom de kvalitativa intervjuer som gjorts med förskollÀrarna har vi fÄtt en generell uppfattning av deras svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Arbetet har en hermeneutisk ansats vilket innebÀr att förskollÀrarnas resultat Àr en tolkningsfrÄga.

Syftet med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ vilka uppfattningar samt erfarenheter lĂ€rare har av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i undervisningen. Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkter har grundats i det sociokulturella perspektivet samt det fenomenografiska perspektivet. Studien bygger pĂ„ lĂ€rares uppfattningar och erfarenheter av IKT i undervisning. För att fĂ„ svar pĂ„ studiens frĂ„gestĂ€llningar har data samlats in med hjĂ€lp av respondentintervjuer med sex lĂ€rare verksamma i grundskolans tidigare Ă„r. Även tidigare forskning inom omrĂ„det har behandlats.

Abstract Jeppsson, Malin & Widesson, Karolina (2008). Barns samspel. En studie av barns samspel i olika situationer i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö högskola Examensarbetet handlar om hur barns samspel tar sig uttryck i förskolan verksamhet. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ förstÄelse för hur barns samspel ser ut i olika situationer och hur lÀrande kan vara synligt i barns samspel.

VÄrt mÄl med denna studie var att belysa den fysiska klassrumsmiljön och dess inverkan pÄ elevernas lÀrande ur ett lÀrarperspektiv. Vi har gjort intervjuer med lÀrare pÄ olika skolor, bÄde moderna och Àldre skolor som Àr i behov av renovering för att fÄ en bredd och se om lÀrares tankar och uppfattningar varierar.Med fysisk klassrumsmiljö sÄ har vi inriktat oss pÄ möbleringen, design och funktion. DÀr det bÀsta utifrÄn aspekter pÄ trivsel och inlÀrningsklimat finns för barnen. Vi har valt att göra intervjuer med lÀrare för barn i de tidiga Äldrarna, skolÄr 1-3, för att lyssna och fÄ ett vÀrde till varje enskild lÀrares uppfattningar.Syftet med vÄr undersökning var att fÄ reda pÄ lÀrares olika uppfattningar hur de tÀnker kring den fysiska klassrumsmiljön. Om tanke och handling hÀnger ihop dÄ lÀrare planerar sÄ barnen fÄr den bÀsta lÀrande miljön i klassrummet.FrÄgestÀllningar som vi har arbetat med Àr:? Vilken betydelse anser lÀrarna att den fysiska klassrumsmiljön har för elevernas lÀrande?? Hur anser lÀrarna att den fysiska klassrumsmiljön möter barns olika förutsÀttningar för att lÀra?? Vad i den fysiska klassrumsmiljön anser lÀrarna bidrar till en kreativ lÀrandemiljö?.

VÄrt mÄl med denna studie var att belysa den fysiska klassrumsmiljön och dess inverkan pÄ elevernas lÀrande ur ett lÀrarperspektiv. Vi har gjort intervjuer med lÀrare pÄ olika skolor, bÄde moderna och Àldre skolor som Àr i behov av renovering för att fÄ en bredd och se om lÀrares tankar och uppfattningar varierar.Med fysisk klassrumsmiljö sÄ har vi inriktat oss pÄ möbleringen, design och funktion. DÀr det bÀsta utifrÄn aspekter pÄ trivsel och inlÀrningsklimat finns för barnen. Vi har valt att göra intervjuer med lÀrare för barn i de tidiga Äldrarna, skolÄr 1-3, för att lyssna och fÄ ett vÀrde till varje enskild lÀrares uppfattningar.Syftet med vÄr undersökning var att fÄ reda pÄ lÀrares olika uppfattningar hur de tÀnker kring den fysiska klassrumsmiljön. Om tanke och handling hÀnger ihop dÄ lÀrare planerar sÄ barnen fÄr den bÀsta lÀrande miljön i klassrummet.FrÄgestÀllningar som vi har arbetat med Àr:? Vilken betydelse anser lÀrarna att den fysiska klassrumsmiljön har för elevernas lÀrande?? Hur anser lÀrarna att den fysiska klassrumsmiljön möter barns olika förutsÀttningar för att lÀra?? Vad i den fysiska klassrumsmiljön anser lÀrarna bidrar till en kreativ lÀrandemiljö?.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka möjligheter för att genomföra matematikundervisning som tar till vara barns olika förutsÀttningar. Dessa har identifierats genom att vi kartlagt ett antal hinder, vilka vi fÄtt fram dels genom tidigare forskning inom omrÄdet och dels genom ett antal kvalitativa intervjuer med förskollÀrare, grundskollÀrare och specialpedagog. NÄgra centrala hinder vi fÄtt fram rör lÀrarnas höga arbetsbelastning, i vissa fall bristfÀllig Àmneskompetens och ett antal yttre faktorer. Implementering av adekvata arbetssÀtt i förhÄllande till styrdokumentens mÄl och intentioner försvÄras av ett antal hinder i skolans operativa verksamhet. Genom identifiering av dessa hinder kan nya möjligheter skapas för en gynnsam utveckling av matematikundervisningen..

Abstract Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka och fÄ kunskap om hur pedagoger pÄ förskolan arbetar med sprÄkutveckling hos flersprÄkiga barn. Jag vill undersöka pedagogernas förhÄllningssÀtt till flersprÄkigheten och vilka resurser de har för att stimulera sprÄk-och identitetsutveckling hos flersprÄkiga barn. FÄr att ta reda pÄ pedagogernas uppfattningar och fÄ in deras svar genomfördes kvalitativa intervjuer med pedagogerna inom förskolan. Resultatet med hÀnsyn till pedagogernas svar och uppfattningar visade att det finns olika fakta som pÄverkar sprÄkutveckling hos flersprÄkiga barn, bland annat familjen och miljöns betydelse i den processen. Familjen och hemmamiljön pÄverkar flersprÄkiga barns modersmÄlutveckling.

I denna studie belyser vi vilka möjligheter barn har till ett lÀrande pÄ förskolan oavsett barnens vistelsetid. Det har ocksÄ undersökts om och hur barns lÀrande i relation till barns vistelsetid kan skilja sig mellan tvÄ olika kommuner. Vilka likheter finns det i hur lÀrarna arbetar och erbjuder barnen att fÄ vara pÄ förskolan? Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ studie dÀr vi intervjuade Ätta lÀrare om deras arbetssÀtt och tankar kring barns vistelsetid och vilken betydelse det kan ha för den pedagogiska verksamheten. Resultatet visar att det finns bÄde skillnader och likheter mellan de tvÄ kommuner som ingÄr i undersökningen.

Studiens syfte Àr att enligt pedagogernas uppfattningar belysa och analysera högpresterande barns situation i ?en skola för alla?, samt ta reda pÄ hur pedagoger bemöter högpresterande barn och vad pedagoger anser motiverar och utmanar barnens utveckling och lÀrande. Bakgrunden lyfter fram ÀmnesomrÄdet med utgÄngspunkt i historia, internationella perspektiv, styrdokument och problematiken i den svenska skolan. Metoderna vi valt att anvÀnda Àr enkÀter och intervjuer som vi sedan bearbetat och sammanfattat. Undersökningen genomfördes under tvÄ veckors tid, dÄ vi först lÀmnade ut sexton enkÀter till pedagoger pÄ olika skolor och utifrÄn dessa lottade vi fram fem pedagoger inför intervjuerna.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger pÄ fyra olika förskolor ser pÄ och arbetar med barns delaktighet och inflytande vid matsituationer. Följande frÄgestÀllningar anvÀnds för att undersöka syftet; Hur ser pedagogerna pÄ begreppen delaktighet och inflytande? Kan barns sprÄk, enligt pedagogerna, pÄverka hur stort inflytande och delaktighet barnen fÄr? Hur ser pedagogerna pÄ matsituationerna och vikten av barns delaktighet och inflytande? Tidigare forskning visar att barns möjlighet till delaktighet och inflytande kan bestÄ av flera faktorer som till exempel vuxnas förhÄllningssÀtt. Detta i kombination med olika perspektiv som exempelvis barns egna perspektiv. Genomförandet av studien har gjorts pÄ fyra olika förskolor, dÀr pedagogerna har varit i fokus.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrare uttrycker att de arbetar med sagoberÀttande samt vilken betydelse för barns utveckling förskollÀrare tillskriver sagoberÀttande. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med förskollÀrare. Det resultat vi fick var att alla förskollÀrare arbetar med sagoberÀttande men pÄ olika sÀtt. SagoberÀttande gÄr att arbeta med pÄ en mÀngd olika sÀtt vilket framkom av resultatet. Det framkom Àven att förskollÀrarna anser att sagoberÀttande ger barn möjligheter till utveckling inom olika omrÄden som exempelvis sprÄket och de sociala fÀrdigheterna.

Syftet med studien har varit att undersöka hur barn av idag mellan 7-8 Är, pÄ fritidshem, uppfattar sin egen inlÀrning enligt Pramlings modell frÄn 1983..