De senaste Ären har det blivit ökade krav pÄ förskollÀrare utifrÄn förskolans styrdokument att förhÄlla sig och arbeta med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling och lÀrande. Samtidigt visa intresse och engagemang för deras kultur och identitet. Examensarbetet syftar till att undersöka och analysera hur förskollÀrare förhÄller sig gentemot flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i förskolan. Studien grundar sig pÄ den sociokulturella teorin dÀr det lÀggs vikt pÄ interaktion och kommunikation i lÀrandet. För att undersöka forskningsomrÄdet kommer följande frÄgestÀllningar att behandlas:Hur definierar förskole pedagogerna flersprÄkighet?Hur beskriver pedagogerna flersprÄkiga barns sprÄkutveckling?Vilken syn pÄ flersprÄkiga barn uttrycker förskollÀrare?Hur beskriver pedagogerna arbetet med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling?Hur ska förhÄllningssÀtt se ut för flersprÄkiga barns sprÄkutveckling enligt förskollÀrare?Vilka problem och hinder beskriver förskollÀrare?Vilka ÄtgÀrder kan tillÀmpas för en bÀttre verksamhet?I undersökningen valde vi att anvÀnda kvalitativa intervjuer för att besvara vÄra frÄgestÀllningar.

Syftet med studien var att beskriva verksamma förskollÀrares uppfattningar om reflektion i den pedagogiska verksamheten. Reflektion framhÄlls i uppsatsen som en möjlighet till ett riktat och strukturerat fokus och tÀnkande gentemot lÀrande. Den pedagogiska dokumentationen benÀmns som ett gemensamt reflektionsunderlag för att synliggöra, problematisera och kritiskt granska den pedagogiska verksamheten och diskurser i riktning mot barns utveckling och lÀrande. Studien baserades pÄ kvalitativa intervjuer dÀr fem förskollÀrares uppfattningar om reflektion beskrevs utifrÄn tre forskningsfrÄgor. Resultatet visar en allmÀn uppfattning av reflektionen dÀr ett fördjupat lÀrande och kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt kan möjliggöras, men som i dagslÀget befinner sig pÄ en alltför ytlig nivÄ.

Abstract Ett examensarbete om verksamma pedagogers syn pÄ pedagogisk handledning i förskolan. Syftet med arbetet Àr att ge en inblick i pedagogers uppfattningar om pedagogisk handledning samt fÄ en indikation pÄ om och i sÄ fall hur förskollÀrarens uppfattningar liknar eller skiljer sig frÄn specialpedagogens uppfattningar i frÄgan om fenomenet pedagogisk handledning. Studien bestÄr av halvstrukturerade intervjuer som sedan analyserats med fenomenografisk ansats. Intervjuerna har handlat om fenomenet pedagogisk handledning. Resultatet visar pÄ fyra aspekter av förstÄelsen för fenomenet pedagogisk handledning: ? syftet med pedagogisk handledningen ? förutsÀttningarna för pedagogisk handledning ? svÄrigheter vid pedagogisk handledning ? förutfattade meningar om pedagogisk handledning I jÀmförelsen av förskollÀrarens och specialpedagogens uppfattningar sÄ Àr tankarna mer individuella och inte professions bundna under syftet med och förutsÀttningarna för pedagogisk handledning.

I denna studie undersöktes förskolebarn och skolbarns uppfattningar av lustfyllt lÀrande. Fokus i tidigare forskning kring Àmnet har frÀmst legat pÄ att utgÄ frÄn lÀrares uppfattningar, men denna studie har riktat in sig pÄ barns perspektiv av lustfyllt lÀrande. En fenomenologiskt inspirerad metod har tillÀmpats för att nÄ syftet, som Àr att utforska och beskriva det essentiella i barn och elevers uppfattningar av att kÀnna motivation och lust till lÀrande. Vi ville ocksÄ försöka förstÄ hur traditioner och institutioner formar barn och elevers möjlighetsvillkor. Datainsamlingsmetoden var gruppintervjuer och intervjumaterialet har analyserats och kategoriserats i teman.

Arbetet handlar om barns motoriska och sociala utveckling och hur leken pÄverkar och Àr en förutsÀttning för att barnen ska utvecklas inom dessa omrÄden. I arbetet har en observation av barns lek under raster utförts. Observationerna Àr genom förda pÄ en skola i södra Sverige, i en 1:a klass..

AbstraktSyftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar pÄ förskolan kring barns berÀttande som leder till muntliga och skriftliga berÀttelser. VÄrt val av metod bestÄr av standardiserade frÄgor. I vÄr tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnde vi kvalitativa intervjuer dÀr tre förskollÀrare blev intervjuade pÄ olika förskolor. I vÄr studie fÄr vi reda pÄ vilka metoder och material de anvÀnder sig av för att stÀrka barns sprÄkutveckling. Pedagogerna i vÄr undersökning anvÀnder sig av en metod dÀr de ordagrant skriver ner det barnet berÀttar, vilket vi anser Àr en sÄ kallad ?sagoteringsmetod?.

I denna studie undersöktes förskolebarn och skolbarns uppfattningar av lustfyllt lÀrande. Fokus i tidigare forskning kring Àmnet har frÀmst legat pÄ att utgÄ frÄn lÀrares uppfattningar, men denna studie har riktat in sig pÄ barns perspektiv av lustfyllt lÀrande. En fenomenologiskt inspirerad metod har tillÀmpats för att nÄ syftet, som Àr att utforska och beskriva det essentiella i barn och elevers uppfattningar av att kÀnna motivation och lust till lÀrande. Vi ville ocksÄ försöka förstÄ hur traditioner och institutioner formar barn och elevers möjlighetsvillkor. Datainsamlingsmetoden var gruppintervjuer och intervjumaterialet har analyserats och kategoriserats i teman.

Jag beundras av barns sÀtt att se pÄ vÀrlden. Deras Àrlighet, nyfikenhet och förmÄga att sÀga precisvad de tycker och tÀnker. Hur barn ser pÄ allting med nya ögon och hur de kan förklara saker ochting pÄ det mest sjÀlvklara sÀtt. Dessa egenskaper försvinner med tiden och i takt med att vi blirÀldre, men det Àr nÄgonting jag vill bevara. Jag vill i mitt projekt överföra barns tolkning ochförstÄelse av begrepp till objekt och produkter..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka uppfattningar lÀrare har av kommunikationsförmÄgans innebörd och betydelse i matematik pÄ lÄgstadienivÄ i relation till hur undervisningen utformas. Tidigare forskning kring lÀrares uppfattningar av elevernas kommunikationsförmÄga tycks saknas. UtifrÄn en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats har fem intervjuer genomförts med matematiklÀrare som undervisar i Ärskurs 3. Resultatet av analysen Àr tre beskrivningskategorier om lÀrarnas uppfattningar av elevers kommunikationsförmÄga. Kategorierna Àr följande: Kommunikation Àr att diskutera tillsammans, kommunikation Àr att förklara sin tankegÄng och kommunikation Àr att resonera fram en lösning.

Introduktion: För att ett barn skall utvecklas optimalt behöver det en anknytningsperson. FörÀldraskapet blir alltmer jÀmstÀllt och pappor Àr i högre utrÀckning, jÀmfört med tidigare, hemma tillsammans med sina barn. Mycket av tidigare forskning har fokuserat pÄ mamman och barnet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva pappans uppfattningar av det egna lilla barnets anknytning till honom. Syftet var ocksÄ att beskriva pappans uppfattningar av förÀldrastöd.

Kvalitet Àr ett begrepp som inte lÄter sig definieras pÄ ett enkelt sÀtt. Syftet med denna studie Àr att undersöka svenska och finska rektorers uppfattningar av begreppet kvalitet.Datainsamlingen har skett genom intervjuer av svenska och finska grundskole- och gymnasierektorer. En fenomenografisk metod kombinerat med en kontextuell analys har anvÀnts vid bearbetningen av materialet.Undersökningens resultat bestÄr av en kategorisering av rektorernas uppfattningar. Kategoriseringen har skett i tre omgÄngar. I den tredje och sista analysen kunde tvÄ huvudkategorier av uppfattningar redovisas: resultat- och resursoptimering samt optimala arbetsprocesser.

Mitt syfte med examensarbetet har varit att undersöka hur förÀldrar stimulerar sina barns lÀsutveckling. Jag intervjuade dÀrför tre förÀldrar till barn i 6 Ärs Äldern. Genom intervjumaterialet fann jag att förÀldrarna har olika tillvÀgagÄngssÀtt för att stimulera sina barns lÀsutveckling samt att de vÀrdesÀtter olika aspekter av höglÀsningens effekter. Samtliga förÀldrar lÀser högt för sina barn, de lÀser pÄ olika sÀtt och i olika utstrÀckning. FörÀldrarnas krav pÄ förskolan nÀr det gÀller deras barns lÀsutveckling varierar..

SammanfattningBÄde LÀroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vÄr studie tagit del av framhÀver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poÀngterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vÀgen till ett demokratiskt samhÀlle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska fÄ erfara allas lika vÀrde. Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ tvÄ förskolor, empirin omfattar bÄde intervjuer och observationer. FörskollÀrarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 Ärs pedagogisk erfarenhet, och vÄr ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara pÄ och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vÄr teoridel har vi lagt fokus pÄ kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vÄr studie visar att det till största delen Àr i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

VÄrt examensarbete handlar om barns tankar och Äsikter kring leksaker och saker att leka med pÄ en förskola ur ett barns perspektiv. Syftet med arbetet var att fÄ en förstÄelse och lyssna pÄ barns uppfattningar om materialet pÄ förskolan. Vi utgick frÄn frÄgorna: Vad tÀnker femÄringar kring saker att leka med och leksakers funktion pÄ förskolan? GÄr det att utlÀsa av barnens tankar att det finns könsrelaterade Äsikter kring leksakerna och saker att leka med pÄ förskolan? Metoden som anvÀndes för att fÄ fram ett resultat var barnintervjuer utifrÄn barnens egna fotograferade bilder. De som deltog var sju femÄringar frÄn tvÄ olika avdelningar pÄ samma förskola.

Uppsatsen beskriver en studie av barns upplevelser av pedagogers kroppssprÄk i den dagli-ga förskoleverksamheten. Uppsatsen berör sÀrskilt barnens och pedagogernas uttryckssÀtt i konfliktsituationer samt konsekvenserna av detta. I intervjuer fick barn svara pÄ hur de uppfattade pedagogens kroppssprÄk. Genom observationer studerades barns beteenden i olika konfliktsituationer. Resultaten antyder att det kan finnas samband mellan pedagogers uttryckssÀtt i konfliktsituationer och barns beteenden..