Denna uppsats handlar om vad skönlitteraturen kan ha för betydelse för barns utveckling och hur man kan arbeta för att väcka barns läsglädje. Det är av högsta relevans att vara medveten om detta eftersom barnets utveckling kan påverkas av skönlitteraturen. I vår litteraturgenomgång behandlar vi ämnet. Det vi fann intressant att undersöka var pedagogers och föräldrars medvetenhet kring detta. Syftet med vår undersökning är att synliggöra pedagogers och föräldrars kunskap om skönlitteraturens betydelse för barn och arbetet kring att väcka läsglädje.

Den här undersökningen, har studerat vilken forskning som ligger bakom Bornholmsmodellen och hur den kan omsättas från teori till praktik. Uppsatsens frågeställning är: ? Hur arbetar man med Bornholmsmodellen i tre förskoleklasser? Undersökningen utgår från tidigare forskning om fonologisk medvetenhet eftersom det är den som Bornholmsmodellen har till syfte att utveckla genom att öka barns förståelse för språkets formsida och på så vis till stor del förebygga läs- och skrivsvårigheter. Vidare används Vygotskij och Säljös teori om sociokulturellt lärande och tänkande och språk. Undersökningen är genomförd med en kvalitativ undersökningsmetod innehållande tre ostrukturerade observationer i tre skånska förskoleklasser. Resultatet i undersökningen visar att Bornholmsmodellen underlättar för barns fonologiska utveckling genom att på ett lustfyllt, strukturerat och medvetet sätt leka med språket. Utifrån de genomförda observationerna visar resultatet inte att barnen är fonologiskt medvetna i dagsläget.

Syftet med denna studie var att fördjupa och utveckla kunskapen om hur förskollärare kan uppmuntra och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling både beträffande det svenskaspråket och modersmålet. Forskningsfrågor var: Hur arbetar förskollärare för att uppmuntra och stimulera språkutvecklingen hos flerspråkiga barn, både beträffande det svenska språket samt modersmålet? Vilket förhållningssätt/arbetssätt har förskollärare, när det gäller arbetet med barn som har ett annat modersmål än svenska? Hur används de olika metoderna och stödmaterial som finns, beträffande arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan? Den metodiska ansatsen var kvalitativ och som datainsamlingsmetod användes kvalitativa intervjuer. Intervjuerna med fem förskollärare vid fyra olika förskolor i norra Sverige genomfördes. Det sammanställda resultatet visade att flerspråkiga barn saknar modersmålsstöd och modersmålsundervisning i förskolan.

Barns fysiska uppväxtmiljö har genom förskolan homogeniserats. Nästan 90% av alla 1-5åringar vistas i förskola merparten av sin vakna tid. Därför är det angeläget att kritiskt granska vad denna miljö erbjuder barn. Uppsatsen fokuserar på växtmaterialet barn klättrar i på förskolor. Studien omfattar växtmaterial med klätterslitage på 65 förskolor i Lund. I studien har en metod att värdera växtmaterial efter barns klätterslitage uppfunnits och implementerats. Resultatet av studien har konkretiserats i en sammanställning av användbara arter.

Denna studie syftar till att undersöka barnlitteratur och andra mediers betydelse för barns uppfattning kring normer. Det vi vill synliggöra är hur barn påverkas av normer som finns i barnlitteratur och dess illustrationer, vilka normer förskolebarn uppfattar bland hjältar och skurkar samt varifrån de fått inspiration till dessa. För att lyckas med detta har vi använt oss av tidigare forskning och deltagande observationer. Vi har därefter använt oss av diskursanalys för att analysera det insamlade materialet. Det visade sig att dessa olika visuella berättelser hade mycket stor inverkan på barns tankar kring normer, därför anser vi att vi som blivande förskollärare har ett stort ansvar att kritiskt granska barnlitteratur, animerade TV-serier och filmer som vi planerar att visa för barn.

Vi har genomfört en intervjustudie kring hur barn på två skolor beskriver fritidshem, fritidspedagoger och lärande på fritidshem. Vi menar att det är viktig att ta del av barnens egna synpunkter. Fokuseringen i vårt arbete ligger på barns perspektiv kring verksamheten. Vi har utgått från tre frågeställningar för att förstå vad barnen har att säga om sitt fritidshem. Hur beskriver barnen sin fritidshemsverksamhet? Hur beskriver barnen fritidspedagogernas yrkesroll? Hur beskriver barn vad de lär sig? I tidigare forskning har vi använt oss av studier som rör barns egna uttalanden kring deras fritidshem.

Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära. I leken skapar barn sociala relationer tillsammans med andra barn där de också lär sig att kommunicera, lösa konflikter, känna empati och medkänsla för andra barn. I leken tränas även barns allsidiga rörelsekompetens vilket krävs för att de ska känna trygghet och stärka sitt självförtroende. Barn med motoriska brister kan ibland uppleva problem i leken då de inte har en allsidig grundläggande rörelsekompetens. Syftet med arbetet var att undersöka om lärare i Idrott och hälsa uppfattar någon anknytning mellan barns motorik och deras sociala relationer.

I detta projekt om barns skönlitterära läsning undersöks det om man kan öka barns läslust genom att göra dem delaktiga i en skapandeprocess av en bok. Projektet baseras på barnens egna tankar och idéer. Genom att göra intervjuer med barn i åldrarna 7-8 år ville jag komma fram till vad barn helst vill läsa om och därefter skriva och illustrera en barnbok. När boken sedan var färdig fick barnen läsa den, säga vad de tyckte och svara på ifall de hade börjat läsa mer om de fick vara med i skapandeprocessen av böcker. Resultatet visade sig vara att barnen blev inspirerade och vill gärna skriva och illustrera sina böcker själva men att det förmodligen inte skulle öka deras lust att läsa.

Studien syftade till att undersöka inomhusmiljön på förskolor och vilka förutsättningar och hinder för barns utveckling och lärande som miljön kan innebära. Studien utgick från tre frågeställningar som belyser hur den fysiska miljön i förskolan är anordnad, hur barnen interagerar i miljön och vad det i sin tur kan innebära för barns utveckling och lärande. Studien genomfördes vid två förskolor och sju lärare och 16 barn deltog. Gruppintervjuer med verksamheternas lärare, samt observationer av barnens interaktioner i rum och miljöer användes som undersökningsinstrument för att samla empiri till studien.Resultatet visade att förskolornas miljöer var planerade utifrån lärarnas tankar om barns behov och intressen, samt vilka förmågor lärarna ansåg att barnen behövde utveckla. Av resultatet framgick även att den miljö och det material som tilltalade barnen mest, var den miljö som gjorde det möjligt för barnen att låta deras egen fantasi och lek få vara utgångspunkten i deras aktiviteter.

Abstract Syftet med studien var att ta reda på barns tankar om lek. Barns livsvärld består till stor del av lek och samspel. Vygotskij beskriver leken som en social process där barns utveckling påverkas av sociala, kulturella och historiska sammanhang. Han betonar att leken är något som barnet har kontroll över och att i leken har fantasin en stor roll. Vygotskij talar också om barnets nuvarande utvecklingszon och den potentiella utvecklingszonen.

Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers olika uppfattningar om delaktighet i barns lek på förskolan. Vi vill även få en djupare inblick i pedagogers uppfattning om lekens betydelse. Vår undersökning baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där sex verksamma pedagoger i förskola deltar. I forskningsbakgrunden beskrivs Friedrich Fröbels syn på barn och lek  samt barnstugeutredningen. Vidare behandlas Lev S Vygotskijs och Jean Piagets teoretiska synsätt på lek. Vi belyser även forskares och författares uppfattningar om lekens betydelse för barns utveckling och lärande samt vikten av pedagogers delaktighet. Resultatet visar att samtliga pedagoger i undersökningen framhåller och är medvetna om lekens betydelse i förskolans vardag.

SammanfattningBåde Läroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vår studie tagit del av framhäver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poängterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vägen till ett demokratiskt samhälle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska få erfara allas lika värde. Vi har genomfört en kvalitativ studie på två förskolor, empirin omfattar både intervjuer och observationer. Förskollärarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 års pedagogisk erfarenhet, och vår ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara på och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vår teoridel har vi lagt fokus på kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vår studie visar att det till största delen är i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltätheten minskat.  Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på hur gruppstorlek och personaltäthet påverkar barns lärande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollärare med olika lång erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 står det att personalens uppdrag är att tillgodose alla barns behov och lägga grunden för ett livslångt lärande, där samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lärandeteorin lär barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.

Syftet med denna studie var att utforska förskolans pedagogiska miljö utifrån barnens perspektiv gällande barns inflytande och delaktighet i förskolan. Studien utgår från ett postmodernt perspektiv på barnet och barndomen. För att nå barns känslor och tankar kring ett eget inflytande och deltagande i förskolan utfördes 8 intervjuer, utförda på två förskolor där sammanlagt 16 barn deltog. Barnen som ingick i studien var mellan 4-5 år gamla. Intervjuerna som utgjorde studiens empiri videodokumenterades och videofilmerna användes senare i studiens analys.

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltätheten minskat.  Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på hur gruppstorlek och personaltäthet påverkar barns lärande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollärare med olika lång erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 står det att personalens uppdrag är att tillgodose alla barns behov och lägga grunden för ett livslångt lärande, där samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lärandeteorin lär barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.