Studiens syfte är att undersöka barns perspektiv på kunskap och lärande, samt hur barn upplever förskolan som utbildningsinstitution. Ingrid Pramling genomförde under 1980- talet en rad studier kring barn och inlärning, men sedan dess är det relativt ont om forskning på området. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv barn utgör undersökningens empiri. Analysverktyg är begrepp från barndomssociologin; being och becoming samt barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet av studien visar att barnen till största del ser kunskap som en praktisk färdighet samt att individer äldre än de själva anses besitta mer kunskap. De uttrycker att det är viktigt att lära inför framtiden.

Med bakgrund i förskolan har vi kunnat följa barns ständiga jakt på nya upplevelser och sett hur de med spontanitet och nyfikenhet på olika sätt erfar sin omvärld. I detta examensarbete studerar vi hur man som pedagog kan identifiera och tillvarata barns olika förmågor. Utifrån en kvalitativ ansats har vi valt att med hjälp av observationer undersöka faktorer som kan påverka barns lust och motivation för lärande. Intentionen med arbetet har varit att det skulle kunna fungera som inspiration för verksamma pedagoger inom området. Genom en utvidgad syn på lärandet och med ett gemensamt förhållningssätt skapas möjligheter till en skola för alla..

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om den fria leken och dess betydelse för barns utveckling och lärande, och i vad mån dessa uppfattningar avspeglar sig i verksamheten. Detta för att jag anser att fri lek är ett begrepp som inte beskrivs särskilt tydligt i litteratur och läroplan för förskola. De frågeställningar jag har använt mig av är: Hur definierar förskollärare fri lek? Vad anser förskollärare att den fria leken har för betydelse för barns utveckling och lärande i förskolan? Hur ser förskollärare på sitt deltagande i barns fria lek? Hur avspeglar sig pedagogernas syn på den fria lekens betydelse för barns utveckling i hur de planerar verksamheten?  För att få svar på mina forskningsfrågor har jag använt mig av kvalitativa intervjuer och totalt har sex förskollärare intervjuats. Förskollärarna i denna studie uttrycker att fri lek är betydelsefull för barns utveckling och lärande utan att ha helt klart för sig hur de definierar begreppet.

Studiens syfte är att undersöka några förskollärares syn på att främja barns språkutveckling i förskolan. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har använts. Resultatet visar att bland samtliga pedagoger finns en hög medvetenhet på vad de ska göra för att stärka och stimulera barns språkutveckling i tidig ålder. För att stärka och stimulera barns språkutveckling läggs stor vikt vid användning av bland annat rim och ramsor, lek, högläsning, sång, berättande, sagoläsning och användning av ipad..

Att stötta barns första- och andraspråksinlärning. En fallstudie av två förskolor.Språkmiljöer, olika arbetssätt och metoder kan påverka barns språkutveckling. I denna studie undersöks hur två förskolor arbetar för att stötta både första- och andraspråksutveckling. Syftet med denna studie är att utifrån förskolans styrdokument Lpfö98/10 undersöka hur pedagoger i dessa två förskolor stimulerar och stöttar barns första- och andraspråkutveckling och därmed utvecklar deras nyfikenhet och intresse för språket. I studien undersöks också om pedagogerna och specialpedagogerna på de båda förskolorna utgår från Vygotskijs teorier att barns språkutveckling sker i samspelet, i leken och i dialogen med andra barn och vuxna.

Skolans och förskolans läroplan har tydligt fokus på att utveckla barns språk. Forskning säger att högläsning spelar en viktig roll i barns talspråksutveckling. Därför bör högläsning finnas som en central del av barns vardag. Syftet med vårt arbete är att jämföra hur det akti-va arbetet med högläsning ser ut i förskolan respektive grundskolans tidiga år. Vårt arbete syftar också till att ta reda på om pedagogerna i förskolan och skolan anser att högläsningen har betydelse för barns språkutveckling.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur förskollärare upplever att barns utveckling och lärande främjas, hur de upplever sin roll samt vilka fördelar och hinder de upplever i utomhusverksamheten. För att ta reda på detta genomfördes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med fem stycken förskollärare med utgångspunkt från en intervjuguide. Resultatet vi kom fram till var att alla förskollärarna hade en positiv inställning till utomhusverksamhet och att barns utveckling och lärande främjas på ett annat sätt utomhus än inomhus. Förskollärarna såg olika på sin roll och nämnde flera olika egenskaper bl.a. att vara vägledande.

Uppsatsen handlar om hur pedagoger arbetar med barns inflytande i förskolan och hur det påverkar vardagen för barnen och pedagogerna. Syftet med mitt arbete är att synliggöra hur fyra pedagoger på två olika förskolor arbetar med barns inflytande i förskolan och deras synpunkter på området. Med det ville jag också ta reda på hur pedagogerna arbetar med barnens rättigheter i förskolan. Till detta lades användandet av demokrati i förskolan. Undersökningen har utgått från frågeställningarna: Vad betyder barns inflytande i förskolan för pedagogerna? Hur tänker pedagogerna kring barnens rättigheter? När får barnen vara med och bestämma i verksamheten? När kan barnen inte få inflytande i förskolan? För att besvara frågorna har intervjuer utförts enskilt med de fyra pedagogerna.

Syftet med denna studie är att utifrån begreppen normalisering och makt undersöka hur förskollärare beskriver barns inflytande och delaktighet i förskolan. Specifikt fokus riktas mot att belysa hur och inom vilka områden som barn ges möjligheter till inflytande och delaktighet. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur definierar förskollärare barns inflytande och delaktighet i förskolan? Inom vilka områden anser förskollärare att det är möjligt att ge barn inflytande och delaktighet? Styr förskollärare barns inflytande och delaktighet i förskolan? I så fall hur?Metoden som används för datainsamlingen är enkäter där elva förskollärare beskriver hur de anser att barn kan få eller ges inflytande och delaktighet under sin vistelse i förskolan. Resultatet visar att barnen i förskolan får inflytande på olika sätt och deras delaktighet visar sig vid verksamhetens planering.

Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98, ska förskolan fostra barnen till att utveckla förmågor att handla demokratiskt. Barnen ska förberedas och göras delaktiga i de skyldigheter som finns i samhället. Inflytande är ett begrepp med många innebörder som var och en tolkar det olika utefter sina erfarenheter. Det i sin tur gör att arbetet med inflytande i förskolorna kan se ut på många olika vis. I vår undersökning har vi utefter syftet kommit fram till att barn vill bestämma enkla saker, när svårare och större beslut ska fattas anser barnen att det är bättre om pedagogerna gör det.I Allmänna råd för förskolan står det om vikten att personalen ska lyssna till barnen för att kunna närma sig barns perspektiv.

Syftet med denna studie har varit att undersöka barns perspektiv på delaktighet och inflytande kring Informations ?och kommunikationsteknik (IKT). Studien grundar sig på en kvalitativ metod och empirin har samlats in på två olika förskolor där vi genomförde barnintervjuer med sammanlagt 10 barn. Studiens teoretiska ram är barndomssociologi och med hjälp av begrepp såsom barns perspektiv, delaktighet, inflytande, samt kompetenta barn genomförde vi vårt analysarbete. Resultatet visar att barnens delaktighet och inflytande kring IKT-verktygens användningsområde i förskolan är begränsad.

Detta examensarbete handlar om hur fem verksamma pedagoger resonerar om sin roll i barns lärande. Syftet med studien är att få syn på pedagogers olika uppfattningar och hur de på olika sätt beskriver sin tolkning av begreppet lärande samt vilka förutsättningar de skildrar att de ger för att barnet skall upptäcka och få förståelse för lärande. Den metod som använts har varit enskilda intervjuer med pedagoger. De frågor som studien har utgått ifrån är: Hur resonerar pedagoger kring sin roll i barns lärande? Hur resonerar pedagoger om synliggörandet av barns lärande? Teoretiska utgångspunkter i examensarbetet har varit kopplade till lärarens roll och funktion för läraruppdraget.

Den här studien syftar till att synliggöra rådande föreställningar om familj i barns tal. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med förskolebarn och empirin har sedan analyserats utifrån tidigare forskning kring normalitet, barns tal om familj och kring familjen i allmänhet. Studien har resulterat i synliggjorda diskurser och normer inom ämnet. Familjen sågs enligt de deltagande barnen som platsbunden och kopplad till omsorg och samhörighet. Barnet ansågs vara en centralgestalt och den klassiska kärnfamiljen tilldelades stort utrymme..

I detta arbete har jag studerat hur traditionella könsroller träder fram hos barn i den fria leken. I arbetet har jag utgått ifrån ett genusperspektiv där jag förklarar vad det innebär med traditionella könsroller och varför det är viktigt att ifrågasätta dem. Enligt egna erfarenheter ifrån förskolan har jag märkt att genus är ett ämne som inte kommit fram riktigt i det dagliga arbetet och därför fann jag det intressant och viktigt att lyfta fram och synliggöra ämnet. När jag påbörjade min undersökning utgick jag ifrån fyra olika problemområden. Dessa områden var hur barnen utnyttjar miljön på förskolan, val av lekar, pedagogernas förhållningssätt till sin barngrupp samt deras egen inställning till genus.

Baumann, L & Unander-Scharin, M-J (2010) Lekinspirerande innemljö i förskolan och barns delaktighet i denna - En studie om pedagogers tankar kring innemiljön och dess inverkan på barns lek Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet behandlar innemiljöns betydelse för att inspirera barns lek i förskolan. Syftet med undersökningen är att synliggöra pedagogernas tankar om miljöns betydelse samt att se hur barn leker i denna miljö. De frågeställningar vi har utgått ifrån är följande: Hur tänker pedagoger kring miljön i förskolan? Hur påverkas barns lek av miljöns utformning? Hur delaktiga är barnen i utformningen av miljön? Metoderna som använts för att besvara ovanstående frågor har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger på två olika förskolor, samt ostrukturerade observationer av barns lek i utvalda rum på dessa. De teoretiska utgångspunkterna har varit forskning kring leken, demokrati och delaktighet i förskolan.