AbstractExamensarbete inom lärarutbildningenTitel: Det här med att leka, det är faktiskt väldigt mycket du ska kunna då ? Vad begreppet lek innebär för pedagoger och hur de arbetar med barns lek i förskolanFörfattare: Anna JakobssonTermin och år: VT 2014Kursansvarig institution: Sociologiska institutionenKurs: LAU390, 15hp. Examensarbete inom lärarutbildningenHandledare: Jörgen DimenäsExaminator: Göran BranteRapportnummer: VT11-2910-112Nyckelord: lek, pedagoger, förskola, lpfö98, arbetssätt, begrepp, förhållningssättSyfte: Att undersöka hur pedagoger beskriver sin uppfattning av samt arbetssätt kring lek i förskolan.Frågeställning: Vad innebär begreppet lek för pedagoger och hur arbetar de med barns lek i förskolan?Metod: Kvalitativa intervjuerResultat: Det finns både likheter och skillnader mellan pedagogernas syn på leken och även arbetssätt. Upplever att pedagogernas medvetenhet är på olika nivåer.Betydelse för läraryrket: Förskolan är styrd av läroplanen, som anger att förskolans verksamhet ska präglas av leken.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur framtidsbeskrivningen ser ut i böcker om journalistik. Blandannat ställs frågor kring hur framtidsbeskrivningen ser ut, vilka hot och möjligheter som finns samtvilka kärnvärden som lyfts fram i diskursen. Eventuella motsättningar inom diskursen kartläggsockså.Uppsatsen använder sig av diskursanalys som metod för att frilägga de element som nämnts ovan.Diskursen antas vara en specifik sådan som rör just ?journalistikens framtid?.Materialet som undersökts är fyra böcker som främst riktar sig till journalister, forskare ijournalistik eller studenter i journalistik.I den aktuell litteraturen kan man identifiera tre teman i diskursen:1) Man upplever att det kommer ske en grundläggande förändring av journalistiken och helamediesystemet.2) Det finns en ovilja och osäkerhet när det gäller att göra prognoser eller tydliga uttalandenom hur framtidens journalistik kommer se ut.3) Man identifierar ett antal hot mot journalistiken i framtiden, men också ett antal möjligheter.Dessa hot, och möjligheter, är ofta kopplade till den tekniska utvecklingen.I den efterföljande diskussionen förs det fram ett antal olika möjliga förklaringar till varför dessateman dominerar diskursen Några förklaringar kan vara: positionering av journalister i förhållandetill en uppfattat hotande framtid, en ovilja att gissa om en framtid som upplevs som mycket osäkeroch att de senaste årens förändringar för första gången inneburit ekonomiska hot mot journalisterna..

BakgrundI bakgrundsavsnittet definierar vi centrala begrepp i studien. Vi redogör även förstyrdokument och tidigare forskning. Områden som tas upp i tidigare forskning är barnsolikheter i en inkluderande miljö, det individuella och det kollektiva, kommunikationens betydelse samt pedagogens roll i arbetet med barns perspektiv och intresse.SyfteSyftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers uppfattningar kring hur barnsolikheter tas tillvara i förskolans dagliga verksamhet. De frågeställningar som ligger till grund för vår undersökning är följande:? På vilket sätt resonerar pedagoger kring barns olikheter?? På vilket sätt upplever pedagoger att de tar tillvara på barns olikheter?MetodI undersökningen har vi använt oss av intervju som redskap.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar för att utveckla barns sociala kompetens och vad som kan påverka detta arbete. Studien har en kvalitativ ansats. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med nio pedagoger på tre olika förskolor. Resultatet visade på olika tillvägagångssätt för att utveckla barns sociala kompetens i förskolan och det mest betydelsefulla var att social kompetens alltid ska finnas med som ett förhållningssätt i förskolans verksamhet. Det framkom att social kompetens är ett omfattande begrepp med en rad olika aspekter, där samspel och empati var de mest framträdande.

SammanfattningSyftet med studien är att undersöka förskolans yngsta barns lärande i situationer som karaktäriseras av ett musiskt arbetssätt. För att kunna genomföra detta måste vi först visa om det är ett musiskt arbetssätt som förskolläraren arbetar utifrån. I den verksamhet som visades undersökte vi sedan hur lärandet hos de yngre barnen synliggjordes genom musiska uttryck. Genom en samtalsintervju med en förskollärare har vi försökt synliggöra dennes tankar, erfarenheter och uppfattningar om de yngre barnens lärande vid musiska aktiviteter. Genom sex observationer av förskolans yngsta barn vid musiska aktiviteter har vi studerat vilket lärande som där synliggörs.

Mitt syfte med detta arbete var att ta reda på vad barn har för uppfattning om människokroppen när de är fyra och sex år gamla. Sex barn har blivit intervjuade genom kvalitativa intervjuer. Barnens uppfattning om kroppen är olika beroende på deras ålder. Sexåringen har större kunskap om kroppen än vad fyra åringar har. Barnens spontana uppfattning om vad som finns i vår kropp var att vi har; hjärta, hjärna, blod, hjärnceller, muskler och skelett..

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur barn tänker när det gäller behovet av att kunna läsa. Vidare vill vi även undersöka om det finns ett samband mellan den högläsning som sker i hemmen och barns lust att lära sig läsa. Som sista fråga vill vi studera hur skolan kan göra för att stimulera till ett ökat intresse bland barn för att lära sig läsa. För att kunna få svar på dessa frågor har vi valt att intervjua barn samt göra en enkätundersökning om föräldrars inställning till högläsning på två skolor. Resultaten av vår undersökning visar att det finns en medvetenhet hos föräldrarna när det gäller högläsningen och dess betydelse. Dessa svar kan systematiseras i olika aspekter, sociala aspekter, upplevelseaspekter och lästekniska aspekter.

Syftet med undersökningen är att belysa vilken medvetenhet pedagoger i förskolan/förskoleklassen har om barns olika inlärningsstilar och om pedagogerna anpassar sin verksamhet utifrån varje barns inlärningsstil. Litteraturgenomgången lyfter upp tre olika teorier om inlärningsstilar. Litteraturen behandlar även betydelsen av att kunna identifiera och att använda sig av ett barns inlärningsstil, pedagogens roll, förskolans syn på barn samt kritik mot inlärningsstilar. En kvalitativ undersökning, i form av intervjuer, har genomförts med sju olika pedagoger verksamma i förskola och förskoleklass. Resultatet visar att pedagogerna inte har någon större medvetenhet om inlärningsstilar hos barn, och att de inte anpassar sin verksamhet utifrån varje barns inlärningsstil.

I det sociala samspelet mellan förskollärare och barn har förskolläraren möjlighet att stimulera barns utveckling såväl socialt, motoriskt som kognitivt. Studien vill belysa hur man kan se på den fria leken ur ett pedagogiskt perspektiv..

I studien undersöks hur barns läsvanor och läsintresse ser ut på fritiden och desseventuella samband med barns fritidsintressen, samt om man kan se ett sambandmed de sjunkande läsutvecklingsresultat som framgår i aktuella studier ochundersökningar. En enkätundersökning har genomförts i årskurs 6 med sammanlagt64 informanter. Studien bygger på frågeställningar kring barns läsning och hur desjälva ser på sin läsning på fritiden, samt var de får sin inspiration till läsning ifrån.Studiens resultat visar ett mönster, att barn vill läsa om det som intresserar dem.Resultatet visar också att de två största kategorier av texter barn helst använder sigav vid läsning på fritiden är av pappersbaserad text, skönlitteratur och faktaböcker.Resultatet visar vidare att barn inspireras till läsning av sina vårdnadshavare följt avlärare.

Abstract Engdahl, S & Pobiega, M (2008). Lekobservation för att upptäcka matematik i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola Examensarbetet handlar om hur barns erfarenheter av matematik kan upptäckas i deras lek genom videoobservation. Vår undersökningsgrupp har bestått av en förskoleavdelning med 22 barn och en av deras pedagoger. Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur man kan upptäcka matematiken i barns lek och vilken form av matematik det är samt hur pedagogens roll ser ut i relation till innehållet i barns lek. De frågeställningar som vi har utgått från är: Ser vi och pedagogen matematik i leken? Vad är det för form av matematik vi och pedagogen hittar i barnens lek? De metoder vi använt oss av är videoobservation och kvalitativ intervju.

Huvudsyftet var att ta reda på vad förskolebarn kan och tänker kring vattnets kretslopp och vattnets betydelse för allt liv på jorden. Samtidigt syftade undersökningen till att ta reda på pedagogernas arbetssätt och tankar kring dem. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med såväl pedagoger som barn. Intervjuerna har spelats in och sedan transkribetats för att därefter analyseras. Resultatet av undersökningen visar att barnen har god kännedom om vattnets kretslopp och vattnets betydelse för livet på jorden.

 Syftet med studien är att studera hur förskollärare ser på samt talar om sitt arbete med barns delaktighet och inflytande under en planerad lärsituation i förskolan. Bakgrunden till studien är att begreppen delaktighet och inflytande under de senaste åren fått en central betydelse i läroplanen för förskolan. Enligt forskning kan dock förskollärares arbete med barns delaktighet och inflytande i lärsituationen variera. Därför blir följande problemformuleringar relevanta att undersöka:-       Hur ser förskollärare på begreppen barns delaktighet och inflytande i relation till läroplanen för förskolan?-       Hur uttrycker förskollärare att de arbetar med och strävar efter barns delaktighet och inflytande under en planerad lärsituation?I litteraturgenomgången lyfts studiens teoretiska utgångspunkter, sociokulturellt perspektiv och utvecklingspedagogisk teori följt av relevant forskning kring ämnet.

Diabetes typ 1, även kallad barn- och ungdomsdiabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomar som drabbar barn i Sverige. Den kan ge allvarliga komplikationer och kontrolleras med hjälp av täta blodsockertester och insulininjektioner. En balanserad kost och motion utgör också en viktig del av behandlingen. I de fall de finns syskon till det diabetesdrabbade barnet blir också de indirekt drabbade av sjukdomen. Den förändrade livsvärlden som följer kan skapa ett lidande.

BakgrundHär presenteras först ett historiskt perspektiv gällande föräldrars inflytande över tid. Därefter följder ett avsnitt där vi tar upp vad tidigare och aktuell forskning inklusive vetenskapliga artiklar säger gällande ämnet. Avslutningsvis presenterar vi den utvecklingsekologiska teorin som vi valt för studien.SyfteSyftet med studien är att undersöka om och på vilket sätt föräldrar önskar att vara med och påverka verksamheten i förskolan samt hur deras samverkan kan främja barns utveckling och lärande.MetodVi har gjort en kvalitativ studie med intervjuer av sex föräldrar i tre förskolor. Vi har sedan analyserat och bearbetat materialet och därigenom fått fram ett resultat.ResultatVi kommer först ta upp föräldrarnas uppfattning om begreppen delaktighet och inflytande. Sedan tar vi upp vad föräldrarna anser är viktigast gällande en god samverkan mellan förskolan och hemmet.