André Carlsson och Sofie Delfin, Malmö Högskola, Lärarutbildningen - Barn Unga Samhälle. Samlingar i förskolan ur barns perspektiv: Ett barnperspektiv på inflytande. Syftet med denna studie har varit att undersöka barns inflytande och möjlighet till påverkan vid samlingar i förskolan samt pedagogers och barns åsikter om samlingar och dess betydelse. De tre frågor vi valde att besvara och som utgjorde grunden för studien var: Hur styr barnens intressen samlingarna på förskolan? På vilket sätt har barnen inflytande över samlingarna? Vilken syn har barnen respektive pedagogerna på barnens inflytande och samlingens betydelse? Undersökningen gjordes på fyra avdelningar, jämnt fördelade på två olika förskolor. Genom ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer med barn och fem verksamma pedagoger, undersöktes vilket inflytande barnen hade och hur deras intresse användes i samlingen.

SAMMANFATTNINGSYFTESyftet med vår uppsats är att belysa hur viktigt det är att låta barnen vara delaktiga ibeslut angående miljön i förskolan. Genom konkret inflytande på miljön lär de sig attbli demokratiska medborgare.BAKGRUNDBakgrunden inleds med historiska aspekter där vi tar upp hur förskolan grundadesoch hur synen på barnen såg ut då. Läroplanen för förskolan tas upp som en väsentligdel. Tidigare forskning handlar mycket om att det är bra för barnen att vara delaktigai frågor om miljön som de vistas i. Sist i bakgrunden har vi med Vygoskijs teori om detmänskliga medvetandet och Deweys teori om skolan och samhället.METODHär redovisar vi kvalitativa intervjuer som vi genomfört på pedagoger och barn i tvåförskolor.RESULTATStudien visar att barn och vuxna har olika tankar om barns inflytande.

I denna studie undersökte vi barns fria lek i utomhus och inomhusmiljö. Studien genomfördes på två förskolor i östra Sverige, med barn i åldern 3-6 år. Vi valde att undersöka detta då en viktig del av förskolans uppdrag handlar om att erbjuda barn en innehållsrik miljö som främjar barns lek, kreativitet och lustfyllda lärande. Utifrån pågående diskussion om miljöns betydelse för barns lärande och utveckling, är det meningsfullt att som blivande förskollärare utveckla kunskaper inom detta område. Frågeställningarna var: Hur formas barns fria lek av utomhus- respektive inomhusmiljön på de aktuella förskolorna? Hur använder barnen de olika lekmiljöer och artefakter som respektive miljö erbjuder? Hur kan olika lekformer relateras till specifika lekmiljöer och tillgängliga artefakter i dessa miljöer? Metoden som användes var observationer med observationsschema som instrument.

Karlsson, Hanna (2010). Små barns samspel i den fria leken. Malmö högskola: Lärarutbildningen. I denna studie var syftet att undersöka och små barns samspel i den fria leken. Frågor jag utgick ifrån var: Hur ser små barns samspel ut i den fria leken? I vilken utsträckning förekommer konflikter i små barns samspel? Hur använder små barn kroppsspråket i det sociala samspelet? Undersökningen genomfördes på en småbarnsavdelning, urvalsgruppen bestod av tolv små barn i åldern ett- till två år.

Bakgrund:Inspirationen till vårt valda ämne fann vi genom våra personliga erfarenheter från våra studier vid högskolan och från de VFU (verksamhetsförlagd utbildning) -tillfällen vi haft, då vi båda upplevt hur skilda pedagogiska förhållningssätt påverkar barns lärande. Genom teoretiska utgångspunkter som Vygotskijs sociokulturella syn på barns lärande och Reggio Emilia filosofins tankar om det kompetenta barnet har vi jämfört hur pedagogiska förhållningssätt kan påverka barns lärprocesser.Syfte:Syftet med vår undersökning är att synliggöra och jämföra hur olika pedagogiska förhållningssätt påverkar barns lärprocesser. Syftet med att genomföra undersökningar kopplade till en viss situation (matsituation) är att tydligare kunna urskilja olika pedagogiska förhållningssätt. Våra frågeställningar för undersökningen är: Hur framträder de pedagogiska förhållningssätten i de undersökta förskolorna? I vad mån bidrar pedagogernas förhållningssätt till att utveckla respektive hämma barns lärprocesser? Hur uttrycker pedagogerna relationen mellan miljön i förskolan och barns lärprocesser?Metod: Vi har genom kvalitativ metod och med utgångspunkt i tidigare forskning, vårt syfte och våra frågeställningar genomfört nio semistrukturerade intervjuer vid tre olika förskolor samt en observation vid varje förskola.

Allvarlig sjukdom, så som cancer påverkar patienten men också dennes närstående som många gånger är barn. I vården och under utbildningen har författarna sett att barn som närstående inte alltid uppmärksammas, de har en tendens att inte räknas med på samma sätt som vuxna närstående. Sedan 2010 har sjuksköterskan dock enligt lag en skyldighet att uppmärksamma barns behov av information, råd och stöd när en förälder drabbas av allvarlig sjukdom. Forskning belyser framförallt föräldrars perspektiv på barns upplevelser när mamman eller pappan har cancer. För att få en inblick i hur barn erfar sin förälders sjukdom krävs deras egna ord.

Syftet med vår studie var att beskriva förskollärares arbete med att främja utvecklingen av barns kommunikation i förskolan. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod. Vårt urval bestod av fyra verksamma förskollärare vid tre olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna arbetar med att främja barns utveckling och lärande genom att stödja och stimulera barns kommunikation på olika sätt. Förskollärarna beskriver sin egen pedagogroll som en viktig del i barns kommunikationsutveckling.

Denna studie lyfter fram fyra pedagogers tankar kring högläsningens betydelse för utveckling av det svenska språket hos barn med annat modersmål. För studien intervjuades fyra förskollärare som arbetar på olika förskolor belägna i en mångkulturell förort i mellersta Sverige. Resultatet visar att högläsning förekommer i förskolorna som medverkar i denna studie och att samtliga pedagoger har en medvetenhet kring hur viktigt det är med ett befrämjande arbete för att utveckla flerspråkiga barns utveckling av det svenska språket genom högläsning som arbetssätt.Med detta arbete önskas det kunna ge en bild av hur förskollärare ser på arbetet med högläsning för att gynna flerspråkiga barns utveckling av det svenska språket..

Uppsatsens syfte är att genom intervjuer synliggöra förskollärares, BVC- sköteskors och socialsekreterares syn på vanvård, anmälningsplikt och begreppet barn bästa. Vi har också valt att undersöka om uppfattningarna om dessa begrepp skiljer sig åt beroende på om man arbetar i ett bostadsområde med hög social status respektive låg.För att få fram våra intervjupersoners uppfattningar om våra problemområden men också för att få svar på våra frågor, genomförde vi intervjuer som var en kombination av kvalitativa och strukturerade. I resultatet presenteras de olika yrkeskategoriernas uppfattningar och svar under kategorier kopplade till frågorna. Där redogör vi också för de eventuella skillnader vi funnit mellan de olika bostadsområdena. I diskussionen resonerar vi om det som framkommit i vår studie och framhåller våra personliga åsikter om problemområdena.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på pedagogerna tankar kring normalitet, barns olikheter samt normer och värden.I bakgrunden beskrivs det sociokulturella perspektivet, normalitet och förskolan som normaliseringspraktik. Vidare beskrivs normkritiskt perspektiv lite kort.Studien är gjord på två mindre orter på smålands ostkust och sammanlagt har åtta personal med olika profession intervjuats.Resultatet visar att den tillfrågade personalen på de två förskolorna menade att en central fråga på förskolan när det gällde normer och värden var alla barns lika värde och att alla hade rätt att vara den de är. Istället för att kritisera barnen för deras tillkortakommanden skulle barnen lyftas och få sina företräden uppmärksammade. Läroplanens och likabehandlingsplanens betydelse var tydlig. Vidare menade personalen att normbegreppet och vad som kan tolkas som normalt var något som kunde problematisera deras arbete och deras inställning till barnen.

Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers och lärares uppfattningar om lekens betydelse för barns sociala kompetens samt hur de ser på sin roll i elevers leksituationer. Metoden som användes var en kvalitativ intervju där intervjuer gjordes med tre lärare och tre fritidspedagoger från fyra olika grundskolor. Ljudinspelning användes vid alla intervjutillfällen för att underlätta vid bearbetningen av resultatet. Resultaten av intervjuerna visar att leken anses vara betydelsefull för barns sociala utveckling oavsett yrkeskategori. Pedagogerna anser att barn tränar socialt samspel i den fria leken.

Vårt huvudsyfte med detta arbete har varit att ta reda på barns föreställningar om genus. För att försöka skaffa oss kunskap om detta och fånga elevernas tankar på ett naturligt sätt skapade vi en pjäs om genus där vi kastade om den befintliga genusordningen. Denna pjäs framförde vi sedan för skolår 3 och skolår 6. Vår avsikt med pjäsen var att den skulle fungera som en utgångspunkt och igångsättare för elevernas tankar om ämnet och därför intervjuade vi 12 elever parvis efter pjäsen för att fånga upp deras reaktioner. Våra frågeställningar var följande: Vilka reaktioner väcktes hos eleverna när de genom pjäsen fick se den traditionella genusordningen omvänd? Kan man se någon skillnad i reaktionerna beroende på ålder och kön? Identifierade de sig med rollkaraktärerna och i så fall på vilket sätt? Vad hade elevernaför tankar kring genus? Slutsatsen som vi kan dra av våra intervjuer är att de flesta av våra intervjuade elever gav uttryck för att de uppfattat att genusordningen var omvänd och det fanns en tendens att reflekterandet över detta var starkare hos flickorna än hos pojkarna.

Syftet med denna studie var att synliggöra och skapa förståelse för barns och pedagogers uppfattningar om skäll. Pedagogernas osäkerhet av konflikthantering framkom under intervjuerna vilket beror på att pedagogerna i denna studie saknar utbildning inom konflikthantering, vilket i sin tur kan leda till att pedagogerna skäller på barnen istället för att reda ut deras konflikter på ett konstruktivt sätt. Jag ville med hjälp av samtal med barnen och teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att få skäll. Genom en intervju med pedagogerna har de fått möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Jag inspirerades utifrån det danska Skældud-projektet kring barns perspektiv på skäll.

Intervjustudien i denna c-uppsats omfattar tre kvalitativa gruppintervjuer med elever som går i låg- mellan- och högstadiet på två olika skolor. Syftet med denna c-uppsats har varit att synliggöra elevernas tankar kring vad som kännetecknar en bra lärare. En kort historisk tillbakablick över lärarrollen tillför förståelse för hur den sett ut genom tiderna. Litteraturgenomgången behandlar olika delar av lärarrollen. I den teoretiska ansatsen tittar vi på hur olika teoretiker ser på barnperspektiv samt ett kort avsnitt om sociokulturellt perspektiv.

Miljön har stor betydelse för barns lek och lärande. Barn behöver en miljö som inspirerar och lockar till lek och lärande. Pedagogerna har en stor uppgift då det är deras ansvar att utforma en god lek och lärmiljö utifrån barnens behov.Syftet med undersökningen är att belysa förskollärares syn och tillvägagångssätt i utformandet av en god lek- och lärmiljö. Tanken var att fördjupa sig i deras arbetssätt då tankarna inte alltid omsätts i praktiken. Intervjuerna baseras på tio förskollärare från tre olika kommuner.