Vi utsätts dagligen för en mängd bilder då vi lever i ett bildsamhälle med TV, film, reklam, tidningar och böcker. Att dagens samhälle präglas av bilder gör det viktigt för skolan och undervisningen att aktivt förhålla sig till bildmediet. Arbetets övergripande syfte är att öka förståelsen för hur barns tankar kan synliggöras genom deras egenproducerade bilder. Vi har valt bildanalys som metod för att utifrån vår problemprecisering undersöka: Hur kan bildanalys användas för att synliggöra barns tankar om ilska? Hur använder sig barn av kulturella verktyg för att förstärka budskapet i sina bilder? De sju eleverna i undersökningen fick frågan: Vad tänker du på när du är arg? Rita och berätta! Resultatet av undersökningen tyder på att det går att synliggöra barns tankar med bildanalys genom en kombination av samtal och att barnen ritar.

Statistik har visat att växelvis boende har blivit en alltmer vanlig boendeform för barn efter att föräldrar har separerat. Det är viktigt att klarlägga detta område för både socialarbetare, föräldrar och andra vuxna individer som kommer i kontakt med barn i vårt samhälle. Syftet med studien har varit att fånga upp barns egna upplevelser av växelvis boende och belysa olika konsekvenser med boendeformen. Studien bygger på tre kvalitativa intervjuer som har analyserats och jämförts med tidigare forskning. De teoretiska utgångspunkterna som använts under intervjuerna såväl som vid analysprocessen, är begrepp ur kristeori samt 1-2 §§ och portalparagrafen 2a § ur Föräldrabalken.

2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.

Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att ur ett pedagogiskt undervisningsdidaktiskt perspektiv skapa en utökad förståelse för två studiegruppers dynamik och individens lärpotential inom IT-stödd distansundervisning via en elektronisk lärplattform. Grundläggande faktorer som belyses i studien avser interaktion, gruppdynamik och individens lärpotential, med tonvikt på dialog och kommunikation. Respons och återkoppling från sändare och mottagare är det som utgör den aktiverande principen då den ligger till grund för förståelse i dialogen. Metoden som är en fallstudie, inspirerad av en etnografisk ansats, har baserats på en textanalys av arkiverat dokument, ur en realistiskt IT-miljö med direktinsyn i den aktuella lärplattformen där kursen har bedrivits. Dialog och kommunikation studeras tillsammans med den pedagogiska idén; det problembaserade lärandet (PBL).

I denna studie får ni ta del av nio pedagogers tankar och erfarenheter kring barns delaktighet och inflytande i tre olika förskolor. Vår studie är baserad på fokusgruppsintervjuer för att kunna ta del av pedagogers beskrivning om hur de arbetar med inflytande och delaktighet och hur det synliggörs för både barn, föräldrar och pedagoger. Via videoobservationer vill vi få en bild av hur verksamheten fungerar praktiskt och möjligheten att titta på och tolka pedagogernas förhållningssätt till barnen. Vår studie är baserad på kvalitativ forskningsmetod. Genom att vi tagit del av olika teorier och tidigare forskning har vi kunnat få fram ett resultat som visar på att barns delaktighet och inflytande synliggörs först och främst genom den pedagogiska dokumentationen. Med hjälp av pedagogernas kompetenser, barnsyn och förhållningssätt arbetar de med barns inflytande och delaktighet som en grund i förskolans dagliga verksamhet. Nyckelord: barnsyn, delaktighet, demokrati, förskola, inflytande, pedagogisk dokumentation..

Förskolans uppdrag är bland annat att skapa goda lärande miljöer och lärandetillfällen som är anpassade efter barns individuella behov. Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier förskollärare i förskolan använder för att inkludera de barn som anses vara inåtvända. De frågeställningar som låg till grund för denna studie var; Vilka strategier använder förskollärare i förskolan för att inkludera inåtvända barn? Vilka uppfattningar har yrkesverksamma förskollärare, vad gäller stödbehovet hos inåtvända barn? För att få svar på dessa frågeställningar valde jag att utföra intervjuer med fem yrkesverksamma förskollärare. Resultatet av denna studie visar att pedagogens förhållningssätt, bemötande, engagemang, tillrättalagd lärandemiljö och ett individualiserat arbetssätt är strategier som kan bidra till att de inåtvända barnen inkluderas i lärande och socialt samspel..

Lek är något som vi alla människor kan referera till och som ger oss många minnen. Det är något tolkningsbart, som säkerligen skapar egna uppfattningar om vad det egentligen är. Efter några somrar som praktikant på förskolor har jag länge velat undersöka hur denna lek är kopplad till utemiljön. Målet med denna uppsats har varit att kartlägga forskning om hur utemiljön påverkar barns lek och rörelse samt att undersöka vilken betydelse den har för barns utveckling. Detta arbete har gjorts i syftet att få en större förståelse och bredare kunskap till oss blivande landskapsarkitekter och andra verksamma inom området för en framtida planering av den. Dessa mål har skapats utifrån två frågeställningar, som har följt mig genom arbetet. Frågeställningarna är; Hur påverkar förskolans utemiljö barns lek och rörelse? Samt Vilken betydelse har den för barns individuella utveckling? Frågorna är grunden till kandidatexamensarbetet, där jag har funnit teorier genom litteraturstudier som sedan återkopplats i praktiken.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur barn tänker när det gäller behovet av att kunna läsa. Vidare vill vi även undersöka om det finns ett samband mellan den högläsning som sker i hemmen och barns lust att lära sig läsa. Som sista fråga vill vi studera hur skolan kan göra för att stimulera till ett ökat intresse bland barn för att lära sig läsa. För att kunna få svar på dessa frågor har vi valt att intervjua barn samt göra en enkätundersökning om föräldrars inställning till högläsning på två skolor. Resultaten av vår undersökning visar att det finns en medvetenhet hos föräldrarna när det gäller högläsningen och dess betydelse. Dessa svar kan systematiseras i olika aspekter, sociala aspekter, upplevelseaspekter och lästekniska aspekter.

I denna uppsats avser jag redogöra för hur min undersökning kring lekens inverkan på för-skolebarns identitetsskapande gick till och vad den gav för resultat. De frågeställningar jag använt mig av under studiens gång har varit följande: kan och i sådana fall hur, lek kan inverka på barns identitetsskapade? I vilka leksammanhang kan barns identitetsskapande gynnas? Hur arbetar pedagogerna vid förskolan för barns identitetsskapande i lek? Som metod för att genomföra arbetet har jag utfört observationer där jag med hjälp av en observationsmanual fört anteckningar om barnens lekar. Dessa har jag sedan tolkat med hjälp av olika teoretiska perspektiv och reflekterat kring hur barnens identitetsskapande gynnades i den aktuella leksituationen. Resultatet har visat att barns lek innehåller ett mångfacetterat utbud av identitetsskapan-de komponenter och att leken verkar som ett forum där detta kan utvecklas.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att synliggöra barns uppfostran på ett barnhem i Ghana ur ett utomkulturellt perspektiv. Studien tar ansats i globaliserings- och socialiseringsbegrepp. Den fysiska disciplineringen är en del av socialiseringsprocessen i Ghana, vilket strider mot Barnkonventionen. I denna studie uppmärksammas de motsättningar som kan uppkomma när Barnkonventionen ska implementeras i ett utvecklingsland samt den omedvetenhet som finns kring barns rättigheter. Genom kvalitativ forskning får ni ta del av en volontärs och det inhemska folkets perspektiv på barnuppfostran på ett barnhem i Ghana..

BAKGRUND: I bakgrunden belyser vi språkets betydelse för barns utvecklingutifrån olika forskares perspektiv. I en sammanfattning av läroplanenfår vi ta del av hur pedagoger i förskolan ska gå till väga för att se tillvarje barns utveckling. Här presenteras även observationsmaterialetTidig Registrering Av Språkutveckling ? TRAS.SYFTE: Syftet är att undersöka vilka erfarenheter några pedagoger har av attanvända Tidig Registrering Av Språkutveckling - TRAS i förskolansverksamhet.METOD: Vi har i vår undersökning använt oss av kvalitativ metod med intervjusom redskap. I vår undersökningsgrupp har det ingått tio pedagogerfrån förskolans verksamhet.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av särskilt stöd? När anses ett barn vara i behov av särskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lärande och utveckling är beroende av den sociala kontext barnet ingår i. Utifrån studiens syfte är det sociokulturellt perspektiv en förutsättning för barnets lärande i förskolan.

I följande studie är syftet att bilda kunskap om förskollärares upplevelser av barns spontana musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollärare sina upplevelser av barns spontana musicerande och hur upplever de sin roll i detta?Detta har undersökts med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollärare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgångspunkten i studien är fenomenologisk, vilket innebär att vi vill försöka förstå barns spontana musicerande utifrån förskollärarnas perspektiv.

Syfte: På dagens arbetsplatser finns det ofta en mängd olika yrkestitlar representerade med yrkesutbildningar på skilda nivåer. Syftet med studien är att undersöka hur barnskötare och förskollärare ser på yrkesrollerna och dess samspel. Syftet är att synliggöra hur det ser ut i en verksamhet, där arbetsgrupper innehåller olika yrkeskategorier. Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de olika yrkeskategorierna gällande status, ledarskap, ansvar och uppgifter? Metod: Studien är kvalitativ.

Uppsatsen kommer att behandla socialt samspel i ett damfotbollslag med titeln ?Vinna som ett lag, förlora som ett lag?? Damfotbollen har genomgått en förändring från 1800-talets början fram till idag. Fotbollen har under många år ansetts som en manlig sport, och även om det finns många kvinnliga fotbollsspelare, är det fortfarande en manligt betraktad idrott. Vi är båda två fotbollsspelare som har erfarenhet från flick- och damfotboll. Vi har spelat för att vi har tyckt att det varit kul, men även för att vi som lagidrottare har en vilja av att vinna.