Antologin berör barns och ungdomars identiteter och livsvillkor med utgångspunkt i vad de har att berätta om sin vardag. I alla studier används ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv som kompletteras med olika teorier om människors beteenden. Vi utgår från människans inneboende sociala beteende, det vill säga att alla människor är sociala och skapar mening i livet genom interaktion med andra. Våra fem studier behandlar skolan, fritidsgården, festen och alkoholen som olika socialisationsarenor där interaktion med andra människor sker är alkohol en socialiserings arena?.Andreas undersöker ungdomars kunskap om och attityder till droger och skolans möjligheter att förankra ett större motstånd till droger.

Denna studie handlar om ungdomar och deras bildarbete i skolkontext. Undersökningenutgår ifrån den sociokulturella perspektiv och den designteoretiska perspektiv. Syftetmed studien har varit att skapa förståelse för hur ungdomar väljer att kommunicerarmed bilder, ikoner och andra symboler i bildarbeten när de gör bildarbete. Studien hargenomförts med kvalitativ metod och urvalet har gjorts i två steg genom subjektivt urvaloch systematiskt urval. Insamling av material har skett genom att ungdomarna fick göraett symboliskt självporträtt samt att ungdomarna intervjuades.

Syftet med detta arbete var att få ökad förståelse för hur pedagogerna ser på sitt arbete i en större barngrupp. Vi ville undersöka hur barnens lek, samspel och lärande möjliggörs eller begränsas i en större barngrupp, och vilken roll tryggheten har för de yngre barnen i barngruppen. Vi har genomfört observationer i barngruppen samt intervjuat 4 pedagoger med kvalitativ metod på en förskola med en större barngrupp. Det arbetar 7 pedagoger på avdelningen där vi gjort vår studie men de övriga 3 pedagogerna ville inte ställa upp. Samtliga intervjuer och observationer har transkriberats och analyserats var för sig.

The aim of this study is to look at the environmental effect on toddlers? social interactions during free play in two older and two newer preschools. Furthermore, we would like to investigate four preschool teachers? thoughts about the indoor environment when it comes to toddlers? interaction during free play.Qualitative methods containing interviews of the preschool teachers and observations of the children during their free playtime have been used to help us reach our conclusions. In addition, our theoretical conclusions have been derived from both the sociocultural perspective and the environmental psychology perspective.Our results have shown that variations in the preschool environment are of importance in the outcome of toddlers? different social interactions.

Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, både verbalt och icke-verbalt. Syftet var även att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvändandet i verksamheten.Studien är av kvalitativ karaktär där videoobservationer och intervjuer användes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 års ålder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade på olika sätt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. Kroppsspråket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi märkte att gesterna hjälpte till där språket fattades.

Ämnesövergripande undervisning innebär att ämnesgränserna suddas ut. Syftet med detta examensarbete är att utifrån begreppen samspel, lust och motivation och lärande undersöka varför sex pedagoger i låg och mellanstadiet arbetar ämnesövergripande. Vi har även valt att studera vilka fördelar respektive nackdelar pedagogerna anser att det finns med denna arbetsmetod. För att skapa en djupare förståelse för vad ämnesövergripande undervisning innebär redogör vi för tidigare forskning och relevant litteratur. Resultat av undersökningen är att pedagogerna anser att elevernas lust och motivation ökar i en ämnesövergripande undervisning.

Denna studies syfte är att, utifrån Foucaults makt- och styrningsperspektiv, undersöka hur pedagogerna på två förskolor ser på lek. Anser de att det finns önskvärda och icke önskvärda lekar och varför man i sådana fall ser på dessa lekar på det sättet. Studien syftar även till att ta reda på hur pedagogernas synsätt tar sig uttryck i verksamheten, om det sker en styrning mot eller ifrån vissa lekar. Fem pedagoger har intervjuats och leken har observerats på två olika förskolor. Resultatet visade på ett par gemensamma egenskaper som pedagogerna förknippade med lek.

Studiens syfte är att undersöka hur barn som har en omsorgsgivande och ansvarstagande roll i förhållande till sina föräldrar skildras i svenska, statliga texter om barns utsatthet. Utgångspunkten är fenomenet och begreppet young carers/unga omsorgsgivare som har fått stor uppmärksamhet i bland annat England och Australien, men knappt belysts alls i Sverige. Med ett diskursanalytiskt angreppssätt genomförs en näranalys av fyra publikationer utgivna mellan år 1999 och 2013 av Socialstyrelsen. Teorin och metoden som används är en kombination av Faircloughs kritiska diskursanalys och diskursteori. Andra teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionism och teori om hur sociala problem konstrueras.

The purpose of this study is to find out how teachers in preschool interact with children.By unstructured observations of teachers in preschool I intend to find out how they interact with children. Is it possible to see that the operation is built on guided interaction speciality?Positive interaction between adults and children is of importance to a good childhood and a child?s learning. I have asked myself how teachers interact with children in preschool. There are different ways of interaction.

Syftet med studien var att studera hur olika sagoformer påverkar förskolebarn i mötet med sagan. Främst uppmärksammas hur förskolebarn reagerat på varierade sagoformer samt hur pedagogen kan fånga och utveckla förksolebarns intresse för sagan. I bakgrunden belyses saagans historia och tidigare forskning om ämnet. Empiriska delen av den kvalitativa studien utfördes på en förskola där samtliga barn observerades under de aktuella tillfällena.Barnen fick möta sagan vid samanlagt elva tillfällen och i fem olika former. Förskolebarnen observerades även vid andra tillfällen när de utförde aktiviteter som var relevanta för studien.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka lekens betydelse fo?r barns la?rande och utveckling. Studien bygger pa? en kvalitativ metod da?r vi har intervjuat sju stycken fo?rskolla?rare. Resultatet visar att fo?rskolla?rarna anser att leken a?r grunden till la?rande och leken beskrivs som en grundpelare i fo?rskolan.

SyfteFöreliggande studie kan ses som ett bidrag till förståelsen av elevhälsoteamsmötet som en social praktik, där olika professioner regelbundet möts för att samarbeta kring elever i behov av särskilt stöd. Det övergripande syftet var att, ur ett sociokulturellt perspektiv, undersöka och förstå hur ett elevhälsoteam använder kommunikation och samspel som redskap i sitt uppdrag och arbete med elever i behov av särskilt stöd. Syftet preciserades med följande frågeställningar:1. Hur uttrycks tankar om elevhälsans uppdrag?2. Vad kan vi uppfatta när det gäller verbal aspekt av samspel i elevhälsoteamet? 3. Vad kan vi uppfatta när det gäller handlingsaspekt av samspel i elevhälsoteamet?4. Vad kan vi uppfatta när det gäller relationell aspekt av samspel i elevhälsoteamet?TeoriStudien utgick från ett sociokulturellt perspektiv, där begrepp som kommunikation och samspel är centrala. I ett sociokulturellt perspektiv betraktas verkligheten/världen som bestående av sociala praktiker eller diskurser.

Tekniken idag utvecklas ständigt, barnen i dagens förskola föds in i en digital värld fylld av teknik. Användandet av surfplattor har ökat kraftigt bland förskolebarn jämfört med år 2012. Syftet med vår studie var att undersöka vilka sociala positioner barn intar när de använder iPaden i den fria leken. Vi har använt oss av Agneta Ljung Djärfs avhandling Spelet runt datorn ? datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan (2004). I avhandlingen presenterar Ljung Djärf positionerna ägare, deltagare och åskådare.

Läroplanen för förskolan Lpfö 98 (rev 2010) trycker på att förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och med hjälp av olika uttrycksformer främja barns utveckling och lärande. Förskolelärarens roll är att stimulera och utmana barnet i en innehållsrik och inbjudande miljö. Syftet med vår studie är att undersöka hur fyra förskolelärare resonerar gällande kommunikation med barn i yngre åldrar på förskolan. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie som innehåller strukturerade intervjuer. Våra intervjuer genomfördes på två förskolor i två olika kommuner i Sverige där fyra förskolelärare tillfrågades.

Detta a?r en uppsats som underso?ker hur barn relaterar till platsen de bor pa? samt hur platsen pa?verkar hur de ser pa? sin identitet. Uppsatsen a?mnar a?ven granska barns syn pa? sin framtid utifra?n uppva?xten pa? denna plats. Platsen som underso?ks a?r Tierps kommun och barnen som deltar i studien ga?r i la?g -och mellanstadieklasser pa? grundskolor i kommunen.